Den 1/7-08 beslutade politiken bl.a. att den tidsbegränsade sjukersättningen ska försvinna, men finnas kvar i en övergångsperiod, som mest fram till 2010.

Kvar blir sjukersättning tills vidare. Den som får det och har anställning får ett uppsägningsbesked, snabbt som attan.

Innan det kallades sjukersättning, hette det sjukbidrag.

Oavsett vad det kallas och kallades så blir man sjukpensionär.

Man kan också få s.k. avtalspension vid t.ex. företagsnedläggningar.

När politiken säger ”Förtidspension” är det alltså osäkert vad det är de egentligen avser. Och jag tror att det är en medveten strategi, sjukpensionärer låter så ”sjukt” och då blir det svårare att tala om återgång till arbete och rehabilitering.

En sak är dock klar och som tydligen är obekväm att orera om och det är; vad kommer det sig att en sjukpensionär (långtidssjuk) blivit så sjuk så den inte kan jobba helte eller delvis?

Hur många av dessa 70000-550000 människor körde slut på sig i arbetslivet just för att detta arbetsliv krävde det, via (eviga) omorganisationer och s.k. effektiviseringar.

Begreppet ”utbrändhet” blev vardagsmat. När hände det?

Att t.ex. en rygg slits ut, vems fel är det? Den enskilde? Ett cyniskt krävande arbetsliv? Eller vad?

Hur många av de 70000-550000 är skador och olyckor?

Hur många av de 70000-550000 är det som har svåra och mycket livsbegränsande sjukdomar som t.ex. MS (Multipel Skleros), Fibromyalgi, Njursvikt, Hjärtsvikt etc.

Vet politiken det? Vill de veta det?

Hur många blir det kvar som ”tvingats ut i utanförskap”? Av vem? Av vad?

Är Svenskt Näringsliv en doldis bland orsakerna till de flesta ”Förtidpensionärerna”?
Det är min övertygelse tills motsatsen är bevisad.

Alla politiker, oavsett parti, bär skulden till den effektiviserings- och omorganisationshysteri som startades, för många år sedan, i samband med vårt medlemskap till EU. Och det pågår i lavinfart.

Och främsta anledningen är; att det ska sparas pengar. Och jag anser att det sker på bekostnad av människors hälsa.

Hur rehabiliterar vi bort det?

Svensk nuvarande politik, oavsett partifärg, bidrar till ökad klasskillnad (fattig blir rellativt fattigare och rik, rikare).
Samt ökad segregation. Det är en stor skam hur Sverige behandlar flyktingar.

Hej Anita,

Jag representerar en av de där 550000 i ”utanförskap”.

Jag skulle vilja veta hur du/ni definierar ”Förtidspension”.

Sedan skulle jag vilja veta hur många av de 550000 som har arbetsrelaterade skador och sjukdomar.

Kan du förklara för mig hur borttagandet av, hel eller delvis, tidsbegränsad sjukersättning (som möjliggör för den sjuke att ha sin anställning kvar) ses som en förbättring?

Samt, du skriver: ”Att ersättningsnivån dessutom endast låg på 64 procent blev ytterligare en sten på börda.” I samband med den formuleringen; Vad ligger ersättningsnivån på vid nuvarande sjukersättning tills vidare? Som kommer att vara kvar.
Och vad menar Ni att alternativet är?

Till slut skulle jag vilja veta vad er mening med ”rehabilitering” egentligen innebär, konkret.

Vänligen

Nils-Gunnar Nordlund

Hej NN,

här kommer en liten rapport.

Läkarbesök:
Dr NN 14:00 15/9-08, är nu avklarat. Dr skickar ett medicinskt underlag till dig.

Nuvarande aktiviteter:
Regelbundna besök till kurator NN.
Regelbunden träning hos distriktsjukgymnastiken, VBG, 2ggr/v. Nu är det bara Pilatesliknande stabiliseringsövningar för de muskler som sitter närmast ländryggen. (Gör jag annat, mer ansträngande, går muskler och diskar sönder).
Har börjat (14/9-08) som s.k. värd på Friskis&Svettis Varmvattenjympa i Distrikssjukgymnastikens Rehabbad sönd 18:00.
Promenerar och cyklar när kropp, väder och vind tillåter det.

Fråga:
Har FK någon möjlighet att påverka så att jag kan bli medicinskt frisk?

Vänligen

Nils-Gunnar Nordlund
YYMMDD-XXXX

PS
Hoppas att ni finner arbetsro trotts omorganisation och nya regler.
DS

Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2008-06-25
Astma- och Allergimottagningen
Dietistverksamheten

Generella kostråd vid IBS (Irritable Bowel Syndrome)

Vid IBS kan det vara så att tarmen rör sig för fort eller för långsamt och på så sätt orsakar diarré eller förstoppning. Tarmen kan också vara känsligare för vissa processer som sker när maten kommer ner i tarmen, t ex den jäsningsprocess som sker när kolhydrater kommer ner i tjocktarmen. Besvären vid IBS kan variera mycket både i svårighetsgrad och i typ av besvär. Samma person kan ha olika besvär vid olika tidpunkter. Kosten har ibland viss betydelse vid dessa besvär. Du bör tänka på följande saker:

Ät regelbundet t ex frukost, lunch och middag samt 2-3 mellanmål. Det bör inte gå för långt mellan måltiderna så att du blir jättehungrig och äter mycket på en gång. Regelbundenhet och lagom portioner ger en jämnare belastning på tarmen. För att kunna genomföra detta krävs det vanligtvis att man planerar sin mathållning.

Ät i lugn och ro och ta dig tid att tugga ordentligt. Annars ger du tarmen onödigt mycket jobb med att bearbeta födan.

Vid problem med gaser bör du tänka på:
-att tugga med stängd mun (tänk på att om du pratar när du äter sväljer du mycket luft).
-att undvika kolsyrade drycker och att tugga tuggummi.
-att undvika sötningsmedel i t ex sockerfritt godis, tuggummi och light-saft.
-att undvika gasbildande livsmedel: framför allt lök men även kål, bönor, ärtor, linser, paprika, plommon samt skal på gurka, äpple och päron.

Var försiktig med fett, starka kryddor, kaffe och alkohol
En del patienter med IBS upplever ökade besvär av fet mat, starkt kryddad mat, kaffe (bl a stimulerar kaffe tarmens rörelser), koffein och alkohol.

Fibberrik mat är inte alltid gynnsam Om du är förstoppad kan ökad mängd fibrer i kosten hjälpa, men om du har problem med diarré kan för mycket fibrer förvärra dina besvär!
Vid förstoppning: Öka intaget av grovt bröd, grova flingor, rotsaker och grönsaker. Men glöm inte att samtidigt öka intaget av vätska! Annars blir det torrt i tarmen och förstoppningen kan bli värre. Lägg gärna några katrinplommon eller 1-2 msk linfrö eller psylliumfrö i blöt över natten och ta det sedan i samband med frukosten. Gör detta dagligen. Vid behov både morgon och kväll.
Vid diarré: Var måttlig med grovt bröd och grova flingor. Koka rotfrukter och grönsaker, det tolereras oftast bättre än råa grönsaker. Ibland går det bättre om man mixar de kokta grönsakerna. Bär brukar gå bättre än frukt. Hårdost, te, mogna bananer, blåbär, pasta och rismjöl kan verka stoppande. Tips: prova att äta ½-1 dl blåbär på morgonen, eller att ta 1-3 tsk Husk/Fiberhusk utrört i lite vatten/juice/yoghurt. Gör detta 1-2 gånger per dag.

Vätska är viktigt!
Vid förstoppning är vätska viktigt för att tarminnehållet inte skall bli för torrt: 3 liter/dygn!
Vid diarré är det viktigt att ersätta den vätska man förlorar, tänk på att dricka mycket vatten eller eventuellt vätskeersättning som finns att köpa på Apoteket.

Om du röker eller snusar bör du överväga att sluta för magens skull!

Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2008-01-23
Astma- och Allergimottagningen
Dietistverksamheten

Faktorer att fundera på när man har IBS

Generella kostråd vid IBS
Se separat stencil dokument

Regelbundna toalettvanor
Det är viktigt att gå på toaletten när man behöver och att man tar god tid på sig. Att hålla sig kan ge magsmärtor och på sikt kan det eventuellt leda till problem med tarmtömningen.

Stress
Försök identifiera stressfaktorer – om möjligt minska stressen eller eliminera stressfaktorerna.
Motion minskar stresskänsligheten och är bra mot förstoppning.
Bra sömn leder också till minskad stresskänslighet – vid sömnproblem kan man få tips och råd på Internet, bl.a. på Sjukvårdsrådgivningens hemsida: www.sjukvardsradgivningen.se/artikel.asp?CategoryID=21097
Avslappningsövningar, massage, tai chi, qi gong, stresshantering mm. kan också vara bra hjälpmedel.

Psykisk hälsa
Fundera över om det finns orosmoment i tillvaron, om möjligt försök förändra situationerna som skapar oro.
Ibland kan det vara bra med en professionell samtalskontakt, t.ex. kurator eller psykolog.

Receptfria läkemedel från Apoteket mot t.ex.
Förstoppning
Halsbränna
Gasbesvär
Diarré

Var försiktigt med läkemedel som kan irritera magslemhinnan, t.ex.
Acetylsalicylsyra (bl.a. Magnecyl, Treo)
Ibuprofen (bl.a. Ipren, Ibumetin, Alindrin)

Tobak
Cigaretter och snus kan påverka magen och tarmarna på ett negativt sätt, överväg att sluta! Det finns hjälp att få, hör med din vårdcentral om de har tobaksavvänjning.

Probiotika
Se separat stencil dokument

Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2007-10-01
Astma- och Allergimottagningen
Dietistverksamheten

PROBIOTIKA

Probiotika är en produkt innehållande mjölksyrabakterier som gör nytta i tarmen. Dessa bakterier kan ibland hjälpa till att normalisera en obalanserad tarmflora.

En obalanserad tarmflora kan man få av stress, processade livsmedel, läkemedel mm. Symtomen är ofta diarré, buller och körningar, gaser, samt buksmärta p g a att gaserna spänner ut tjocktarmen.

Det finns en mängd olika bakterier i probiotiska produkter och det är olika väl dokumenterat vilken effekt de har. En del människor kan må bättre i sin mage och tarm av att tillföra goda bakterier regelbundet för att hålla magen lugn. Det kan ta flera månader (ibland år!) att normalisera en obalanserad tarmflora. Prova gärna olika sorter!

Rekommendation:
En kur med probiotika innebär intag av probiotika i tablett/kapselform: dosering enligt
förpackningen i minst 3 månader.

I första hand rekommenderas probiotika i magsaftsresistent kapsel för annars dör
merparten av bakterierna i magsäckens sura miljö.

För den som inte har så stora besvär kan det räcka att använda probiotiska produkter. Här nedan ser du några olika förslag. OBS! Bakterierna dör av syre, vilket innebär att det finns gott om bakterier i en nyöppnad förpackning, men inga levande bakterier kvar nästa dag! Satsa därför hellre på shots av olika slag!

Exempel på mjölkprodukter med bra bakterier:
-Cultura filmjölk och yoghurt med Lactobacillus casei F19
-Verum hälsofil med Lactococcus lactis L1A
-Danone Actimel med Lactobacillus casei Immunitass

Exempel på mjölkfria alternativ med bra bakterier:
-Cultura fruktsoppa (nyponsoppa och blåbärssoppa) Lactobacillus casei F19
-Proviva fruktdryck eller Proviva shot med Lactobacillus Plantarum 299v. Studier har visat viss effekt på buksvullnad och gaser. (OBS! Proviva Active innehåller mjölk)

Exempel på probiotika i kapsel (magsaftsresistent):
Bifolac Lactobacillus rhamnosus, Bifidobacterium longum (Apoteket)

Observera att all probiotika inledningsvis kan ge lite besvär med t ex gaser. Det brukar minska successivt.