Bassängavslappning och kuratorsbesök

På morgonen var jag till en kurator. Denne kurator besökte jag som kurator för första gången. Men vi har träffats tidigare.

Kuratorssamtalet kändes väldigt bra, vi bokade in fler samtal och hon skickar remiss till sjukgymnastiken om massage (mellanting mellan taktil och klassisk). Vi ska bearbeta min rädsla inför framtiden, min frustration över att inte kunna jobba (heltid) och att jag behöver bli mer vän med min kropp.

Dagens bassängavslappning var lite märklig. Jag går ju på den här bassängavslappningen främst p.g.a. att jag har tinnitus och koncentrationssvårigheter som sannolikt har samband med min värk, spända muskler, andra besvär och det som är knas, fortfarande, i nacken. Och grundtanken är s.k. stresshantering.

När jag kom dit, hade jag ingen tinnitus – det var tyst (i huvudet). Efter en kort stund i bassängen började det och sedan ökade det för att till slut föra att förfärligt oväsen och höll på så ett bra tag resten av dagen (nu 18:38, har det lugnat ned sig lite) .

Jag brukar nämna den där ökningen för vår s.k. bassängledare och får då förklaringen: att det har att göra med muskler som slappnar av, är egentligen för korta, reagerar med ”attans!” och spänner sig igen . Tinnitusen kommer eller ökar.

Två funderingar här:
1. Om det är så, hur mådde mina muskler i nacken när jag kom, då det inte fanns någon tinnitus i huvudet?
2. Ett av målen med bassängavslappningen faller därmed. Då är det väl ”bara” koncentrationssvårigheterna kvar?

Läkemedel:
På morgonen tog jag: 400mg Brufen och 250mg Paraflex
Lunchtid: 400mg Brufen och 250mg Paraflex

Pedagogisk insikt?

Idag var jag medicinfri till ca kl 20:15. En medveten planering. (Tog då 400mg Brufen och 250mg Paraflex)

Jag var på Friskis&Svettis jympaOnsjö, i Vänersborg 19-20.

Förr, när en var frisk så blev en ju liksom starkare och bättre vartefter terminen närmade sig sitt slut – nu är det tvärt om.

Det är en del muskler på vänster sidan som krånglar, de är svagare, jag har noterat det vid vissa övningar.

Jag har också noterat att när jag lyckas slappna av ordentligt (och inte somnar) på bassängavslappningen så känns det som om vänstersidan sjunker. Vilket den ju givetvis inte gör.

Och så det där fenomenet med att jag var så att säga överkänslig för akupunkturen på bara vänster sida.

Jag tror att allt det där har ett samband. Det var insikten det.

Det pedagogiska då? Jo av vilken anledning går man till en jympa där man vet att man kommer att känna av sina begränsningar och bli besviken? Det måste ju vara någon slags nyfikenhet som driver. Jag måste veta. Alltså pedagogiskt.

Sedan är det ju givetvis kul och så gemenskapen. Jag vet, att gör jag det inte, ja då blir jag ju ännu sämre rustad att möta (leva med) mina besvär.