Etikettarkiv: Hustrun

God Natt!

Publicerat av
Svara

CoopMedmera:
”Gick” in på deras hemsida och klickade mig fram till kontakt via ePost. Jag ville fråga hur man bär sig att få in sina från OKQ8 och Vattenfall in i Coop Medmera poängsystem. Jag skickade frågan 16:44:46 och fick svar 16:47. Det kallar jag snabbt!
Det tråkiga var bara att man måste handla med MedMerakortet (ha pengar på det) på OKQ8 för att få MedMerapoäng och då förlorar man ju OKQ8-poäng? Är det en bra deal? Vattenfall får jag kolla upp noggrannare men det byggde också på att man hade pengar inne på MedMerakontot. Och det har inte vi. Av någon anledning tvekar vi?

Sängen:
Jag lade mig för att vila en liten stund innan jag skulle iväg till jympan. Det var något som inte stämde? Jag tycket att det lutade lite? Och efter en del undersökande så såg jag att den lånade sängspiralfjäderbotten låg lite uppå min hustrus ribbotten.
Efter att ha ”flyttat” samtliga löst liggande ribbor ”åt sidan” samt skruvat loss en som jag skruvat fast vid ett annat tillfälle så ”gled” sängbotten ned på plats.
Anledningen till att jag skruvade fast en del av hustruns ribbotten beror på att när jag någon gång satte mig där så skedde någon slags fysikalisk grej och jag brakade ned i, mot golvet. Mycket obehagligt. Det motverkades genom att skruva fast tre av sängbottenribborna. Den i mitten och de två i ändarna.

Jympan:
Gunilla skötte sig alldeles utmärkt, Ljudanläggningen (nya) krånglade lite i början, ena ”kanalen”. Jag ”pillade” lite på kablar och kontakter och rätt som det var så var det ljud i samtliga fyra högtalare. Det var massor med motionärer. Synd bara att informationen om att de första gångerna inte kommer att vara KI-jympa inte gått fram. Utan att det kommer senare, i september.

Bastun:
Blev ju som förväntat. Jag hade bjudit in fyra funktionärer, ingen kom. Jag envisas ju intill idioti om att mix bastu är något naturligt. Av någon märklig anledning är inte det kvinnliga könet av den åsikten. Bättring! En eloge dock till ”G” som faktiskt tackade nej. ”A” hade ”giltigt skäl”. De resterade två verkade låssas som om det regnade. Eller så läser de inte sin ePost.

Aftonbladet (tisdag 23:e):
I stället för trevligt intellektuellt sällskap hänvisas jag ju till tveksamma substitut, kvällspress. Jag inbillar mig att Aftonbladet är den minst ”onda” så jag köper den. Och vad hittade jag där för något som stimulerade de grå? Inte mycket.
Att socialförsäkringarna blir en ”het” valfråga står väl ganska klart nu, eller? Sedan ser jag reprisen på ”morgonblaskans” fadäs med enkätundersökningen om vad arbetstagare tycker är värt att reagera på. Även i Aftonbladet har man valt att använda ord som ”tjalla” och ”skvallra”. Låg och dålig journalistik!
Vem bryr sig om ”Pianomannen” och ”Kattmannen”?
På sidan 22 reagerar jag över vad som står vid ”Insänt”. Det är väl inte bara män som är otrogna? Gifta kvinnor med barn ”härjar” de också. Skärpning! Lite mera nyans tack!
På sidan 23 uppmanar Lotta Gröning läsarna att ePosta in förslag på ministerfunktioner? Kunde hon inte ha vänt på det? Vilka kan vi ta bort?
På sidan 24-25 ”ojjas” det över att ”Sommartorpet” går i graven och ingenstans i artikeln hittar jag det verkliga motivet, att det var olagligt? Var tog den vinklingen vägen?
Sedan läser jag att Agneta Sjödin har en pojkvän? Där ”sket” sig ju den förhoppningen. Om nu hustrun skulle lämna mig, menar jag.
Det absolut roligaste i tidningen kommer sist, av Anders Westgårdh, jag citerar sista meningen: ”– och som tonårsförälder löper man ständigt risken att bli folkpartist.”

Allmänt:
Nu ska jag rasta hunden och sedan står sängen och väntar!

God Eftermiddag/Kväll!

Publicerat av
Svara

Pyssel:
Lagade en punktering på hustruns cykel. Gick bra. Hittade ett hål. Och det verkar som jag klarat mig från ökade besvär.

Bad:
Efter cykellagningen cyklade vi, hustrun, hunden & jag ned till Korseberg och badade. Vi konstaterade snabbt att det grumliga vattnet förtog en hel del av njutningen. Hunden struntade givetvis i det, vad är smuts?
Vi funderade på om det berodde på järnvägsarbetena uppe vid Trestad Center och/eller soptippens arbete med urlakningsdammar. Jag det kanske ni inte visste? Att en bäck rinner ned i Vassbotten som har sitt ursprung från markerna runt soptippen vid Heljestorp.

Vila:
Efter bad och cykeltur blev det en stunds välbehövlig vila.

Extramedicin:
Även om nu all "aktivitet" har en gynnsam effekt på mina besvär och den ökade värmen likaså. Så har jag ändå lite extra ont, så det fick bli ett extra piller.

Hundköttben:
Vi åkte till Granngården på Överby för att kolla in hela köttben till hunden. De ben de hade där var bl.a. hela Oxben, rökta. De var väldigt feta. Så vi tvekade lite och bestämde oss för att avvakta och först ta en diskussion med personalen på Byrackan i Vänersborg.

Eltandborsttoppar:
Läste ju en artikel häromdagen om hur ruskigt äckliga gamla tandborstar var samt rent av farliga med bakteriehärdar och allt. Nu har jag kommit fram till att tandborstföretagen antagligen lobbat för detta. Vet ni vad ett par (två) lösa "huvuden", borstar, till en Braun EL-tandbortse kostar (Coop Forum)? 95 SKR! Jösses! Och där ser man vad ofta jag bytt borstar! Som inte visste det.

Metro:
Utanför Coop Forum, Överby, har de satt upp en sådan där tidningsburk, innehållande gratistidningen Metro. Där var jag framme och tog en snabbt. Ville kolla hur de kommenterade sin fadäs med räknefelet angående Nuders sysselsättarpengar. Där 12121 SKR förvandlades till 120000 SKR. På sidan 06 sköter Metros Chefredaktör Sakari Pikänen det alldeles utmärkt, snyggt!

Bensinjakt:
Även hustrun och jag är inblandade i jakten på billig bensin. Så vi styrde ut mot Trestad Center och Uno-X tappen. Där var priset 8:18 SKR, bra pris. Det vara bara det att kön var ju hur lång som helst och dessutom hade ju varenda skitgubbe med sig alla sina reservdunkar och fyllde dem. Och vad det verkar gjorde det med en tjuga i taget!
Vi gav upp. Kanske smyger jag dit i natt?

Mat:
Väl hemma vattnades det i munnen av analkande korv och bröd. Korv, nyinköpt. Korvbröd ligger och väntar hemma. Trodde jag ja! Det visade sig att hustrun i sin outgrundliga snällhet skickat det med ungdomarna. Men det gick ändå.

Hälsa & Allmänt

Publicerat av
Svara

Det har inte blivit bättre. Det väser/tjuter i huvudet. Dunkar/"smattrar" i vänster öra. Värker i höger halva av huvudet, höger arm och höger ben. Rör jag på huvudet bränner/svider det i tårna och fotsulorna i bägge fötterna samt i tummen och i "mittenfingerspetsarna" samt vänster sida av höger vad. Känselbortfallet ökar i vänster tumme och sprider sig upp mot armvecket. När jag "försöker" hålla huvuder rakt värker det till i muskler på höger sida av ryggen samt i höger överarm. I vila (står, sitter, ligger) drar nästan samtliga muskler ihop sig, ibland ryckvis, ibland liksom långsamt, oregelebundet och då mest "sträckarmuskler". Utöver detta är jag trött och illamående.
Har tagit extra medicin (hjälper bara mot värken).

Våra kompisar hade det bra.
Nu väntar jag på att hustrun ska bli färdig med en lasagne . Hon är duktig på mat, frugan.

I morgon ska Sonen&Flickvännen samt Dottern&Sambon tillsammans åka ut och tälta.

En Berättelse!

Publicerat av
Svara

Egentligen "behöver" jag "arbeta" med min sjukhistoria. Men den är liksom inge kul.

Vad gör man när man undviker "tråkiga" saker? Jo då fixar man till så det blir snyggt i köket!? Är inte det märkligt?

I väntan på att lusten och "energin" ska komma över mig och ge mig "kraft" att engagera mig i min sjukhistoria så bestämde jag mig för att delge er ytterligare en av mina "livshistorier". Varsågoda:

Pappa på styltor (1985)
Vem har inte prövat att gå på styltor? Jag får nog säga att jag är en hejare på att gå på styltor. Till barnens stora förtjusning tillverkade jag en gång ett par styltor.
Två rundstavar och ett par fastskruvade träklossar.
Barnen hade våldsamt roligt när de emellanåt hetsade mig till att bestiga styltorna. De sprang runtomkring mig och försökte få mig att rasa ned i backen.
De älskade se sin pappa krälandes på marken. Till barnens stora besvikelse, däremot, är jag som sagt en hejare på styltor.
Jag kan stå still på stället, gå korta steg, långa steg – nästan springa, gå baklänges och svänga runt – på en femöring. Så det blev mest jag som jagade dem. Vad gjorde det, de var ändå vansinnigt förtjusta åt denna lek, speciellt då jag tappade balansen och smällde i backen.

Några år tidigare, när jag var i Danmark och spelade badminton. Såg jag en sån där människa som gick på jättestyltor. Han blev en sådär fyra meter hög.
Detta hade tydligen gjort ett djupt och oförglömligt intryck på mig.
En sommardag, 1985, var barnen och jag ensamma hemma. Hustrun slet ihop livets nödtorft, godis och leksaker, enligt barnen.
Denna dag satt barnen och jag på vår trapp och funderade. På vad vi skulle ta oss till. Hustrun hade bilen. Så vi satt där vi satt. Ja vi bodde på landsbygden då, sex kilometer från närmaste kommunala färdmedel, bussen.

Jag liksom kände i hela kroppen att det var nåt på gång. Kroppen var full av upptåg. Livslust, äventyr.
Det var då den där gubben på jättestyltor for fram och satte sig på näthinnan.
– "Nu skall pappa gå på styltor". Sa jag.
– "Ja, ja, jaaa!". Ropade barnen, i vild förtjusning.
Jag hämtade styltorna. Gick in i huset och hämtade elastisk binda och en rulle tejp. Här skulle gås på styltor.

Jag satte mig på trappan och började linda fast styltorna på mina ben. Normalt befinner sig stödklossen cirka 3,5 decimeter ovanför backen. Jag vände alltså nu på styltorna så att stödklossarna hamnade 1,5 meter ovanför backen.
Dottern såg mystisk ut och frågade:
– "Vad gör du?"
– "Det ska du få se, vänta och se." Sa jag, något mumlande.
Sonen teg och såg ut som om han tittade på en fullkomlig idiot…?…
När jag var nästan färdig med fjärde lindan utbrast dottern:
– "Aha!, du ska gå uppochned på styltor, aha, nu förstår jag, aha!" Hon såg mycket fundersam ut blandat med en uppsyn av förväntad glädje.
Sonen var nu en uppsyn av förväntad glädje. Han såg mycket förväntansfull ut.

Till slut satt styltorna så pass stadigt så att jag kände mig nöjd.
Det skall väl inte bli någon match, tänkte jag.
Det är inte helt utan, men jag får nog erkänna att jag hade stora svårigheter att ta mig upp, i stående ställning.
Vår trapp, var sådär precis för låg. Men med hjälp av husväggen och två små ivriga, påtryckande barn, kom jag så till slut upp i stående ställning.
Med fötterna en och en halv meter från marken. Det betyder att även huvudet hamnar 1,5 m högre upp!

Där stod jag. Ett krampaktigt grepp i husknuten var det enda som höll mig uppe. Jag stod där jag stod. Kom inte ur fläcken. Ner var inte och tänka på. Ett handlöst fall, på en och en halv meter? Jo jag tackar ja. Skrubbsår, bruten arm och inget mer bad den sommaren. Nej tack!
Det gick liksom inte att ta sig tillbaka samma väg som jag kom. Trappen var ju för låg. Dessutom fanns ju risken att jag med min lekamen skulle krossa mina barn. För deras hjälp den vägen, var en förutsättning.
Där stod jag.
– "Jag kommer inte ned!" Ropade jag, upplysande, till mina barn.
– "Kan du inte komma ned?" Undrade dottern och började fnissa.
Sonen snurrade runt, viftade med armarna, hoppade upp och ned, och jublade. Hans förväntningar hade åtminstone blivit infriade.
– "Är det säkert, att du inte kommer ned?" Undrade dottern, i en paus i skrattandet.
– "Ja!" Upplyste jag henne, behärskat leende.

Nu var goda råd dyra. Så här kunde jag ju inte stå. Jag såg Hustruns min framför mig. Jag kunde också föreställa mig vad hon skulle säga.
"Men?, Nisse, vad gör du? Varför står du där?"
Vad skulle jag svara på det?
"Jag måste stå här, jag kommer inte ned. " Kunde jag ju förståss säga.
Nu var det bara det, att det var cirka sex timmar kvar tills Hustrun skulle komma hem. Så vid det laget hade jag nog rasat ned av ren utmattning.
Eller så hade säkert sonen sågat av eller ryckt till i styltorna. För att hjälpa mig, så att säga. Nej, detta var ingen bra utväg. Här gäller det att vara klipsk, fantasifull, ja allt.

Lösningen på problemet var inte så långt borta. Det gäller bara att ta sig samman. Lugna ned sig. Se nyanserat på situationen.
Fortfarande krampaktigt hållande i husknuten, förflyttade jag mig mödosamt, mot trappen. Väl framme, instruerade jag dottern att lossa lindan, på det ena benet.
Sonen fick jag hejdat med ett vrål. Han kastade sig givetvis över det andra benet. Det hade inte varit så bra om bägge styltorna försvann under mig samtidigt. Kross- och skrubbskador.
De fick samsas om vänsterbenet.
Så, lugnt och stadigt ned med foten på trappen. Loss med högerfoten.
Räddad, räddad från en mycket pinsam situation.

Hustrun fick höra hela historien av de ivrigt gestikulerande och skrattande barnen. Jag lovade mig själv att inte göra om samma misstag.

Ensam?

Publicerat av
Svara

Jaha, då blev jag plötsligt ensam? Hustrun lämnade mig och for ut till västkusten för att där tillbringa natten i tält tillsammans med sin Dotter&Sambon.

Ja, givetvis är anledningen att jag inte kände mig tillräckligt "stark". Och det är ju inte så kul för hustrun och gå här hemma och titta på de här väggarna (som jag gör).

Och sedan har jag ju hunden här och katterna.

Tittade i kylskåpet. Det blir en cykeltur till affären i alla fall. Ingen filmjölk. Får se vad jag mer kan hitta att trösta mig med?

Hej å hå!

God Morgon!

Publicerat av
Svara

Solen skiner! Jag har rastat hunden och gett henne och katterna mat. Det ovanliga med detta är att det normalt är hustrun som sköter det, på morgonen. Men nu var jag först upp så då tyckte jag hon kunde få ligga ett tag till.

Under frukosten "kastar" jag mig nyfiket över morgonblaskan ttela för att först och främst kolla om de satt in min insändare? Smarta rackare? De har denna lördag valt att inte ha några insändare alls? Eller, det kanske inte brukar vara några insändare på lördagar? Mitt minne är inte så rackarns långt.
En av anledningarna till att det är så bra att blogga, för mig.

Så vad övrigt reagerar jag på i tidningen? På förstasidan ser jag rubriken: "Saab får pengar till fordonsforskning". Och så läser jag texten och artikeln på sidan 17 och blir lömsk!
Nu vet jag att detta inte är något nytt och förekommer ofta, att företag får BIDRAG. Svenska företag, samlade, är de STÖRSTA bidragsmottagarna.
Och då står det inte i rubriken att företagen får "bidrag", nej då står det att de får "pengar" eller ”stöd”.

Är man positivt lagd så ska man ju här tycka att det är ju bra. Det är ju en "investering" som leder till jobb och en massa annat bra.
Gör det? Hur stora var förresten Saab's, med flera, senaste vinster? Någon som vet?

Nä, ofta är "tacken" nedläggning alternativt uppsägningar.

Bästa journalister och reportrar i media sätt igång och granska vad "bidragen" till de Svenska företagen används till. Vart leder det? Blir det fler jobb?
Finns det "bidragsfusk" inom den svären? Vilken myndighet bevakar det?

På sid. 4 hittar jag en bild på två käcka ungar jag känner: Ronja och Oscar.

Hej så länge!

Allmänt & Hälsa

Publicerat av
Svara

Då har hunden, hustrun och jag varit till Vänerns strand, Skräcklan i Vänersborg. Där har vi myst i det underbara vädret. Jag har badat med hunden. Hustrun har solat och så har vi läst nyhetsblad.

Just nu tittar vi på Harry Potter.

Jag har problem med en "gluteus major sinister" (latin för vänster stora stjärtmusklen) som envisas med att regelbundet dra ihop sig när jag inte vill det och det har hållit på nu i ca två timmar. Irriterande! Lägg därtill ett envetet väsande i huvudet och allt det "andra".

Magic!

Allmänt/Hälsa

Publicerat av
Svara

Dottern&Sambon håller väl just nu på och transporterar sig till västkusten. De ska tälta.
Eventuellt ska vi åka dit också. Tanken är att vi ska tälta på samma camping.

Här är jag dock lite osäker. Jag är ju inte så där väldigt värst i form just nu. Så jag har inte bestämt hur jag vill ha det ännu. Får väl avvakta lite och diskutera med hustrun.

Har legat en stund på min vibratordyna, det gör gott. Jag kan verkligen rekommendera detta till er som har spända ryggmuskler.

Nu är det varmt ute – i alla fall i denna landsända.