Vi, hustrun och jag var runt och kollade i möbelaffärer efter en hörnsoffa. Sonen fick ju vår gamla.
På förmiddagen satt jag och petade med mina anteckningar från cykelturen och en liten konfiguration av mina hemsidor.
Kände mig rätt så vissen. Värk och trött.
09:10
Håller på med att sortera kvitton. Jag försöker hålla reda på mina utgifter. Den ordningsamheten har legat nere ca 2 månader så nu är det många kvitton!
14:03
Nu har jag ”reparerat” kartorna och markerat, med överstrykningspenna, min ”rutt”.
12:00
Sov jätteskönt i natt. Hustrun och jag har diskuterat ekonomin, möbler, tvättmaskin och djurmat.
Idag ska jag gå igenom alla kvitton. Packa upp och plocka i ordning det jag hade med mig på cykelturen. Cykelkedjan behöver kortas. Det får jag se vilken dag det blir.
(detaljerade anteckningar se: www.ngn.nu/Cykling)
Vaknade och kände mig helt slut. Mera regn. Cykelkedjan behövde kortas. Efter frukosten tog jag beslutet att avbryta min cykeltur. Jag gick till receptionen och frågade om de tillfälligt kunde förvara min cykel och packning.
Det gick bra.
Jag städade rummet och tog med mig min F&S-ryggsäck med det nödvändigaste.
Promenerade mot centralstationen, efter en bit såg jag ett par damer sitta vid en busskur. Jag frågade dem om den buss de väntade på gick till centralstationen och det gjorde den (20 SKR). Det var skönt eftersom jag har problem med promenerandet.
Busschauffören stannade inte vid eller sa ifrån när vi var vid centralstationen så jag fick gå tillbaka en bit.
Inne på centralstationen fanns en biljettautomat. Men den tyckte tydligen det var för komplicerat att räkna fram en biljett från Motala jvst till Vänersborg jvst. Däremot kunde den ge mig avgångstid och ankomsttid?
På tåget löste jag biljett 355 SKR. En äldre man efter mig i kön till biljettautomaten fick heller inte ut någon. Han skulle ha en biljett från Motala jvst till Borlänge. Tydligen körs sträckan till Borlänge av tågkompaniet. Och då kan inte SJ lösa någon biljett annat än om mannen nu inte ville resa över Stockholm? Det tog visserligen längre tid och var dyrare. Mannen ville nog i alla fall åka över Örebro eftersom det fungerat bra på nerresan.
Det löste sig på så sätt att mannen fick lösa en SJ-biljett från Motala till Örebro och så fick han själva fixa den andra biljetten, i Örebro, själv.
En äldre dam bakom mig undrade om det inte fanns en smidigare lösning på hennes resproblem. Hon skulle till någon mindre ort dit det endast gick buss. Enligt SJ skulle hon komma fram sent på kvällen eftersom den buss de räknat fram var en sådan som svängde in till varenda busshållplats. Hon hade fått höra av sin dotter att det fanns en direktbuss som gick senare än den nu bokade och dessutom skulle hon komma fram tidigare. Den äldre damen undrade om konduktören kunde kolla detta.
Konduktören gjorde så och meddelade att någon sådan förbindelse inte fanns. Damen stod på sig och menade att hennes dotter hade precis ringt och hon menade att det fanns en sådan buss. Nu blev konduktören lite ”sur” och frågade damen om hon verkligen trodde att det fanns förbindelser som de (han) inte hade reda på? Ja det kunde ju damen inte veta, men kunde hennes dotter ha helt fel?
Konduktören gick iväg igen, för att ringa. Kom tillbaka och meddelade att det fanns en sådan förbindelse men då hade den äldre damen bara 3 minuter på sig och SJ bokar inte medvetet sådana övergångar för sina kunder.
Damen stod på sig och fortsatte mena att enligt dottern skulle det finnas en buss, en snabb en, som hon skulle kunna hinna med.
Konduktören löste det hela med att dottern kanske inte tänkt på att det var lördag? Och det kunde ju damen hålla med om att det kanske var så. Så hon fick nöja sig med sin sightseenbusstur.
Själv gick jag av i Hallsberg och fick vänta i 1 timma och 20 minuter på ett södergående tåg till Herrljunga. Kollade i lite affärer och tog en fika.
Bytet i Herrljunga gick smidigt, det var bara att gå ur tåget, gå tvärs över perrongen, kliva på det tåg som stod där. 5 minuter senare startade tåget mot Vänersborg (och vidare till Uddevalla).
I Vänersborg gick jag direkt till busskuren och 4 minuter senare kom buss 64 som tog mig hem till Onsjö.
Som vanligt blev hustrun ”sådär” nöjd när jag kom hem tidigare än beräknat, när hon nu egentligen ville att jag skulle ha åkt senare. Aldrig blir det nöjda?
Efter en kort paus hemma, bland annat tillsammans med en fjärdedels pizza, hustrun hade en kompis där och de skulle till Fallens dagar i Trollhättan så bestämde jag mig för att genast åka och hämta cykeln och packningen.
Jag gav hunden sin medicin och mat. Sedan åkte jag och hunden med bilen tillbaka till Motala för att hämta min cykel och min packning. Jag tog vägen om Trollhättan och OKQ8, bensinen kostade 9,26 SKR per liter där. På TANKA i Vänersborg, kostade den 11,65 SKR per liter!
Resan till Motala rullade på bra. Stannade och rastade mig och hunden en gång. Kom fram ca 15 minuter innan de skulle stänga.
På väg tillbaka stannade jag vid Karlsborgs campingplats. Min kamrat M och hans son H skulle ju cykla dit idag. Jag såg dem ingenstans och tur var väl det för nästan hela campingen stod under vatten. Jag ringde M och frågade var de var. På ett vandrarhem i Tibro.
Så då körde jag in till Tibro. Det låg ju utmed min hemväg. Det var lite bökigt att hitta vandrarhemmet. Det var inte skyltat eller utsatt på någon karta? Jag frågade i en kvällsöppen butik och där fick jag en vägbeskrivning.
M&H blev lätt överraskade när jag kom. M fick låna min cykelponcho eftersom han inte hade några regnkläder alls med sig, stollen!
Stannade till vid en nattöppen Shellmack och handlade lite mat. Resten av resan hem var tröttsam. Mörkt och regn. För att inte tala om hur uttråkad den stackars hunden var!
Var hemma lite efter 24:00. 50 mil var det Motala tur och retur.
(detaljerade anteckningar se: www.ngn.nu/Cykling)
Läppe ligger vid Hjälmarens södra strand, ca 10 km norr om Vingåker.
Jag hade ju tänkt mig till Strängnäs och sedan rakt upp och förbi Uppsala mot Grisslehamn för att sedan ta en färja över till Åland och sedan vidare till Finland.
Nu blev det så att jag kände att jag inte hade de krafter jag hoppats att jag skulle ha. Så jag styrde söderut i stället, hemåt.
Det innebar motvind och regn. Det tog ytterligare på krafterna. Stannade till vid Småängens camping, ca 2 mil väster om Finspång. Jag såg att de hade stugor där. Och det är ju skönt i regnandet. Tyvärr hade de sista precis blivit upptagna av andra cyklister.
Jag tyckte det såg lite ljusare ut så jag chansade och fortsatte till mitt tänkta slutmål för dagen, Motala. Jag hade tur. Det kom bara en skur på mig. Men oj vad jag var trött när jag kom fram!
(detaljerade anteckningar se: www.ngn.nu/Cykling)
Vassbacken ligger vid Göta Kanal ca 7 km söder om Töreboda.
Läppe ligger vid Hjälmarens södra strand, ca 10 km norr om Vingåker.
Efter att jag packat ihop tältet och intagit frukost ägnade jag en längre stund åt att ta farväl av mina cyklande tältgrannar. Trevligt par!
Fram till Askersund var det rätt så backigt men det var mycket skog som gav skön skugga i högsommarvärmen. Fortfarande härlig medvind.
Norrut från Askersund går väg 50 mot Örebro. Eftersom jag ville nordost så valde jag att följa den. Ångrade det efter en kort stund. Den var väldigt trafikerade. Tittade på kartan, det såg ut som om man kunde svänga av in till Ingelsby och sedan eventuellt följa en parallellväg.
Så var det givetvis inte! Efter några få kilometer var jag ute på väg 50 igen! Till slut kom jag till avfarten till Rönneshytta. Denna väg verkade också vara en del av Sverigeleden? Jag var då på lugnare väg i alla fall och det kändes väldigt skönt!
Här i närheten eller nordost om Rönneshyttan började tvivel äta sig fast i mitt sinne. Ett tvivel om att jag nog hade tagit mig ”vatten över huvudet” den här gången. Att jag klarar att cykla långt, det råder det inget tvivel om, men då har jag haft en mycket ”friskare” kropp. Jag hade i alla fall inga tydliga symptom från min Spinala Stenos i nacken. Jag kände att jag med säkerhet skulle ha ork att ta mig till Finland. Men tillbaka? Det var tre dygn kvar till Ålandsfärjan i Grisslehamn. Sedan ville jag cykla omkring lite på Åland. Jag ville också in i Finland. Och allra helst skulle jag vilja cykla nedåt, genom Estland, Lettland, Litauen, (Ryssland), Polen, Tyskland, Danmark och sedan tillbaka till Sverige.
Det är jag nog tvungen till att spara på tills efter operationen.
Jag cyklar upp till Läppe vid Hjälmarens södra strand och funderar lite.
(detaljerade anteckningar se: www.ngn.nu/Cykling)
Vassbacken ligger vid Göta Kanal ca 7 km söder om Töreboda.
Onsjö är ett bostadsområde sydost om Vänersborg.
De första vinglande tramptagen känns alltid lite magiska. Man är på väg! Nu börjar det! En frihetskänsla sköljer över en, härligt! Solen strålar från en molnfri himmel och medvind. Jag vinklar cykelstyret åt nordost. Ska ta mig till Finland, har jag tänkt och siktar in mig på att ta mig fram mellan Vänern och Vättern via Skara.
Att cykla på Skaraslätten är väldigt speciellt. Inte mycket backar. Inte mycket skog. Lite som i Holland. Fast i Holland är vägarna mycket rakare än här på Skaraslätten. Platt och rakt är lite tråkigt. Men jag vill inte klaga för mycket nu när jag har en frisk medvind!
Det jag upplever här och nu, på Skaraslätten, går inte att uppleva i Holland. Och jag menar då vad jag ser i horisonterna. Jag ser landhöjningar, kullar, berg. I norr Kine-Kulle, i väster Billingen och öster Halle- och Hunneberg (som jag inte ser just nu, men ändå).
Jag tycker det är lite häftigt att skönja dessa höjningar i fjärran. I dagens väder är de lite disigt gråaktigt blågröna.
Efter en välbehövlig vila i Skara fortsätter jag på väg 49 och vänder norrut på Sverigeleden vid infarten mot Öglunda.
Utmed denna väg/led lägger jag märke till två markanta saker. 1. En massa hästar. 2. Flera fastigheter har skyltar ute vid vägkanten som är väldigt lika.
Vad gäller 1:an kan det bero på närheten till Axvalla? 2:an kan bero på två saker, A. Länsstyrelsen har markerat kulturfastigheter på det här sättet. B. En skyltmakare har varit framgångsrik i sin marknadsföring.
Det finns en jobbig sak med att följa skyltade cykelleder, de går sällan förbi affärer eller nattlogi. Ofta är dessa cykelleder helt inriktade på kulturupplevelser i första hand och naturupplevelser i andra hand. Att de skulle utgöra ett cykelvänligt alternativ är jag allt som oftast tveksam till. Grusväg är INTE cykelvänligt! Har man en fullt packad långfärdscykel måste man ha järnkoll på gropar och större stenar. Det förtar mycket av naturupplevelsen man skulle kunna ha fått.
Framme vid campingen i Vassbacken, vid Göta Kanal. Satte upp mitt tält bredvid ett mycket trevligt cyklande par.
Det höll på en auktion så det var livat värre. Trevlig camping, den är gästhamn också.
Ja idag har jag härjat mer än vanligt!
Det började med att jag hade tvättstugan 07:00-12:00. Om det nu inte var tillräckligt varmt ute så blev det definitivt varmare i tvättsugan.
Kokade lite potatis för att förbereda för sillen och gräddfilen.
Var till Överby och gjorde lite investeringar. Ett Telia Refill med mb-nr: 076-8072919. Kostade 395 SKR. Då följde det med 250 SKR i värdebevis. Sedan registrerade jag numret och då fick jag ytterligare 100 SKR. Så nu är kortet tankat med 350 SKR. Så hitintills har det kostat mig 49 SKR. Knepigt att det ska behöva kosta något alls, egentligen.
Det där telia refill abonemanget ska jag ha när jag är ute och cyklar. Jag har tidigare dåliga erfarenheter av andra operatörers täckning. Alltså litar jag inte på mitt nuvarande: Campus Mobile, med mb-nr: 0731-586002.
Jag köpte en karta också, nr 3, över mellersta östra Sverige.
Jag var till apoteket också och tog ut lite mediciner min kropp behöver. Dessutom köpte jag också Koffeintabletter och 10 st kanyler. Det var ett väldigt smygande med kanylerna och så fick jag skriva på ett papper och berätta vad jag skulle använda dem till. Ja vad tror ni?
Just det, till att plocka ur flisor och annat smått som kan sätta sig i sår. En elastisk binda blev det också.
På coop Forum handlade jag cykelfärddryck, i mitt fall innebär det Coca-Cola och RedBull. Ett paket dextropur tabletter, en kaviartub, våtsavetter, myggsavetter och tvättmedel Y3.
Hemma satte jag igång med att först plocka in tvätten och sedan smörjde jag växelvajern på cykeln. Knepig konstruktion. Lyckades bryta sönder en plasthake i handtagsdelen. Men det verkar sitta ändå. Krånglar det så kommer eltejpen fram. Växeln funkar utmärkt nu.
Sedan var det dags för Friskis&Svettis 19:00-20:00. Jag är s.k. värd numer. Och det var Charlotte som ledde. Bra jympa. Tyvärr så krånglade musikanläggningen. Ena slutsteget hade pajat så vi fick bara ljud på ena kanalen. Eftersom det är fyra högtalare kopplade till anläggningen så trixade jag en stund och fick ut ena kanalens ljud i två av högtalarna, i rätt ända.
Efter det, en avkopplande seans i vår bostadsrättsförenings bastu. Faktiskt jätteskönt! Det är svalt när man kommer ut.
Lite kvällsmat satt helt rätt efter det.
Sedan dess har jag hållit på och packar cykelväskorna. Är klar nu.
Till morgonen ska jag skruva fast en backspegel och ta bort ”dragkroken”.
Nu är det dags att rasta hunden och sedan lägga sig och sova. God natt!
Kollade på telias hemsida. Har man ett refillkort så kan man anmäla att man vill ha telia refill utland, via faktura. Denna tjänst kostar 150 SKR.
Vill man skicka digitalbilder via mobilen kostar en bild med VGA-upplösning från 8 till 12 SKR per bild.
Låter inte billigt.
I morgon blir det stor tankemöda lagd på vad jag ska ha med mig på långfärdscykelturen österut.
Jag ska gå igenom cykeln också.
Jag tror jag ”snålar” och tar den extra vikten digitalkamera med batterier och laddare innebär.
Det verkar himla krångligt detta med kameramobil.
Det beslutet innebär i så fall också att jag får ta med mig min gamla mobil, T68i. Den är operatörsobunden.