God Eftermiddag/Kväll!

Pyssel:
Lagade en punktering på hustruns cykel. Gick bra. Hittade ett hål. Och det verkar som jag klarat mig från ökade besvär.

Bad:
Efter cykellagningen cyklade vi, hustrun, hunden & jag ned till Korseberg och badade. Vi konstaterade snabbt att det grumliga vattnet förtog en hel del av njutningen. Hunden struntade givetvis i det, vad är smuts?
Vi funderade på om det berodde på järnvägsarbetena uppe vid Trestad Center och/eller soptippens arbete med urlakningsdammar. Jag det kanske ni inte visste? Att en bäck rinner ned i Vassbotten som har sitt ursprung från markerna runt soptippen vid Heljestorp.

Vila:
Efter bad och cykeltur blev det en stunds välbehövlig vila.

Extramedicin:
Även om nu all "aktivitet" har en gynnsam effekt på mina besvär och den ökade värmen likaså. Så har jag ändå lite extra ont, så det fick bli ett extra piller.

Hundköttben:
Vi åkte till Granngården på Överby för att kolla in hela köttben till hunden. De ben de hade där var bl.a. hela Oxben, rökta. De var väldigt feta. Så vi tvekade lite och bestämde oss för att avvakta och först ta en diskussion med personalen på Byrackan i Vänersborg.

Eltandborsttoppar:
Läste ju en artikel häromdagen om hur ruskigt äckliga gamla tandborstar var samt rent av farliga med bakteriehärdar och allt. Nu har jag kommit fram till att tandborstföretagen antagligen lobbat för detta. Vet ni vad ett par (två) lösa "huvuden", borstar, till en Braun EL-tandbortse kostar (Coop Forum)? 95 SKR! Jösses! Och där ser man vad ofta jag bytt borstar! Som inte visste det.

Metro:
Utanför Coop Forum, Överby, har de satt upp en sådan där tidningsburk, innehållande gratistidningen Metro. Där var jag framme och tog en snabbt. Ville kolla hur de kommenterade sin fadäs med räknefelet angående Nuders sysselsättarpengar. Där 12121 SKR förvandlades till 120000 SKR. På sidan 06 sköter Metros Chefredaktör Sakari Pikänen det alldeles utmärkt, snyggt!

Bensinjakt:
Även hustrun och jag är inblandade i jakten på billig bensin. Så vi styrde ut mot Trestad Center och Uno-X tappen. Där var priset 8:18 SKR, bra pris. Det vara bara det att kön var ju hur lång som helst och dessutom hade ju varenda skitgubbe med sig alla sina reservdunkar och fyllde dem. Och vad det verkar gjorde det med en tjuga i taget!
Vi gav upp. Kanske smyger jag dit i natt?

Mat:
Väl hemma vattnades det i munnen av analkande korv och bröd. Korv, nyinköpt. Korvbröd ligger och väntar hemma. Trodde jag ja! Det visade sig att hustrun i sin outgrundliga snällhet skickat det med ungdomarna. Men det gick ändå.

Hälsa & Allmänt

Det har inte blivit bättre. Det väser/tjuter i huvudet. Dunkar/"smattrar" i vänster öra. Värker i höger halva av huvudet, höger arm och höger ben. Rör jag på huvudet bränner/svider det i tårna och fotsulorna i bägge fötterna samt i tummen och i "mittenfingerspetsarna" samt vänster sida av höger vad. Känselbortfallet ökar i vänster tumme och sprider sig upp mot armvecket. När jag "försöker" hålla huvuder rakt värker det till i muskler på höger sida av ryggen samt i höger överarm. I vila (står, sitter, ligger) drar nästan samtliga muskler ihop sig, ibland ryckvis, ibland liksom långsamt, oregelebundet och då mest "sträckarmuskler". Utöver detta är jag trött och illamående.
Har tagit extra medicin (hjälper bara mot värken).

Våra kompisar hade det bra.
Nu väntar jag på att hustrun ska bli färdig med en lasagne . Hon är duktig på mat, frugan.

I morgon ska Sonen&Flickvännen samt Dottern&Sambon tillsammans åka ut och tälta.

Allmänt & Hälsa

Då har hunden, hustrun och jag varit till Vänerns strand, Skräcklan i Vänersborg. Där har vi myst i det underbara vädret. Jag har badat med hunden. Hustrun har solat och så har vi läst nyhetsblad.

Just nu tittar vi på Harry Potter.

Jag har problem med en "gluteus major sinister" (latin för vänster stora stjärtmusklen) som envisas med att regelbundet dra ihop sig när jag inte vill det och det har hållit på nu i ca två timmar. Irriterande! Lägg därtill ett envetet väsande i huvudet och allt det "andra".

Magic!

Dags för en ”rolig” berättelse!

Älgjakten
Sista halvan på 70-talet hände det. Det var på sommaren. Vet ni var Sveriges Konung brukar jaga Älg? Precis, på den där kullen, vid Vänerns södra spets, Hunneberg.
Jag vet inte, hur det är just nu, men när detta hände, var Halle- och Hunneberg Europas Älgrikaste marker. Skråen vet, var det inte Världens rikaste? Jag minns inte så tydligt. Massor med Älg, var det i alla fall.

Vi, min hustru och jag brukade allt som oftast åka upp på dessa kullar och kika på Älgarna.
Vid ett utav dessa tillfällen hade vi två kompisar med oss. Det var en solig och vacker dag. Lugnt och fridfullt. Våran biltur gick till Halleberg. Halleberg är mycket mindre än Hunneberg. Varför chanserna att få se en Älg är 1:1. 100% alltså.

Vi behövde inte rulla så värst långt innan vi fick syn på våra Älgar. Fridfullt tuggande ute på ett hygge, cirka 20 – 30 meter från vägen.

Vi stannade bilen, klev ur, alla fyra plus vår Colliehund Molly. Hon var också med. Vi ställde oss vid vägkanten och beskådade detta ståtliga majestätiska djur. Vi stod där och bara njöt. Småpratade lite om hur många Älgar vi såg. Vilket kön det var. Deras eventuella ålder.
Det var då det hände. Hände och hände, jag fick en idé. Idén bestod i att jag fick för mig att klappa den närmaste Älgen på huvudet.
Nu är det så med mig att får jag en idé så är jag mycket svår att stoppa.
– "Vad ska du göra?" Ropade de andra.
– "Klappa Älgen på huv'et." Sa jag.
Så var det med det.

Vägen fram till Älgen var lite tuvig och något snårig. Detta hindrar inte en Viking! Jag stannade upp då och då, för att se om Älgen var med på noterna så att säga. Älgen var med. Fridfullt tuggande.
Så var det då bara cirka två meter kvar. Jag stannade. Fixerade Älgen och fylldes av dess imponerande ståtlighet. I naturlig storlek är en Älg jättestor!
Alldeles intill Älgen fanns en stubbe. Jag såg, att om jag ställde mig på stubben så skulle jag kunna klappa Älgen på huvudet. Två steg, högerfoten upp på stubben.

Precis i det ögonblick som resten utav kroppen skulle följa efter högerfoten, tittade jag upp. Samtidigt vrider Älgen på huvudet, spänner ögonen i mig och lägger öronen tätt bakåt.
När hästar gör så är de förbannade. Nu var helt uppenbart denna Älg urförbannad! Jag blev något så fruktansvärt rädd.
Det där med klapp på huvudet, de fick nog vara, kommer jag ihåg att jag tänkte. Fel, jag tänkte inte alls! Jag var livrädd.
En sakkunnig sa mig en gång: Kommer en Älg emot dig så stå still, den väjer i sista stund.
Skitsnack. Jag befann mig redan i "sista stund". Älgen hade mord i blicken.
Det var bara att "vända på klacken" och "ge järnet". Och det gjorde jag. Jag sprang utav h-e. Med flåset bokstavligen i nacken.

Givetvis förstår också min publik sammanhanget, samtidigt som mig. Älgen anfaller!
Samtidigt som jag började springa, började min publik också att springa, mot bilen.
Avståndet till bilen var ca 20-30 meter, för mig, cirka 2-5 meter, för publiken. I princip kom vi fram samtidigt, till bilen. De andra bråkdelen före. Våra kompisar hade hunnit in i bilen. Nu blockerades dörren av hustrun och hunden.
Med den fart jag hade fick jag fortsätta. Det var ju jag som hade Älgen efter mig! Jag fick stopp vid bilens bakparti. Älgen tornar upp sig vid frampartiet. Älgen gjorde ett frustande och hystade upp frambenen i luften och lunkade sedan in i skogen.
Räddad! Nu först kom jag in i bilen.

En bit bort stod ett annat gäng och jublade. En utav dem hade en filmkamera. Jag ångrar nu att jag inte tog reda på vem detta var.

Denna händelse har medfört att jag nu har en mycket stor respekt för Älgar.
Vad jag kan förstå består respekten av något som kallas Älgfrossa. Tack vare detta har jag utvecklat en slags Älgfobi. Dock en mycket mild form. Jag kallar det som sagt för respekt.

Allmänt

Så då var man tillbaka från 75-års kalaset.

Det var trevligt. Tack så mycket faster!

Allra trevligast var att få bära runt på lille 5 veckor gamla Hampus, ett kusinbarnsbarn.

Hundarna Wille & Ladden hade det väl inte så värst trevligt. 12-åringen Ladden ville mest vara ifred och tigga godsaker av tanter och farbröder. Men han blev ständigt störd av 6-åringe Willes ivriga plåsterliknande uppvaktning.
Det kändes rätt att vi inte tog med vår snart 2-åriga Tessie som älskar att hoppa på och prata med ALLA!

Vi, hustrun och jag drog oss tillbaka relativt tidigt då våra ryggar började "säga ifrån".

Synd bara att vi tog vägen om Willys på Trestad Center och handlade. Det var liksom "dödsstöten". Nu är det viloläge som gäller och så får jag fundera på tilläggsmedicinering. Lite tveksam till det eftersom jag redan innan kalaset tog extra medicin.

Nu ska jag i alla fall först äta några smörgåsar.

Får precis höra att Dottern & Sambon kommer på besök i morgom. Himla trevligt.

Berättelse

I brist på annat så lägger jag in en berättelse ur samlingen "Billhistorier".

Hunden Bill rullat sig i skit.
Detta är en märklig berättelse, från 70-talet, eftersom ingen, idag, vet vad som egentligen hände. Så jag kan bara återge det som vi ”såg” och så som jag kommer ihåg det.
Hela familjen; pappa, mamma, bror, syster och så jag, var väldigt stressade. Vi skulle iväg någonstans. Och Mormor skulle passa hund och lägenhet. Allt var packat och klart. Mormor var ute och rastade hunden Bill.
Antagligen springer jag väl ut med något som ska packas i bilen. Borta vid lekplatsen, vid Hjortmosseparken, ser jag Mormor komma bärandes på Bill? På frågan: ”Vad har hänt?” Får jag endast en lömsk och ilsken blick tillbaka. Strax därpå får jag veta att hunden har rullat sig i folkskit (hundar anser tydligen att det är något av det finaste man kan lukta?).
Det måste ha funnits någon anledning till att vi inte stannade kvar och hjälpte till. Det var väl någon tid som skulle passas.
Det sista vi ser, när vi stänger dörren för att åka iväg, är en hund, i badkaret, med ett huckle knutet runt huvudet.
Det märkliga med denna historia är det som sedan hände i resten av hundens liv. Den rullade sig ALDRIG mer i folkskit. Så, än idag undrar vi, vad gjorde Mormor med hunden? Och varför frågade ingen? Och av vilken anledning bar hon på hunden?

Tillbaka!

Jaha, då var man hemma igen då. Det går fort när man har roligt. Har ätit och vilat. 19:02 låste vi upp dörren till vår lägenhet och möttes av klart sällskapssjuka katter. De fick smaka på Doggy’s nya kattmat, i tetrapack. Ja det kallas så fortfarande, fastän det inte är som en pyramid (tetraeder). Julius, hustruns katt, skrek och ”kastade” sig över maten. Min katt, Abbe, backade lite försiktigt, studerade Julius och vågade sig sedan fram och nosa lite. Efter en stund åt han också.

Hunden sköter sonen om ett dygn till, tackar!. Annars har hon varit hos Mor&Far.

Vi var på IKEA. Och vi var jätteduktiga och handlade bara det vi hade tänkt oss. Gardiner och gardintillbehör. Det blev en sen lunch också. De har bra mat på IKEA.

Tidigare på eftermiddagen lämnade vi våra mycket goda vänner M&M, vid en grusväg, i Halland. Vi hade varit ute på en promenad. Plockat lite Kantareller och fikat på de Halländska kustklipporna. Diskuterade bl.a. tidvatten och glömda pass samt hade det allmänt jättemysigt. Det var också första gången jag prövade en längre promenad med gåstavar. Med tekniken stavarna framför kroppen. Och det fungerade bra!

På morgonen vaknade jag mycket utvilad. Jag hade sovit gott. Ensam i en 120 cm bred säng, man kanske skulle ha en sådan? Hustrun hade ett eget rum hon också, i våningen inunder. Undrar vad M&M menade med att sära på oss sådär?
Nejdå, så var det inte alls. Det var jag och hustrun som fick välja precis hur vi ville ha det.

Kvällen innan, på lördagen, blev vi riktigt bortskämda! Massor med fantastisk god mat och sedan är ju dessutom M&M så himla trevliga. Vi trivs bra ihop med dem.

Större delen av lördagen tillbringade vi på Göteborgskalasets sista dag. Jag har en anteckning därifrån:
”14:08. Göteborgskalaset. Trött, sitter vid ett fik. Har blivit ”placerad” här, av hustrun. Jag somnar hela tiden. Dessutom är jag kroniskt hungrig och tänker bara på mat hela tiden. Måste skriva om ”fetma” på min hemsida. Vi gick förbi en ”demonstration” om ’USA ut ur Irak’. Det fick mig att fundera på detta med Israel, Palestina och Gasa. Hur började det? Egentligen?
I morse var vi till Kexfabriken i Kungälv.
’Mer i detalj beskriva Kungälvs Vandrarhem.’
”

Där har jag alltså minst tre ”arbetsuppgifter” för de kommande dagarna.

På lördagsmorgonen sträckte jag kedjan och drog åt hjulmuttrarna, på cykeln.

Under fredagen cyklade jag ju från Onsjö, Vänersborg till Vandrarhemmet i Kungälv. Här följer anteckningarna från den cykelturen:
”2005-08-12. 14:21. Mulet lite sol. Svag motvind. Vesten, busshållplats. Lite söder om Trollhättan, på Hjärtumsidan. DST: 17,91 km. Skickat SMS till hustrun om att hon ska ta med svampknivar.
Skulle gett mig iväg tidigare. Detta kommer att ta tid. Men va f-n, vem har bråttom?

15:52. Svarta moln framför och bakom mig. Mitt över är det lite sol emellanåt. Så har det varit en lång stund nu. Lite mer enveten motvind. DST: 24,98 km. Hjärtum.
Funderade på detta med svampställen. Min son försöker få mig att avslöja våra svampställen? Svampställen är sådant man viskande för vidare till den som förtjänar det och det sker på ens dödsbädd.

15:15. Svarta moln. Motvind. DST: 29:91 km. Ström (Lilla Edet). Vid Preem-macken. Rätt så varmt trots frånvaron av sol, svettigt. Det rullar!

17:03, Svarta moln. Motvind. DST: 56,99 km. Häljeröd (södra). Nu är det nära! [trodde jag]. Nu är jag ordentligt trött!

17:36. Igenmulet, svarta moln. Framme! Kungälvs vandrarhem. Var är hustrun? DST: 64,57 km.

18:03. Hustrun svarar inte på mobilen? TM: 4:03.12. [betyder: Tid på cykeln]”

Att cykla de ca 65 kilometrarna tog totalt 5 timmar och 19 minuter. Då är handlande på Överby inräknat och alla raster och pausar.

Sista delen av turen var lite tråkig eftersom det började duggregna. Dessutom "lossade" bakhjulet. Hjulmuttrarna släppte lite så jag kunde inte "ta i".

Hustrun dök allt upp lite senare. Medan jag duschade fixade hon hämtpizza. Till det drack vi Öl. Ska också erkänna att jag ”klämde” några ”belöningsöl” precis efter att jag kom fram till Vandrarhemmet.

Packat!

Då har jag packat det jag ska ha med mig på cykelturen ned till Kungälv.

Det ser fortfarande lite tungt ut, ute. Igenmulet, Jag ska ju inte ge mig iväg riktigt än. Hunden ska rastas och så ska jag äta lite först.

Vädret har fortfarande en chans. Det är i alla fall varmt. Och ösregnar det inte så ska det nog inte hindra mig.

Hustruns klocka ligger definitivt på ett "säkert ställe". Jag hittar den inte? Jag misstänker att hon har den i handväskan som hon har med sig till jobbet.

Ska se om jag hinner med att fixa en "berättelse" åt er innan jag slutar blogga för dagen.

God Morgon!

Hmm? Hade sett fram emot strålande solsken och i alla fall regnfritt. Jag har ju tänkt cykla till Kungälv, idag. Vi får se hur det utvecklar sig.

Först ska jag försöka hitta hustruns klocka. Hon lade den på ett "säker ställe" i går.

Morgonblaskan ttela då? Kan inte säga att det var något alls som egentligen vaskade om i mina känslor?
På insändarsidan var visst någon upprörd över att socialdemokraterna lovat jobb, inför valet. Skulle det vara specifikt för socialdemokraterna? Hallå! Vakna!

På sid 18, en halvsida om ett bilvrak och någon slags redogörelse för att det skulle kunna vara olagligt att forsla bort skiten. Dumheter. För mig låter det som om inblandade inte kan några lagar alls.

Forsla bort skiten! Hör ägaren av sig och undrar vart det tagit vägen är det bara att hänvisa denne till den nya platsen. Och skulle det leda till rättslig tvist, vilket jag betvilar så får väl inblandade parter ta den skiten då. Är det så svårt? Skärpning!
Egentligen tror jag det mer handlar om att ingen vill betala för borttransport av något som inte är deras skräp. Det handlar givetvis, som vanligt, om pengar, i första hand. Pengar går för miljö. Vem är förvånad?

Nu ska jag packa och hoppas på att det slutar regna.

Cykla mera!