sömn ok. Lite halsbesvär gjorde att jag fick köra örngottsvarianten.
Data-Teknik
Tangentbordslayout
[Visa mer…]
Satt å läste i Illustrerad Vetenskap. Där fanns en kort artikel om vad det kommer sig att tangentbordslayouten ser ut som den gör.
På de tidiga tangentskrivmaskinerna satt tangenterna i alfabetisk ordning. Men i takt med att de som skrev blev snabbare, visade det sig att de s.k. typarmarna trasslade in sig i varandra.
En Christer Sholes uppfann en tangentbordslayout, QWERTY, som fortfarande är standard.
Nu i datans värld så är ju inte det där ett måste.
Det har börjat etablera sig en annan tangentbordslayout DVORAK eller SVORAK. Vilken lär vara bättre för hand- och fingerergonomin.
Tangenterna är placerade med de mest använda mot mitten och konsonanter till höger och vokaler till vänster, med ett undantag, som jag uppfattat det; borde inte tangenterna [P] och [Y], i så fall, byta plats?
Jag själv använder pekfingervalsen så jag borde ha tangenterna i alfabetisk ordning (ska kolla senare om det är möjligt).
Just nu (15:25) sitter jag och letar tangenter, på ett tangentbord med DVORAK-layout. Istanes vilken tid det tar!
Här är bilder på skillnaderna:
Mitt testande kostar inget. Jag använde mig av ett annat (gammalt) QWERTY-tangentbord där jag bände loss tangenterna (med skruvmejsel) och satte sedan tillbaka dem i DVORAK-ordning.
Därefter lade jag till DVORAK-layouten (ubuntu 7.10) via System -> Inställningar -> Tangentbord -> Layouter -> [+ Lägg till…] -> Layouter: Svenska -> Varianter: Dvorak -> [+ Lägg till…].
Välj sedan det som standard.
Nu ska jag se om det går att ändra tangenterna till att fungera i alfabetisk ordning. Det hänger på om det finns någon som besvärat sig med att programmera en sådan för Svenska ändamål.
Jag byter under tiden tillbaka till QWERTY-layouten.
Så ja, nu hittar jag tangenterna igen. Trodde inte att det skulle vara så stor skillnad. Man är väldigt invand. Även om man som jag inte hittar rätt tangent utan att titta på tangentbordet.
Nu ska jag kolla möjligheten till att placera tangenterna i bokstavsordning.
Fanns ingen enkel lösning så jag väljer en mer ’krånglig’, ’xkb’-vägen.
Tar en säkerhetskopia, som root-användare, på filen: /etc/X11/xkb/symbols/se
Öppnar den filen, som root-användare, och ändrar i den enligt följande (i första gruppen ’name[Group1]=”Sweden”;’):
xkb_symbols "se" { name[Group1]="Sweden"; key <AE05> { [ 5, percent, EuroSign, cent ] }; key <AE11> { [ plus, question, backslash, questiondown ] }; key <AE12> { [dead_acute, dead_grave, plusminus, notsign ] }; // NGN start key <AD01> { [ a, A, ae, AE ] }; key <AD02> { [ b, B, rightdoublequotemark, apostrophe ] }; key <AD03> { [ c, C, copyright, copyright ] }; key <AD04> { [ d, D, eth, ETH ] }; key <AD05> { [ e, E, EuroSign, cent ] }; key <AD06> { [ f, F, dstroke, ordfeminine ] }; key <AD07> { [ g, G, eng, ENG ] }; key <AD08> { [ h, H, hstroke, Hstroke ] }; key <AD09> { [ i, I, rightarrow, idotless ] }; key <AD10> { [ j, J ] }; key <AD11> { [ k, K, kra, ampersand ] }; key <AC01> { [ l, L, lstroke, Lstroke ] }; key <AC02> { [ m, M, mu, masculine ] }; key <AC03> { [ n, N ] }; key <AC04> { [ o, O, oe, OE ] }; key <AC05> { [ p, P, thorn, THORN ] }; key <AC06> { [ q, Q, at, Greek_OMEGA ] }; key <AC07> { [ r, R, registered, registered ] }; key <AC08> { [ s, S, ssharp, section ] }; key <AC09> { [ t, T, tslash, Tslash ] }; key <AC10> { [ u, U, downarrow, uparrow ] }; key <AC11> { [ v, V, leftdoublequotemark, grave ] }; key <AD12> { [ dead_diaeresis, dead_circumflex, dead_tilde, asciicircum ] }; key <AB01> { [ w, W, lstroke, Lstroke ] }; key <AB02> { [ x, X, guillemotright, greater ] }; key <AB03> { [ y, Y, leftarrow, yen ] }; key <AB04> { [ z, Z, guillemotleft, less ] }; key <AB05> { [ aring, Aring, backslash ] }; key <AB06> { [ adiaeresis, Adiaeresis, braceleft, bracketleft ] }; key <AB07> { [ odiaeresis, Odiaeresis, braceright, bracketright ] }; key <AB08> { [ comma, semicolon, dead_cedilla, dead_ogonek ] }; key <AB09> { [ period, colon, periodcentered, dead_abovedot ] }; key <AB10> { [ minus, underscore, dead_belowdot, dead_abovedot ] }; // key <AC10> { [odiaeresis, Odiaeresis, oslash, Ooblique ] }; // key <AC11> { [adiaeresis, Adiaeresis, ae, AE ] }; // NGN stop key <TLDE> { [ section, onehalf, paragraph, threequarters] }; key <BKSL> { [apostrophe, asterisk, acute, multiply ] }; key <SPCE> { [ space, space, space, nobreakspace ] }; include "keypad(comma)" include "level3(ralt_switch)" };
Det mellan ”// NGN start” och ”// NGN stop är tillagda, modifierade rader. De två sista har jag ’kommenterat’ bort (”//”). Sparar den.
I terminalen skrev jag in följande för att få reda på vilken hårdvarukod ÅÄÖ hade:
xkbprint -label name $DISPLAY tangenter.ps
Och svaret gav (efter lite letande och räknande):
Å = <AD11>
Ö = <AC10>
Ä = <AC11>
Stänger av datorn. Byter tangentbord. Sätter på datorn igen.
Alltså ser min tangentbordslayout ut så här nu:
Ni har kanske noterat, på bilderna, att det är 4 tecken som visas per tangent. På ert tangentbord är det kanske bara ett tecken som visas per tangent. I alla fall för de flesta bokstavstangenterna.
Tecknet som visas;
ned till vänster på tangenten nås via: [tangent] (liten bokstav)
upp till vänster på tangenten nås via: [shift]+[tangent] (stor bokstav)
ned till höger på tangenten nås via: [Alt Gr]+[tangent]
upp till höger på tangenten nås via: [Alt Gr]+[shift]+[tangent]
Testa och se. Sannolikheten att det som ni ser på bilderna ska stämma med det Ni får fram är inte så stora. (en liten varning bara, en del tangentkombinationer kan ge oönskade effekter som kan vara svårt att återställa…)
[Alt Gr]+[R] = ®
[Alt Gr]+[C] = ©
[Alt Gr]+[E] = €
t.ex. samt:
[Alt Gr]+[shift]+[§] = ¾
[Alt Gr]+[shift]+[4] = ¼
[Alt Gr]+[shift]+[6] = ⅝
[Alt Gr]+[Y] = ←
[Alt Gr]+[U] = ↓
[Alt Gr]+[I] = →
[Alt Gr]+[shift]+[U] = ↑
[Alt Gr]+[shift]+[0] = ° (gradtecknet)
[Alt Gr]+[(apostroftangenetn)] = ±
Nu ändrar jag tillbaka till min QWERTY-layout. Det kändes mycket bättre. Det var väldigt frustrerande att sitta och leta tangenter. Tvingad till att bli mer trögtänkt än vanligt… :me:
Politik
Vi, jag och hustrun, har varit ute och promenerat. Vi kom då in på detta med vårdcentraler. Det är ju inte bara befolkningen i form av vårdkunder som har svårt att nå vårdcentralen. Även internt, inom sjukkvården, regionalt, är de också svåra att nå.
Inom samma region, VGregionen. Primärvården har alltså lyckats isolera sig, både från sina kunder och från sina uppdragsgivare och samarbetspartner, akut- och specialistvården t.ex.
[Visa mer…]
Det har fått mig att fundera lite. Är det möjligt att få till stånd en vårdpolitik som är bra både ur medborgar-, personal-, privat- som politikerperspektiv.
Om man med ett blankt papper börjar att skissa på ett ’liberalt socialkapitalistiskt’ perspektiv.
Det ska gillas av alla medborgare och alla privata initiativ samt ta hänsyn till rättvisa och tillgänglighet för alla.
Och främst, måste det gynna glesbygd. Det är i glesbygden arbetsmarknaden kan växa.
Är det möjligt?
Vad krävs?
Det löser jag inte nu. Vi får fundera lite…
Mina Live-värden
[Visa mer…]
Morgon; | ||||
Vad | Värde: | ’storhet’ | Trend | Not |
-Bltr*: | XXX/XXX | mmHg | ||
-Puls*: | XXX | s/min | ||
-Vikt: | 95 | Kg | ![]() |
|
-Midjemått**: | 107 | cm | ![]() |
|
-BMI***: | 29,6 | ![]() |
veckorna 1-6 medelvärde samt dagens månadsvärde (BMI, Fett%, Vätske% och Resten%) |
|
-Andel-Fett: | 26,2 | % | ![]() |
|
-Andel-Vatten: | 50,7 | % | ![]() |
|
* Endast måndagar ** Mätt på det tjockaste stället (över naveln och traktorringarna) *** ((Kroppsvikt i Kg)/(Längd i meter)2)=BMI (Body Mass Index) |
Hälsoläget
Morgonen: Väldigt seg och trött. Värker i armarna och lätt kraftlös i höger ben. Både värk och muskelsvaghet släpper lite eftersom.
Under dagen: Upptäckte vad morgonvärken berodde på. Jag hade ’glömt’ att ta 09:00-dosen…
Kvällen: Betydligt bättre. Visst det värker och väsnas i huvudet men inte värre än vanligt.
Angående tangentbordslayouten så vänjer man sej otroligt fort, det såg jag när jag hade den bärbara datorn med ”engelska” tangenter,
(du fattar säkert hur min virriga hjärna försöker förklara hoppas jag 😉
Då satt inte bokstäverna alls riktigt som det skulle, dessutom fanns ju inte Å,Ä,Ö heller, då är man genast j****t handikappad…
Satte dit lappar där ”vi” har dessa, så det gick det betydligt lättare att skriva 😀
Kör med pekfingervalsen jag med…sakta men säkert!! *ASG*
Varma Kramar från ett -18 kallt ”hål”!
Nu var ju det här mer en lek för en vuxen grabb som ville kolla hur det blev…
Men nu har jag ju ett tangentbord, stående, med tangenterna i bokstavsordning.
Och rent hjärnmässigt så tror jag att det är nyttigt för hela kroppen att utsätta hjärnan för diverse prov och problem att lösa.
Att byta tangentbordslayout emellanåt kan vara ett sätt att hålla den grå massan i form.
Det där med engelsk tangenbordslayout råkar man ju ut för lite varstans och emellanåt här hemma också.
Om man råkar klanta till det med någon installation av något operativsystem t.ex.
Det jag då brukar få problem med är var ligger ’backslashtecknet”?
På vårt Svenska (105-tangenters standard) tangenbord ser vi ju backslashtecknet på tangenten med ’+’ och ’?’, till höger i sifferraden.
Att få till åäöÅÄÖ på ett Engelsk tangentbord är inte så krångligt om en har koll på att:
[Alt Gr]+[shift]+[tangenten till höger om ’P’] och [A] = å
[Alt Gr]+[tangenten till höger om ’P’] och [A] = ä
[Alt Gr]+[tangenten till höger om ’P’] och [O] = ö
[Alt Gr]+[shift]+[tangenten till höger om ’P’] och [shift]+[A] = Å
[Alt Gr]+[tangenten till höger om ’P’] och [shift]+[A] = Ä
[Alt Gr]+[tangenten till höger om ’P’] och [shift]+[O] = Õ
Den där ’magiska’ tangenten sitter, mig veterligen, alltid till höger om tangenten [P].
Det där tecknet gömmer sig under tangenten med ’_’ och ’-’, nere till höger, till vänster om höger shifttangent (intressant lägesbeskrivning…)
Ibland kan det ju hända att en stökar till det å det värsta och får en tangentbordslayout som du inte har en susning om vad det är för språk en gång. Allt du skriver blir ’grallimatias’.
Då kan ’listan’ med koder för [Alt]+0### på den numeriska delen av tangentbordet, med ’Num Lock’ aktiverat (lampan ska lysa), vara användbar:
[Visa mer…]
Kramar! från ett något varmare ställe.
Vårdcentralerna marknadsför sig jämt med hur tillgängliga de är. För vem, undrar jag? Inte för patienterna i alla fall.
Kram
Givetvis menar de att de är lättillgängliga för de i närområdet. Att de i ’närområdet’ sedan ska få ’kontakt’ är en helt annan sak.
Och värre lär det bli. Ju mer regionsjukhusen specialiserar sig mot akutsjukvård ju mer kommer att lastas på primärvården. Kommunernas hälso- och sjukvård samt då vårdcentraler.
Du ska se, om några år är våra stadssjukhus tillbaka. Det finns ju en ekonomisk kritisk punkt då det inte är ekonomiskt försvarbart att bedriva avancerad sjukvård i respektive hem.
Men jag misstänker att den här ’designen’ som politiker nu sätter på hälso- och sjukvården är tänkt att gynna de s.k. privata initiativen.
Och det behöver givetvis inte innebära försämringar men jag kan inte se att det kan bli billigare. Det får jag inte ihop.
Kramar!