Bemärkelsedag
Idag har Mats P födelsedag!

Hela dagen!

Planering:

Hoppas hitta reptiler och andra djur att fotografera.

Till internetcaféet
– Uppdatera bloggen
– förhoppningsvis kunna publicera någon bild

Så här blev det:
Redigerat: Turkiet – Alanya – Dag 20 av 62.

Tvätt
Tvättade två badlakan och en liten handduk. Använder handtvättandet som en slags muskelterapi. Tvättar lite varje gång. Trycka, klämma, vrida, lyfta – så länge det känns bra så. Sparar ju pengar.

Naturbesök
Satt ’länge’ och funderade på hur jag skulle göra.
Hade ju det så gott som helt läkta såret under foten att ta hänsyn till, samtidigt som det är ett oväder på ’G’ som brakar lös på ca söndag och håller på ca en vecka.

Då känns det ju som om en vill prioritera utetid.

Det bidde en cykeltur upp utmed Obacayi-flodens östra sida. Följde dalgången, utemed en väg, tills jag stötte på en sidodalgång som såg tilltalande ut. Pårlande bäck, lite fuktigt, solen skiner ned genom vegetationen, fåglar kvittrar.

[Bildkälla: Google Map]

Påväg dit passerade jag en gård där det låg ett gäng hundvalpar i skuggan. Saktade in men bestämde mig för att öka farten igen när jag hörde ett morrande innifrån dunklet i närmaste hus.

Låste fast cykeln vid ett träd och följde bäcken uppströms. Där var faktiskt en stig, till en början. Det unika med just den delen jag valde var att jag såg inget avfall. Ingen hade slängt något.
Det är ovanligt i de här trakterna. Tro mig.

[Bildkälla: Google Map]

Hittade just inga djur. En liten insekt som obehindrat kröp omkring på ett spindelnät och det var inte en spindel.

Det var dock väldigt spännande att smyga omgring där utmed bäcken som mer övergick från att rinna i en dalgång till i en ravin.

En hel del ställen var knepiga att ta sig fram på. Ni vet sådana där snåriga rankor, med sylvassa taggar på, just det. Sådana finns det massor i det här landet, olika sorter, och speciellt många just där jag valde att smyga omkring.

Till slut kom jag till en plats där det liksom inte gick att fortsätta, de taggiga snåren fick överhanden. Tillbaka samma väg? Mest troligt, men så fick jag se en liten stig som smög uppför ravinen, ja nästan rakt upp. Sådant måste ju undersökas. Det såg så ljust och fint ut…

Egentligen skulle jag ha ett filmteam med mig som filmade vissa situaitioner jag hamnar i.

En gubbe, på 54 år. Med käpp i ena handen och ett stadigt grepp om en kamera i den andra och så en vildmarksmössa på huvudet, beige vildmarksskjorta och mörkgrå vildmarksbyxor och givetvis kraftiga stabila vandringskängor på fötterna. En grön fotohöftväska, bak på rumpan.
Har precis låst fast en rosa damcykel vid ett träd. Äntrat en dalgång. Hamnat i en ravin och bestämmer sig givetvis för att bästa vägen tillbaka är uppför ena ravinsidan!?

När jag är mer än halvvägs upp, kanske 40 meter. Så står jag framför en sådan där utskjutande klippkant. Sticker väl ut ca en meter och det ser likadant ut åt bägge hållen.

Är jag en fluga…?

Försöker först åt det hållet jag kom från ’söderifrån’. Kom väl ca 5 meter sedan var muren med taggiga snår totalt ogenomtränglig – VARFÖR tog jag inte med mig min vildmarkskniv som jag tänkt? Eller en machete?

Bearbetade mig sakta åt andra hållet och hittade till slut ett träd som liksom växte lite upp mot kanten. Ingen tvekan. En fot i taget. Bryt försiktigt av taggiga grenar som är i vägen och har fastnad i byxor, skjorta eller direkt i skinnet på händerna (kan det vara dessa taggar som gör att jag inte behöver någon medicin? Tänker på MS och bistick?)

Kom så till slut upp över kanten sedan var det väl ca 20m klättring kvar.

Tog en bild. En klättring uppfört en snårig ravin är svår att illustrera med en bild. Tar man en bild rakt ned så ser det ju liksom inte ut som något mer än – snår…

Så jag tog en bild som visar själva dalgången / ravinen och längst ned i bild, ned till höger, där tog jag mig upp från ravinens botten så att säga (man ser inte botten…):

Fortsatte sedan lite högre upp och tog en utsiktsbild med Oba (Obaköy) nedanför. Alanya till höger, man ser udden (lite svagt). Till vänster ligger Tosmur.

Uppe på den här höjden fanns en massa gräshoppor

[Bilder; kommer när jag har lust…]

Och flugor:

Från höjden gick jag sedan ned, åt vänster och hamande vid ett bygge som jag sett när jag ställde cykeln.

Såg en ödla på nedvägen:

Funderade ett tag på om jag skulle undersöka dalgången en bit nedåt. Men den synen som mötte mig lockade inte. Här hade lokalinnevånarna sin egen soptipp. Så jag gränslade cykeln för hemfärd.

Passerade gården med hundvalpar, saktade in även denna gång men fick öka igen när det där mycket bestämda dova, djupa, varnande morrandet kom innifrån något mörkt hörn.

Rullade sakta ned utmed Obacayi-flodens östra sida. Stannade här och där och tog bilder på ödlor (varans, kallar lokalbefolkningen dem).
[Bilder; kommer när jag har lust…]
Dessa ’hittade’ jag på murarna utmed vägen ned, inne i norra delarna av Oba.

Mer inne i staden (Oba)

Inne i staden (mellan Oba och Alanya. Orterna ligger ihop. Det är bara skyltar som skiljer dem åt. Som den observante kan se…) såg jag ett par katter som var extra intresserade av något. Det var den här:
[Bild; kommer när jag har lust…]

Åsså bild på intressenterna:
[Bild; kommer när jag har lust…]

Notera den svarta katten när den ’petar till’ larven. Larven reagerar då med att snabbt vända sig mot katten. katten ryggar tillbaka.

Stannade till vid ’min’ Bim-affär och handlade Cola (inhemska varianten), ’barkis’ och ägg [4l Cola [0,7 Lira per liter], 15ägg [3,5 Lira], 1barkis [0,55 Lira]; 6,5 Lira (ca 30,6 SEK)]. Momsen varierar beroende på vara. Cola och ägg 8%, ’Barkisen’ 1%.

Hade några färsbiffar kvar som jag värmde upp, skar bröd, skalade en gurka, sköljde en tomat. Kokade vatten till en kopp kaffe.

Bad
Idag blir det bad med luftmadrass. I vart fall ett försök. Jag ska cykla med en uppblåst luftmadrass. 400m livlig (kaotisk) trafik. Trafikreglerna här ändrar sig efter behov. Kan inte beskriva det på annat vis.

Det var kul! Men jag fick tydligen tag i en luftmadrass som det var ett pyttelitet hål i som genast blev större…?

När jag kom upp så var det t.o.m. vatten, i, madrassen. Jag lade den i korgen för ’söndriga’ badleksaker i husets förråd. Ja det såg ut så i vart fall.

Gjorde kanske misstaget att inte sätta på ett vattentätt plåster. Såret, under foten gick upp. Men det är ju liksom bara skinnet som släppt. Det känns OK. Går med en strumpa på, på bara den foten. Känns lite fånigt. Men ni kan inte ana hur fort det blir ’bôsigt’ här. På 24 timmar lägger det sig ett tunt lager ’smuts’ på balkongen. Du blir lite svart, i handflatan, om du tar handen på balkongbordet och ’drar av’. Och det bara över natten.

Hissen
Har de fixat nu. Den började fungera igår. Den pajade efter senaste ovädret och det berodde inte på ovädret utan mer på dem som försökte få undan vattnet. Vad de gjorde med hissen, mer precis, vet jag inte. Men den funkade inte efter att de stängt av den och låst den mellan 2:a och 3:e våningen.

Pratade med en av de svenska lägenhetsägarna och de lär få betala motsvarande 1700 SEK för att få hissen lagad. Att det egentligen är firman som står för ’katastrofhjälpen’ (de som pumpade bort vattnet i den översvämmade foajen) som ska stå för kostnaden går nog inte att få till i det här landet.

Kranvattnet
Funkar det ena så lägger det andra av. Nu har vi (jag) inget vatten…
17:04, frid på jorden. Jag har vatten igen. Tillsatte en undersökning och det visade sig att det var bara jag som var utan vatten – skumt?
Men, så fick jag pratat med ordföranden för husets boförening. Vi gick till ett skåp på baksidan. Där sitter alla lägenheters vattenmätare och av/på-kranar. Min var av…?
Det hade tydligen varit folk här och ’jobbat’ med vattnet.

Om det vore så att vattnet inte betalas då skruvar de bort vattenmätaren och pluggar igen ’ändarna’. Kostar 400 SEK att få den tillbakasatt. Efter att man betalt vattenräkningen. Nilervall – du sköter väl dina åtaganden?

Hälsoläget:
Idag är första dagen jag kan säga att jag känt av ryggen – att det inte är ’normalt’ – det har värkt och huggt till men jag har valt att inte ta någon medicin (bara några öl…, på kvällen)
Jag vet inte? Visst, jag kanske ’lever för hårt’ (cykelturer, promenader, hissen funkar inte…)? Men, det kan också vara så att klimatet blir svalare och att luftfuktigheten sjunker…? F-n vet?
Har skickat meddelande hem till ’min’ vårdcentral, idag, om att jag vill ha en tid. I nära anknytning till hemkomsten för att få diskuterat ’det hela’.