sömn ok. Lite halsbesvär gjorde att jag fick köra örngottsvarianten.
Satt å läste i Illustrerad Vetenskap. Där fanns en kort artikel om vad det kommer sig att tangentbordslayouten ser ut som den gör.
På de tidiga tangentskrivmaskinerna satt tangenterna i alfabetisk ordning. Men i takt med att de som skrev blev snabbare, visade det sig att de s.k. typarmarna trasslade in sig i varandra.
En Christer Sholes uppfann en tangentbordslayout, QWERTY, som fortfarande är standard.
Nu i datans värld så är ju inte det där ett måste.
Det har börjat etablera sig en annan tangentbordslayout DVORAK eller SVORAK. Vilken lär vara bättre för hand- och fingerergonomin.
Tangenterna är placerade med de mest använda mot mitten och konsonanter till höger och vokaler till vänster, med ett undantag, som jag uppfattat det; borde inte tangenterna [P] och [Y], i så fall, byta plats?
Jag själv använder pekfingervalsen så jag borde ha tangenterna i alfabetisk ordning (ska kolla senare om det är möjligt).
Just nu (15:25) sitter jag och letar tangenter, på ett tangentbord med DVORAK-layout. Istanes vilken tid det tar!
Här är bilder på skillnaderna:
Mitt testande kostar inget. Jag använde mig av ett annat (gammalt) QWERTY-tangentbord där jag bände loss tangenterna (med skruvmejsel) och satte sedan tillbaka dem i DVORAK-ordning.
Därefter lade jag till DVORAK-layouten (ubuntu 7.10) via System -> Inställningar -> Tangentbord -> Layouter -> [+ Lägg till…] -> Layouter: Svenska -> Varianter: Dvorak -> [+ Lägg till…].
Välj sedan det som standard.
Nu ska jag se om det går att ändra tangenterna till att fungera i alfabetisk ordning. Det hänger på om det finns någon som besvärat sig med att programmera en sådan för Svenska ändamål.
Jag byter under tiden tillbaka till QWERTY-layouten.
Så ja, nu hittar jag tangenterna igen. Trodde inte att det skulle vara så stor skillnad. Man är väldigt invand. Även om man som jag inte hittar rätt tangent utan att titta på tangentbordet.
Nu ska jag kolla möjligheten till att placera tangenterna i bokstavsordning.
Fanns ingen enkel lösning så jag väljer en mer ’krånglig’, ’xkb’-vägen.
Tar en säkerhetskopia, som root-användare, på filen: /etc/X11/xkb/symbols/se
Öppnar den filen, som root-användare, och ändrar i den enligt följande (i första gruppen ’name[Group1]=”Sweden”;’):
xkb_symbols "se" {
name[Group1]="Sweden";
key <AE05> { [ 5, percent, EuroSign, cent ] };
key <AE11> { [ plus, question, backslash, questiondown ] };
key <AE12> { [dead_acute, dead_grave, plusminus, notsign ] };
// NGN start
key <AD01> { [ a, A, ae, AE ] };
key <AD02> { [ b, B, rightdoublequotemark, apostrophe ] };
key <AD03> { [ c, C, copyright, copyright ] };
key <AD04> { [ d, D, eth, ETH ] };
key <AD05> { [ e, E, EuroSign, cent ] };
key <AD06> { [ f, F, dstroke, ordfeminine ] };
key <AD07> { [ g, G, eng, ENG ] };
key <AD08> { [ h, H, hstroke, Hstroke ] };
key <AD09> { [ i, I, rightarrow, idotless ] };
key <AD10> { [ j, J ] };
key <AD11> { [ k, K, kra, ampersand ] };
key <AC01> { [ l, L, lstroke, Lstroke ] };
key <AC02> { [ m, M, mu, masculine ] };
key <AC03> { [ n, N ] };
key <AC04> { [ o, O, oe, OE ] };
key <AC05> { [ p, P, thorn, THORN ] };
key <AC06> { [ q, Q, at, Greek_OMEGA ] };
key <AC07> { [ r, R, registered, registered ] };
key <AC08> { [ s, S, ssharp, section ] };
key <AC09> { [ t, T, tslash, Tslash ] };
key <AC10> { [ u, U, downarrow, uparrow ] };
key <AC11> { [ v, V, leftdoublequotemark, grave ] };
key <AD12> { [ dead_diaeresis, dead_circumflex, dead_tilde, asciicircum ] };
key <AB01> { [ w, W, lstroke, Lstroke ] };
key <AB02> { [ x, X, guillemotright, greater ] };
key <AB03> { [ y, Y, leftarrow, yen ] };
key <AB04> { [ z, Z, guillemotleft, less ] };
key <AB05> { [ aring, Aring, backslash ] };
key <AB06> { [ adiaeresis, Adiaeresis, braceleft, bracketleft ] };
key <AB07> { [ odiaeresis, Odiaeresis, braceright, bracketright ] };
key <AB08> { [ comma, semicolon, dead_cedilla, dead_ogonek ] };
key <AB09> { [ period, colon, periodcentered, dead_abovedot ] };
key <AB10> { [ minus, underscore, dead_belowdot, dead_abovedot ] };
// key <AC10> { [odiaeresis, Odiaeresis, oslash, Ooblique ] };
// key <AC11> { [adiaeresis, Adiaeresis, ae, AE ] };
// NGN stop
key <TLDE> { [ section, onehalf, paragraph, threequarters] };
key <BKSL> { [apostrophe, asterisk, acute, multiply ] };
key <SPCE> { [ space, space, space, nobreakspace ] };
include "keypad(comma)"
include "level3(ralt_switch)"
};
Det mellan ”// NGN start” och ”// NGN stop är tillagda, modifierade rader. De två sista har jag ’kommenterat’ bort (”//”). Sparar den.
I terminalen skrev jag in följande för att få reda på vilken hårdvarukod ÅÄÖ hade:
xkbprint -label name $DISPLAY tangenter.ps
Och svaret gav (efter lite letande och räknande):
Å = <AD11>
Ö = <AC10>
Ä = <AC11>
Stänger av datorn. Byter tangentbord. Sätter på datorn igen.
Alltså ser min tangentbordslayout ut så här nu:
Ni har kanske noterat, på bilderna, att det är 4 tecken som visas per tangent. På ert tangentbord är det kanske bara ett tecken som visas per tangent. I alla fall för de flesta bokstavstangenterna.
Tecknet som visas;
ned till vänster på tangenten nås via: [tangent] (liten bokstav)
upp till vänster på tangenten nås via: [shift]+[tangent] (stor bokstav)
ned till höger på tangenten nås via: [Alt Gr]+[tangent]
upp till höger på tangenten nås via: [Alt Gr]+[shift]+[tangent]
Testa och se. Sannolikheten att det som ni ser på bilderna ska stämma med det Ni får fram är inte så stora. (en liten varning bara, en del tangentkombinationer kan ge oönskade effekter som kan vara svårt att återställa…)
[Alt Gr]+[R] = ®
[Alt Gr]+[C] = ©
[Alt Gr]+[E] = €
t.ex. samt:
[Alt Gr]+[shift]+[§] = ¾
[Alt Gr]+[shift]+[4] = ¼
[Alt Gr]+[shift]+[6] = ⅝
[Alt Gr]+[Y] = ←
[Alt Gr]+[U] = ↓
[Alt Gr]+[I] = →
[Alt Gr]+[shift]+[U] = ↑
[Alt Gr]+[shift]+[0] = ° (gradtecknet)
[Alt Gr]+[(apostroftangenetn)] = ±
Nu ändrar jag tillbaka till min QWERTY-layout. Det kändes mycket bättre. Det var väldigt frustrerande att sitta och leta tangenter. Tvingad till att bli mer trögtänkt än vanligt… :me:
Inom samma region, VGregionen. Primärvården har alltså lyckats isolera sig, både från sina kunder och från sina uppdragsgivare och samarbetspartner, akut- och specialistvården t.ex.
[Visa mer…]