En lugn Måndag

Publicerat måndag 8 december 2008 av nisse

sömn ua.

Data–GNYu-Wiki
Pysslat med Wikin de stunder som känts bra.

Snart moget att släppa ut till offentligheten.

Fastighetsmarknaden
Vi är ju intresserade av att flytta till en lite mindre lägenhet, med hiss. Vi har en på gång. Men mäklaren är envis och i mitt tycke inte verklighetsanpassad.

Vårt förslag är att han kan sälja vår 4:a och för de pengarna köper vi 3:an. En ’win-win’-situation som jag ser det.

Men han mal på i högkonjunkturens^[*] era. Och menar att det måste nog i så fall bli så att vi lägger ett antal 10 tusen emellan.

Det är ju möjligt att läget var så för ca 2 veckor sedan. Men nu har det totalvänt.

I den här regionen håller folk andan. Vad ska hända med Saab & Volvo? De industrier som är ryggraden i vår trakt. Trollhättan & Vänersborg med omnejd.

Regeringen kommer inte att gå in och stötta bilindustrin specifikt. Och, ursäkta mig nu alla som riskerar att förlora jobben, men jag är av den bestämda åsikten att företag ska sätta undan, fondera pengar som ska användas för dåliga tider.

Så har inte skett utan jämfört med det stora antalet arbetare så har ett fåtal skott sig och blivit stormrika. Och så är det ’storebror over there’ som dikterar villkor.

Nu tigger de om bidrag. Skattepengar. Vad får skattebetalarna tillbaka? I bästa fall får de behålla jobben.

Om nu staten, skattebetalarna, ska hålla på att rädda banker och fordonsindustri är det då så himla farligt att staten driver egen bank? (utöver SBAB)
Och faktiskt driver en egen fordonsindustri som inte går att sälja till utländska investerare, koncerner som strävar efter monopol.

En billig folkbil, med låg energiförbrukning och miljöanpassad så det nästan blir stilleståndsböter om den inte används – för att rena luften.

Med det i ryggen borde mäklarn fatta att fastighetsmarknaden är på väg ned. Det hjälper inte att Riksbanken sänker reporäntan med 1,75%.

Det får egentligen mest effekt mot finansvärlden typ banker och företag som behöver riskkapital (lån).

Flera banker ämnar ju ta bort den rörliga räntan. Av vilken anledning då? Jag kan inte tolka det annorlunda än att bankerna räknar med att räntan kan gå ned ytterligare. Och vad ger det för signaler?

Ja, det stimulerar inte fastighetsaffärerna.

Jag tycker synd om tanten som fått serviceboende och nu då blivit ’lovad’ av mäklaren att 375 000 SEK det ska hon allt kunna få. Hur då? En rik Norsk?
^[*]Konjunkturer ^(tillbaka)

Hälsoläget
Morgonen: Kändes bra.
Under dagen: Inget anmärkningsvärt.
Kvällen: Har hållit mig i stillhet hela dagen. Den meducindos jag har nu verkar funka, för min livstakt. Småvärker, mer mot ’ont’ men väsandet i huvudet är kvar. Det ger sig inte.

MåBraSöndag

Publicerat söndag 28 september 2008 av nisse

Sömn, helt OK. Tog hjälp av 10mg Stesolid.

Bloggfel
Ni som med fanatiskt intresse följer min ’tekniska’ diskussion om bloggutveckling, programmering etc kan ju fortsätta med det:
[Visa mer…]

Djur & Natur
Solen skiner, det lockar. Jag tar å drar ut till Onsjökärret, med kameran. Det kan ju finnas någon sen orm kvar?

Hittade inte en enda. Antingen ville de inte visa sig eller så har de redan börjat dra sig till sina övervintringsplatser. Det kan ju också vara så att jag var ut en väldigt begränsad tid.

Jag hittade en fluga och två spindlar. Flugan blev det inga bra bilder på.
Spindlar

Utanförskap
Har gått å klurat på det där ett tag. Jag har ju hört det där begreppet förut, genom åren. Inom socialtjänsten, psykiatrin, skolan och så har politiker pratat om det.
(Varning! En massa ord.) [Visa mer…]

Och till en början fattade jag det som att när politiker pratade om utanförskap så menade de som var arbetslösa.

Innan 1/7-08 kände jag mig inte ett dugg utanför. Efter den 1/7-08 förstod jag att jag tillhörde en grupp, som var utanför. Jag blev i utanförskap.

Det var synd. För jag kände mig trygg, innan. Trygg i att ha förmånen att ta del av det svenska trygghetssystemet.

Hur kan man bli utanför från den ena dagen till den andra utan att något konkret egentligen har inträffat? Från trygghet till utanför?

Vad är utanförskap?
Det enklaste sättet att definiera något är att ta fram dess motsats. I detta fallet är motsatsen till utanför, innanför.

Man är alltså utanför något när man inte är innanför.

Vad är innanförskap? Hur vet man när man är ’inne’?

Ett försök att förklara utanförskap utifrån ett ideologiskt synsätt
Ett annat sätt att försöka få ordning på vad som egentligen är ’utanför’ och ’innanför’ är att studera ideologier.

Hur ser respektive; socialism, liberalism och kapitalism (samt nissisismen) på begreppet utanförskap?

Nu är jag ju ingen expert på de där ideologierna (förutom nissisismen) men jag har läst på om dem och skapat mig en uppfattning. Så det är den jag redovisar. Det passerar alltså genom mitt tolkningsfilter.

Socialism
Jag kan alltså tänka mig att när socialisten funderar på vem som är utanför så kommer de nog att tänka på dem som inte är med i något socialt sammanhang. Både på samhällelig nivå och individ- samt gruppnivå.

Liberalism
När liberalen funderar så blir nog resultatet att det måste vara de som ingen tänker på eller som inte har någon som tänker på dem och så de som frivilligt valt att ställa sig utanför.

Kapitalism
Den sanne kapitalisten behöver nog inte fundera så värst mycket. Den som inte är med att förvalta eller generera kapital, är utanför.

(Nissisismen
Nissisismen anser att all utanförskap är ofrivillig och är ett specifikt uttryck för ett samhälleligt misslyckande som egentligen aldrig ska inträffa.)

Med tanke på hur förvirrande den politiska ideologin numer är. Det är ju varken det ena eller det andra. Så är det ingen framkomlig väg att titta på ideologier för att förstå förekomsten av utanförskap.

Är det marknadens eller politikernas fel?
Numer är det marknadskrafterna som styr. Inte styrkan bakom ett parti, ideologin. Det man tror på.

Politikerns främsta mål är alltså att hålla sig väl med marknadskrafterna. Vad händer då med begreppet ’utanförskap’? Och vad är ’utanför’ respektive ’innanför’?

Personligen tror jag att det blir till något som hamnar på det personliga planet att definiera. Upp till var och en, med andra ord.

Det får som effekt att politiker ofta inte pratar om samma sak – fast de tror att de gör det. Många politiker har inte en aning om vad de talar om, någon gång.

Av vilken anledning valdes just begreppet ’utanförskap’? Ja, det marknadsfördes ju faktiskt. Präntades in.

Jag tror att det har med politikers förmåga att dumförklara ’massan’. För att att inte förvirra massan så väljs ett enkelt ord som alla kan förstå. Ingen vill ju vara utanför, eller hur?

Men hur kom någon på iden att fålla in gruppen sjukpensionärer i utanförskapet? Och dessutom sopa med alla som är sjuka.

Vad är sjuk?
Det blir alltså fel att vara sjuk. Framför allt någon längre period. Långtidssjuk får en politiker att rysa av obehag.

Är det fel att vara sjuk? Självklart! Motsatsen till sjuk är frisk. Alla vill vara friska, strävar efter att vara frisk. Det är en drift, ett behov.

Är det normalt att vilja vara sjuk? Självklart inte! Om nu någon frivilligt och medvetet vill vara sjuk så får ju det anses som sjukt i sig, eller hur?

Fuskare
Däremot, lär det finnas personer som kallar sig sjuka men inte är det. De ljuger. De ljuger för att slippa ta ansvar. De har taskig moral. Utnyttja och utnyttjas är en livsstil för den här typen av individer – om de nu finns?

Finns det eller har det funnits personer som egentligen är fullt friska och lyckats lura till sig en identitet som långtidssjuk? T.ex. som sjukpensionär? Vilket jag väljer att kalla det. Idag de som har sjukersättning.

Hur många är de?

Var det dem som politikerna var ute efter? Kanske, men mest också.

Inte ålderspensionär – vad är man då?
Grundpelaren i nuvarande läge är att det är fel att vara långtidssjuk. Det ska inte gå att vara sjukpensionär. Antingen ska du vara döende eller så skall du vara helt arbetsoförmögen.

Att vara helt arbetsoförmögen väljer politikerna att kalla förtidspensionär. Blanda inte ihop det med avtalspension. Även om de också är ett slags förtidspensionärer.

I juridisk mening finns inte den benämningen. Enligt lagen (både ny och gammal) är det i så fall en person som kommer att få sjukersättning tills vidare. Sjukpensionär alltså.

Kalender?
Jag funderar på om det finns en liten agenda och en stor. I den stora agendan är skapandet av begreppet ’utanförskap’ bara ett litet steg.

Vad skulle då den stora agendan vara? Vad är målet?

Faktiskt tror jag att det finns en mellanagenda också. Och i den, när det gäller halta lytta och sjuka så ska statliga Försäkringskassan bort och ersättas med privata initiativ. De stora försäkringsbolagen alltså. Skandia, Folksam m.fl. vilka samtliga har ett humanistiskt och fint synsätt och går att lita på i alla väder, eller hur?

Ett delmål i den stora agendan är alltså att privatisera allt utom politikerna själva. De ska givetvis fortsättningsvis försörjas av staten -> skattebetalarna -> folket.

Jag förstår inte denna övertro, på att marknaden, kapitalismen har en inneboende god kraft? Det måste den ha, säger kapitalisten, annars skulle den inte vara så stark och framgångsrik.

Är det inte bara att erkänna rakt av. Den som är rik vill bli rikare. Det handlar om makt.

Vad händer sedan?
Nästa angrepp i termer av utanförskap tror jag kommer att ske mot offentliga sektorn.

Det gjordes ett tappert försök för några (många) år sedan. Borgerliga politiker ville då diskutera den närande respektive den tärande sektorn. Den närande var då den direkt producerande och den tärande var rakt av den offentliga sektorn.

Nedmonteringen började och håller på än. Medlemskapet i EU satte extra fart och innebar att svenska politiker förlorade makten. Ja faktiskt.

I och för sig rätt så skönt att inte känna sig så ensam i utanförskapet. Det vore väl fint om vi blev några miljoner till. Vi är ju nu bara runt halvmiljonen nu. (arbetslösa oräknade)

Inne eller ute?
Jag vill nog hävda att jag inte alls är i utanförskap. Jag är både med och inne i en massa verksamheter och sammanhang.

Det är bara det att jag är för sjuk för att klara av att arbeta – och därför är jag satt i utanförskap.

Är inte det i skamligaste laget? Sparka på den som redan ligger. Slå undan benen på den som redan står ostadigt. Fy skäms!

Arbete
Kom jag då osökt att tänka på. Vad är arbete?

Har ni tänkt på att det finns arbetare och tjänstemän? Är inte tjänstemän arbetare? Självklart, fast ändå inte riktigt. En riktig arbetare är den som tar i med sin egen kropp. En som är på ’golvet’.

[När jag arbetade som s.k. mentalskötare på psykogeriatriska (äldre med psykiska problem) vårdavdelningar så slet jag så svetten lackade. Men, eftersom jag var anställd i offentligheten och avlönad via skattepengar så ansåg inte fabriksgossarna (ja, det var ’grabbar’ det handlade om, på den tiden) att jag var ’producerande’. Och därmed var alltså inte mitt arbete ett ’riktigt’ arbete – sicken idioti!]

Tjänstemännen finns bara för att de ostyriga (grov)arbetarna inte är tillräckligt begåvade för att fatta att de måste styras och kontrolleras. Skarpt tillspetsat men likväl nära sanningen, tror jag.

Över tjänstemännen kommer ’ägarna’. De som ser till att det blir av. De med riskkapital och ’rätt’ kunskap. Utan dem skulle allt falla osv.

Men hallå! Är inte detta ganska förlegat. Visst resonerar jag typ 30-tal? Både ja och nej men mest ja.

Problemet är kanske att marknaden / kapitalismen är konservativ? Vad vet jag?

Framgång?
Det lär vara så att Sverige är ett av världens främsta länder när det gäller produktion av tjänster. Smaka på det ’tjänster’. Inte arbete eller arbetare, utan tjänster.

Det finns t.o.m. något numer som kallas för tjänstesektorn. Är den närande eller tärande?

Marknaden är övertygad om att den är närande. Jag är mer tveksam jag vilka är det som gör ’klipp’ och blåser folk på en massa pengar där gränsen till kriminalitet är hårfin. Som jag ser det. Det verkar inte alls närande i min uppfattningsvärld.

[Jag lämnade min tro på socialdemokratin när jag förstod att när de pratade om arbetare menade de tjänstemän (och därmed tjänstesektorn).]

Troligtvis beror det på att det finns fler tjänstemän (administratörer, konsulter, konsulenter och enskilda näringsidkare och entrepenörer) än vad det finns (riktiga) arbetare. Och att sverige fortfarande är en stor kunskapsproducent. Är det så?

Ja, jag tror då i alla fall att det är så. All ekonomisk och politisk diskussion pekar på det.

Sysselsatt
Jag såg helst att vi generaliserade och började prata om sysselsättning, rakt av, i stället. Och en sysselsättning kan vara mer eller mindre inkomstbringande.

Det betyder: Jag är idag fullt sysselsatt med att intala min sjuka kropp att känna sig frisk. Och därmed så borde jag rimligtvis inte vara i utanförskap.

Där knöt jag väl ihop den säcken på ett tjusigt vis?

Besök
Sonen kom och hälsade på och mat fick han också. Håll ögonen på ’ars-spes’. Det kan bli något. Mer yppar jag inte.

Varmvattenjympan
Märkligt, men det gick jättebra. Tänkte att det nog går åt pipan i och med att jag överansträngde mig igår. Det värkte till som f-n i vänster ben men jag valde att strunta i det och bara göra just den rörelsen lite försiktigare och då släppte det. Bara å tacka å ta emot.

Hälsoläget
Just nu tjuter det som f-n i huvudet men jag är mycket nöjd med dagen som helhet. Har bara behövt vila en gång. Känns bra.

Väldigt nedslående Tisdag

Publicerat tisdag 17 juni 2008 av nisse

En fundering – angående detta med politik
Det är kanske så här:
Att låta kapitalister hantera det Svenska kapitalet är ungefär lika smart som att låta ett gäng alkoholister ha hand om ett alkoholförråd (som är tänkt att räcka till alla).

Svar från Socialförsäkringsutskottet
Min fråga till Socialförsäkringsutskottet [Visa mer…]

Ämne: Försäkringskassan och direktiv?
Datum: 2008-06-14 12:35
Hej.

Nils-Gunnar Nordlund heter jag. Har en trasig rygg (halsrygg, bröstrygg och ländrygg, sedan ca 2001).

Till Socialministeriet skriver jag för att detta ska bli ordentligt diariefört.
(registrator@social.ministry.se)

Till Gunnar Axen skriver jag eftersom han är ordförande i Socialförsäkringsutskottet.
(gunnar.axen@riksdagen.se)

Till Siw Wittgren-Ahl för att hon är ordinarie ledamot, i samma utskott, och kommer från min landsända. (wiwi-anne.johansson@riksdagen.se)

Till Wiwi-Anne Johansson (suppleant i socialförsäkringsutskottet) för att jag tidigare varit i kontakt med henne och fått bra respons. (siw.wittgren-ahl@riksdagen.se)

Ärendet:
På min födelsedag, 080613, blir jag uppringd av min försäkringskassehandläggare. Vi hade ett avstämningsmöte 080603 (jag, min läkare, arbetsgivaren och FK) där bestämdes bl.a. att min sjukpenning skulle ’konverteras’ (enligt gällande lag, förordning etc) till hel tidsbegränsad sjukersättning. Jag har nu 50% sjukersättning och 100% sjukpenning.

Beskedet jag nu fick var att handläggaren fått direktiv från sin ledning att de inte får bevilja något som går i strid mot kommande lagändringar per den 1/7-08.

Detta är min fråga 1: Får en myndighet resonera så över huvudet taget?

Jag får också veta att om ca 30 månader (här är uppgifterna om tidsuppgifterna väldigt svävande beroende på vem du frågar) står jag utan ersättning från Försäkringskassan, eftersom mitt sjukdomstillstånd inte är livshotande.

Detta är min fråga två: Är det riktigt och i enlighet med aktuella gällande och kommande lag- och förordningsändringarna per den 1/7-08?

Jag har massor med fler frågor men jag tycker dessa två huvudfrågor är tillräckligt allvarliga.

Jag vill poängtera att jag och FK och speciellt handläggaren har en bra relation och att personalen inom Försäkringskassan är frustrerade och förtvivlade. Det får dagligen motstridiga besked från sin ledning.

Och jag vill inget hellre än att bli bra och kunna sköta ett jobb.

För egen del känns livet just nu inget vidare. Ni får ursäkta mig, men det är inga positiva tankar som dyker upp när jag tänker på den s.k. välfärdspolitik som nu håller på att raseras.

Och jag tänker också på alla de många tusentals personer som känner samma förtvivlan som jag.

Är detta en medveten och nödvändig politik?

Vänligen

Nils-Gunnar Nordlund (född 1955)
Arbetat heltid sedan 1973, blev relativt allvarligt ofrivilligt sjuk 2001. Opererad i halsryggen september 2005. Och under 2006/2007 försökt arbeta och friskskrev mig i omgångar. I december 2007 gick det inte längre.

Svar från Gunnar Axén, Ordförande Socialförsäkringsutskottet
[Visa mer…]

Ämne: Ang. Försäkringskassan och direktiv?
Datum: 2008-06-16 17:40
Hej och tack för ditt mail!

Vad gäller det beslut som Försäkringskassan fattat, om att du ska få hel tidsbegränsad sjukersättning, så uppfattar jag det som ett beslut helt i enlighet med nu gällande regler. Möjligheten till tidsbegränsad sjukersättning tas bort den 1 juli och ersätts av att man antingen får förlängd sjukpenning eller icke tidsbegränsad sjukersättning. Sedan förstår jag inte hur du kan ha 50% sjukersättning och 100% sjukpenning eftersom totalsumman av ersättningarna borde vara 100%.

Om du hade fortsatt med sjukpenning så hade du den 1/7 fått förlängd sjukpenning i 18 månader under förutsättning att du då varit sjukskriven i mer än ett år. Om du inte varit sjukskriven mer än ett år så hade du fått den förlängda sjukpenningen i 18 månader fr o m den dag då du varit sjukskriven i ett år.

Totalt kan man således ha sjukpenning i 30 månader. 12 månader med sjukpenning och 18 månader med den förlängda sjukpenningen. När de 30 månaderna gått så finns följande alternativ:

1. Om man återfått arbetsförmågan så gäller återgång i arbete.

2. Om man har en permanent nedsatt arbetförmåga och bedöms inte kunna återgå i arbete så erhåller men icke tidsbegränsad sjukersättning (förtidspension).

3. Om man har en viss arbetsförmåga men inte kan arbeta med full kapacitet så erbjuds man jobb inom ramen för jobb- och utvecklingsgarantin.

Den tidsgräns på 30 månader som vi nu inför kan jämföras med andra länder som i övrigt har sjukförsäkringssystem som liknar vårt så kan vi konstatera att detta är en mycket lång period som man då får rätt till sjukpennning. I Danmark har man rätt till sjukpeng under totalt 52 veckor under en 18-månadersperiod, I Finland har man rätt till sjukpeng under 300 dagar under en 2-årsperiod och i Norge har man rätt till sjukpeng i totalt 52 veckor under en 3-årsperiod. LO har föreslagit en tidsgräns på 15 månader för sjukförsäkringen.

Några andra förändringar som vi nu genomför är till exempel:

Istället för att behöva säga upp sig från sitt gamla arbete för att prova på ett annat jobb så inför vi en rätt till tjänstledighet för den som vill prova på ett annat yrke som kanske passar den egna arbetsförmågan bättre.

Vi inför också en möjlighet för den som har beviljats permanent förtidspension att arbeta utan att rätten till förtidspension ifrågasätts.

Vidare inför vi en rehabiliteringsgaranti och förstärker företagshälsovården. 3,4 miljarder kronor extra satsas på dessa reformer.

Vid det senaste årsskiftet möjliggjorde vi för Försäkringskassan att köpa rehabiliteringsinsatser av landstinget.

För att göra det attraktivare för arbetsgivare att anställa den som varit sjukfrånvarande länge så införde vi de s.k. Nyfriskjobben vid årsskiftet.

Hela syftet med rehabiliteringsreformen är att ersätta dagens system med långa passiva sjukskrivningar med tidiga och aktiva
rehabiliteringsinsatser. Vi vill sänka trösklarna och göra det lättare att återgå i arbete.

Vänliga hälsningar

Gunnar Axén

***************************************************************************
Gunnar Axén
Riksdagsledamot
Ordförande i Socialförsäkringsutskottet

Telefon: 08-786 45 01
Hemsida: www.axen.moderat.se

Mitt svar till Gunnar Axén, Socialförsäkringsutskottet [Visa mer…]

Ämne: Re: Ang. Försäkringskassan och direktiv?
Datum: 2008-06-16 21:37
Hej och jag vill tacka för ett utomordentligt snabbt och utförligt svar, men jag har lite synpunkter på det du skriver.

[Och så varnar jag för att jag använder många ord…]

Vill först poängtera att jag respekterar det du står för.
Du är moderat och jag är mer åt det socialistiska hållet.
Ideologiskt inte politiskt.

Alla de år jag jobbat (nästan precis 30 år) så har jag känt en stolthet över att få betala skatt. En skatt som fördelas på ett rättvist sätt. Ingen ska behöva oroa sig. På den tiden då det rådde en demokratisk kapitalism.

Men nu, med denna kapitalistiska demokrati, är jag mer tveksam till om jag vill betala skatt över huvudet taget.
Det tas från de fattiga och ges till de rika. Märkligt beteende.

”Hej och tack för ditt mail!

Vad gäller det beslut som Försäkringskassan fattat, om att du ska få hel tidsbegränsad sjukersättning, så uppfattar jag det som ett beslut helt i enlighet med nu gällande regler.”
/Ska jag uppfatta detta som att handläggare på försäkringskassan ska handlägga ärenden enligt nu gällande lag och inte kommande? Beslutet är inte fattat, ansökan ska ske nu, eller skulle ha skett för en vecka sedan.
Men har dröjt beroende på motstridiga direktiv från FK’s ledning.
”Möjligheten till tidsbegränsad sjukersättning tas bort den 1 juli och ersätts av att man antingen får förlängd sjukpenning eller icke tidsbegränsad sjukersättning. Sedan förstår jag inte hur du kan ha 50% sjukersättning och 100% sjukpenning eftersom totalsumman av ersättningarna borde vara 100%.”
/Något som jag också har svårt att begripa. Om man som jag haft hel tidsbegränsad sjukersättning från maj 2004 till juni 2006 och sedan friskskriver sig i omgångar (jag vill ju jobba) till 50% frisk. Då blir det 50% sjukersättning kvar. Försäkringskassan betraktar de resterande som 100%. Så när jag t.ex. blev tvungen att sjukskriva mig till att endast kunna arbeta 10 timmar i veckan så innebar det 50% sjukskrivning med 50% sjukpenning, på den del som inte omfattas av de 50% sjukersättning. (Fast egentligen var jag ju 75% sjuk)

Har du sjukersättning betraktas du inte av FK som sjukskriven, för den delen.
För FK’s del är det bara ett byte av begrepp. Sjukersättning ersatte sjukpension. (Och nu ersätter förtidspension sjukersättningen, hej-å-hå)

Att det är så här ställer till det riktigt ordentligt både för oss sjuka och andra. Jag kan tänka mig att detta genererar galen statistik t.ex. Vilket kan leda till beslut som får tokiga konsekvenser*.

*[Tänker bl.a. på hur tokigt siffrorna om långtidssjukskrivningar nyligen tolkats. Först fick förra regeringen för sig att halvera sjukskrivningarna (sjukpenning). Då satte operation tvångskonvertering igång (jag var en av dem).
De med sjukpenning ’tvångsöverfördes’ till tidsbegränsad sjukersättning.
Och därmed såg statistiken för sjukskrivningar lysande ut. Målet var nått.
Sedan kommer då nästa regering och ser att det var väldigt vad de långa sjukskrivningarna (sjukersättning) har ökat. Det här måste ju genast åtgärdas.
Och det har Ni ju nu gjort. Men som jag ser det på felaktiga grunder.]

Ur FK’s perspektiv kan man bara ha ett sjukfall. Jag har två. Ett för sjukersättningen och ett för sjukpenningen. Men eftersom man nu bara kan ha ett så räknas sjukpenningen som gällande (den senaste). Det innebär t.ex. att FK ’tror’, eller deras datasystem ’ser’, att jag har en årsinkomst om 155000 och av den anledningen drar de endast 25% i preliminär skatt.

Systemet kan alltså inte hålla reda på att jag också har sjukersättning.
Där dras det 30% i preliminär skatt. Jag får alltså två utbetalningar.
FK betalar alldeles för lite i preliminär skatt. Så jag ’stödbetalar’ 1000 SEK per månad.

Bäste Axén du skulle bara veta vilka mer tokigheter som snurrar runt i Försäkringskassans system. Och inte blir det bättre nu. Tro mig. Jag är närmare den verkligheten än vad du är (ett antagande).

”Om du hade fortsatt med sjukpenning så hade du den 1/7 fått förlängd sjukpenning i 18 månader under förutsättning att du då varit sjukskriven i mer än ett år. Om du inte varit sjukskriven mer än ett år så hade du fått den förlängda sjukpenningen i 18 månader fr o m den dag då du varit sjukskriven i ett år.”
(med undantag av en månad 2003 så har jag varit mer eller mindre ’sjukskriven’ sedan 2001. Fast tid som som sjukersättning räknas inte som sjukskrivning. Och det skapar osäkerhet om hur det ska tolkas.)

”Totalt kan man således ha sjukpenning i 30 månader. 12 månader med sjukpenning och 18 månader med den förlängda sjukpenningen. När de 30 månaderna gått så finns följande alternativ:”
/Jag saknar redovisning om att under de 18 månaderna sänks sjukpenningen från 80% till 75%. Hur är det tänkt att påverka rehabilitering i positiv riktning?

”1. Om man återfått arbetsförmågan så gäller återgång i arbete.”
/Detta är ju ingen nyhet. Är man frisk vill man väl jobba?

”2. Om man har en permanent nedsatt arbetförmåga och bedöms inte kunna återgå i arbete så erhåller men icke tidsbegränsad sjukersättning (förtidspension).”
/Samma bedömning som tidigare alltså, eller?

”3. Om man har en viss arbetsförmåga men inte kan arbeta med full kapacitet så erbjuds man jobb inom ramen för jobb- och utvecklingsgarantin.”
/Vilket innebär?
Är det detta som menas med att jag, om det nu blir så, ska gå till socialen?

”Den tidsgräns på 30 månader som vi nu inför kan jämföras med andra länder som i övrigt har sjukförsäkringssystem som liknar vårt så kan vi konstatera att detta är en mycket lång period som man då får rätt till sjukpennning. I Danmark har man rätt till sjukpeng under totalt 52 veckor under en 18-månadersperiod, I Finland har man rätt till sjukpeng under 300 dagar under en 2-årsperiod och i Norge har man rätt till sjukpeng i totalt 52 veckor under en 3-årsperiod. LO har föreslagit en tidsgräns på 15 månader för sjukförsäkringen.”
/Jag inser inte vitsen med att jämföra med andra länder när det egentliga problemet inte är de långa sjukskrivningsperioderna. Det verkliga problemet är ju att du som sjuk får vänta på undersökningar, diagnos, behandlingar och rehabiliteringsåtgärder i ofattbara långa tider.
Själv tog det mig 1,5 år att ens komma in i en vårdkö. Från det att behovet av nackoperation var klart så dröjde det 2 år innan operation skedde. Just den operationen innebar sedan ca 6 månaders rehabilitering.

”Några andra förändringar som vi nu genomför är till exempel:

Istället för att pröva arbetsförmågan mot andra jobb på arbetsmarknaden redan efter 3 veckor som sjukskriven, vilket kan ske med de nuvarande reglerna, så inför vi en fredad tid på 6 månader då arbetsförmågan endast prövas mot arbetsuppgifter hos den egna arbetsgivaren.”
/Det där är ju inte sant. Om du nu, enligt gällande regler, har en anställning så ska du prövas mot annat arbete inom den arbetsplatsen (omplacering), inte mot andra jobb på arbetsmarknaden som du skriver. Det beror i så fall på hur sjukintyget är formulerat (den medicinska bedömningen).
Och i det avseendet kommer det att bli mycket tuffare för sjuka med det ’nya’.

”Istället för att behöva säga upp sig från sitt gamla arbete för att prova på ett annat jobb så inför vi en rätt till tjänstledighet för den som vill prova på ett annat yrke som kanske passar den egna arbetsförmågan bättre.”
/Inget nytt här heller. Nu kan du söka tjänstledigt och pröva annat arbete (sjuk som frisk). Problemet är att arbetsgivarna inte brukar bevilja det.

Du menar att nu måste arbetsgivaren bevilja tjänstledighet om du är sjuk och vill pröva annat arbete. Vilken lag, förordning stöder du det på?

”Vi inför också en möjlighet för den som har beviljats permanent förtidspension att arbeta utan att rätten till förtidspension ifrågasätts.”
/Märkligt? Av vilken anledning?
Den personen bör ju rimligtvis, enligt de nya reglerna, var helt invalidiserad.

”Vidare inför vi en rehabiliteringsgaranti och förstärker företagshälsovården. 3,4 miljarder kronor extra satsas på dessa reformer.”
/Det där tror jag på när det sker. De 3,4 miljarder du avser är inte ens beslutade och dessutom förefaller det onödigt, egentligen, då FK beräknas gå med ’vinst’ 14 miljarder 2008 och 22 miljarder 2010.
Kan du mer i detalj delge mig vad dessa ’reformer’ består i? Speciellt den delen om företagshälsovården.

”Vid det senaste årsskiftet möjliggjorde vi för Försäkringskassan att köpa rehabiliteringsinsatser av landstinget.”
/Och vilka direktiv fick egentligen FK? Känner du till det? Misstänker att du är medveten om att de mesta pengarna gick till s.k. privata initiativ.
Du vet säker lika väl som jag att ’landstinget’ inte har några rehabiliteringsresurser. De finns i så fall inom landstingens primärvård. Och där är kompetensen diskutabel. Det saknas helhetsperspektiv, då som nu.

”För att göra det attraktivare för arbetsgivare att anställa den som varit sjukfrånvarande länge så införde vi de s.k. Nyfriskjobben vid årsskiftet.”
/Och hur ser det utfallet ut?

”Hela syftet med rehabiliteringsreformen är att ersätta dagens system med långa passiva sjukskrivningar med tidiga och aktiva rehabiliteringsinsatser. Vi vill sänka trösklarna och göra det lättare att återgå i arbete.”
/När du skriver ”långa passiva sjukskrivningar” känner jag att jag går i taket.
Det märks att avståndet är stort mellan beslutsfattare och drabbade.

Inbillar du dig att jag medvetet vill ha en ’passiv’ sjukperiod? Det passiva beror på att politiken (oavsett färg) inte ger/gav resurser till hälso- och sjukvård.
Sjukhus läggs ned eller slås ihop. Allt ska effektiviseras eller omorganiseras och köerna växer.

Du skulle baxna om du gav dig tid till att lyssna på vad jag har att berätta om bemötande inom FK, arbetsliv, hälso- och sjukvård (privat som offentlig).

Kan du redogöra för vad som avses med ’tidiga och aktiva rehabiliteringsinsatser’?
Det låter ju jättebra. Det var det jag jagade med ljus ock lykta. 2003-2005.

[Min ’sjukhistoria’ kan du ta del av på: http://sjukhistoria.ngn.nu/]

Och det fanns väl inget i tidigare ’regelverk’ som hindrade ’tidiga och aktiva rehabiliteringsinsatser’? Det var väl mer resurser som fattades, eller?

Myndigheten Försäkringskassan behöver akut tydliga direktiv. Jag får dagligen flera mejl från förtvivlade personer som fått väldigt märkliga besked från sina FK-handläggare.
Inser Du/Ni vilka konsekvenser det får för de många 10000-tals som redan är drabbade av kroniskt lidande?

######
Reflektion: Betraktar man det du skriver ’rakt av’ så låter det ju riktigt bra. Det här skulle ha införts för länge sedan: Tänk om det varit så när jag blev sjuk. Då hade jag sluppit kanske två års lidande och förtvivlan (och en nästan obeskrivlig värk).

Men, jag ser en annan ’kedja’ än den du resonerar om. Jag ser: [Arbetsgivare – arbetsplats – arbetare – arbetshälsa – tillbaka till jobb] – [vårdcentral(primärvård) – tillbaka till jobb] – specialistsjukvård(region) – rehabilitering(primärvård) – tillbaka till jobb.

I min värld och om jag skulle få bestämma så skulle jag först och främst satsa på första delen: ”Arbetsgivare – arbetsplats – arbetare – arbetshälsa”.
Jag lyssnade på ett seminarium som hölls för riksdagens ledamoter och det handlade om hur stor andel av alla sjukskrivningar som var arbetsplatsrelaterade (kommunikation, ergonomi, arbetsmiljö och olycksfall). Det uppgick till ca 60%. Klart man börjar i den ändan om dessa siffror stämmer.

Sedan skulle jag givetvis reformera administrationen inom regionerna. Där går det att sanera kraftigt. Och pengar som sparas in på att ’tvinga’ Arbetsplats och arbetshälsa att få mycket mer befogenheter att handlägga sina ’egna’ sjukfall, skulle jag lägga på mer resurser till vårdcentralerna så de kan ställa tidiga diagnoser och få beställa de undersökningar som de anser behövs för säker diagnos. (Svårt att behandla och rehabilitera utan diagnos).

Jag ser också mer satsningar på förebyggande hälsovård. Är det i Kina som ’distriktsläkarna’ får betalt per frisk person inom sitt distrikt? Sjukkostnaderna dras sedan från den summan. Klart att dessa läkare satsar på förebyggande hälsovård.
Det var så QiGong startade, bl.a.

Sedan skulle jag bannlysa omorganisationer. Forskare, utanför Sverige, beskriver vår nuvarande organisationsmetod som amöbaorganisation. Vi gör egentligen inget vettigt vi bara vrider och vänder, flyttar lite hit och lite dit. Allt till samma eller ökade kostnader.
######

Förlåt, om det blev många ord. Men det är mycket som ’bubblar’.

Slutsats: Om jag tolkar dina ord rätt så behöver jag inte vara det minsta bekymrad för mig och min frus framtid. Jag med min trasiga rygg.

”Vänliga hälsningar” /Vänligen

”Gunnar Axén” /Nils-Gunnar Nordlund

”**************************************************************************
Gunnar Axén” /Nils-Gunnar Nordlund
”Riksdagsledamot” /Ofrivilligt långtidssjuk
”Ordförande i Socialförsäkringsutskottet” /Sjuk och vill bli frisk. Ge Hälso- och sjukvården mer resurser!

Djur & Natur
Jag visste att det skulle bli en tung dag idag och då kändes det extra viktigt att söka sig ut i naturen. med kameran, och kanske föreviga något märkligt.

Idag blev det inget märkligt. Jag såg Huggormen som jag kallar ’H3’, dem ned skadan. Och tittade jag på en snok som hann slingra iväg innan jag fick upp kameran.

Och så blev jag påmind om att jag hade tagit en massa bilder på en spindel, i ’pölen’, igår. Men de bilderna hittade jag inte när jag gick igenom dem?

Jag hittade dem. När kameran kommer till bild nr 9999 som börjar den om på 0000 men lägger bilderna i en annan katalog.

Jag får försöka ändra på det där. Eftersom jag har en kompakt digitalkamera från Sony så använder de samma numreringssystem och det innebär att den digitala systemkameran kommer att hinna upp den kompakta i numreringen…
Till gårdens inlägg under ”Djur & Natur” har jag lagt till bilden på Spindeln.
Huggorm (Vipera berus). ’H3’ samt ytterligare granskning av skadad.

Träff med FK-handläggare
Positivt: Om vi nu tänker oss att man får välja mellan pest och kolera. Det verkar som om det skulle kunna gå att få hel sjukersättning i 18 månader.

Negativt: Efter de 18 månader nollas SGI. Det innebär att: har du ingen sjukpenningsgrundande inkomst (SGI) så kan du inte få någon sjukpenning.

Och om ditt hälsotillstånd inte bedöms vara så illa så att du kvalar in till förtidspension (f.d.(1/7-08) sjukersättning tills vidare). Så står du helt enkelt helt utan försörjning. Det förväntas av dig att du under de 18 månaderna med ’förlängd tidsbegränsad sjukersättning’ ska uppnå full sysselsättning som du ska försörja dig på.

Det finns inget mellan förtidspension och ’inte rätt till sjukpenning’ som det blir om du inte har någon SGI. Annat än socialbidrag.

Och så ska vi ju inte glömma att arbetsgivaren har rätt att säga upp den som de anser inte ha några anpassade arbetsuppgifter till.

Besvärsläget
Korta muskelkramper, nattliga muskelskakningar. Kan inte, för hand, skriva en längre mening, i ett svep. Via datorns tangentbord går det lättare.

Har nu sovit två timmar. Hugger och småvärker över allt. Har överansträngt mig idag. Var tvungen att dopa mig. Det skedde med två burkar energidryck, 2 tabletter Koffein, flera koppar kaffe och en extra, dubbel, dos läkemedel.

Och det gjorde jag för att kunna skriva klart ansökan om ’hel tidsbegränsad sjukersättning’ som egentligen då är en förlängning (med 18 månader) eftersom begreppet ’sjukersättning’ i alla dess former inte går att få eller ansöka om efter den 1/7-08.

Den ska jag lämna till min FK-handläggare i morgon 09:15.

Just nu ska väl tilläggas att psyket inte är på topp. Det är svårt att le och tänka positivt.
Om jag nu inte vore pacifist så skulle jag vilja slå någon Alliansjävel på käften!

Lugn Söndag

Publicerat söndag 27 april 2008 av nisse

Svara

Besvärsläget
Har idag varit ovanligt bra? Kan bero på att jag inte har rört mig utanför lägenheten. Och det är ju liksom både positivt och negativt. Känns lite futtigt att inte ha kommit ut ens på en liten promenad.

Data – gambas
Gjorde en förfärande upptäckt idag. Man kan inte definiera egendefinerade datatyper (User Defined DataTypes) och inte ’sätta’ datatypen ’enum’ heller!

Upprörande!

Det kan man i VB (Visual Basic). Och det går tydligen inte i gambas?

Vojne, vojne…

Löner och höga chefer
Det skrivs ju titt som tätt om vad synd det är om chefer som inte uppfyller de kvalifikationer man tänkt sig när man anställde chefen. Och för att bli av med den fadäsen så antingen ’köper’ man ut cheferna eller så utnyttjas detta med ’fallskärmar’

Ett argument, av chefern och de som sätter de här lönerna och villkoren (nämnder/styrelser), brukar vara att det är minsann inte så lätt att få ett liknande jobb så då är dessa överenskommelser riktiga.

Det förstår inte jag. Om en f.d. chef sparkas så får han väl söka jobb på samma villkor som alla andra. Allt annat är väl egentligen tokeri.

Och om det nu är sant att det tar så attans lång tid för dessa chefer att få ett nytt jobb. De får ju 6 till 24 månadslöner, oftast. Vad kommer det sig då att de inte med sin höga lön avsatte penningar ifall detta skulle hända?

Borde inte det vara ett rimligt ’krav’? När nu lönerna jag pratar om börjar på 60000 SEK per månad. De tjänar en femtedel av min maximala årslön (frisk Nisse: 26000×12=312000. Lägre nu; Sjuk Nisse ca 275000 OBS! Jag klagar INTE! ). Det finns ju de som tjänar den (min) årslön per månad.

Jag förstår faktiskt inte hur ’de som bestämmer’ resonerar?

Jamen, privata marknaden då? Där är det väl rätt? Nej! Inte där heller. Den som ger sig in i leken…

Och detta med att vi måste locka kompetenta chefer från den privata marknaden till den offentliga. Vad är det som säger att de är kompetenta om de lämnar den privata marknaden?

Och borde inte ’offentligheten’ kunna locka med andra kvaliteter? Trygghet? Rimliga arbetstider?

Var är det på väg?

Social Lördag

Publicerat lördag 8 mars 2008 av nisse

Besvärsläget
Fick en liten magvärksattack i morse. Kan bero på gårdagens intag av tre st burkar energidryck och en påse sega bilar och bilresan ToR Landvetter, kanske?
Känner dock ganska tydligt att jag är på ’gränsen’. Fattar lätt humör – blir lätt irriterad. Svårt med att orka. har värk hela tiden. Allt känns stelt.
Men jag tänker hänga i med nuvarande ’låga’ medicinering tills jag ska träffa docenten i GBG på tisdag.

Politisk diskussion
På väg från VBG till Landvetter, i går, diskuterade jag och sonen livet i största allmänhet och världspolitik i synnerhet. Diskussionen handlade mest om förhållandet mellan kapitalism, kommunism och demokrati.
Ganska snabbt kom vi fram till att både ren kapitalism och ren kommunism är utopier.
Ren kapitalism kan inte fungera lika lite som ren kommunism skulle kunna göra det.Vi hann inte riktigt dissekera demokratin…

Egna reflektioner: Kommunismens grundtanke är ju fin. Ett lands resurser ska fördelas över landets befolkning. Och då företrädesvis på ett rättvist och solidariskt vis, efter parlamentariska normer.

Och Kapitalismens grundtanke är ju att hur du nu än vrider och vänder på det så är det tillgången på råvara som styr och att pengar är makt. Otroligt svårt att klara sig helt utan pengar.
Mest avgörande råvara, idag, i Sverige, är utvecklingen av den s.k. tjänstesektorn. Här är råvaran mänsklig kunskap. Jordens naturtillgångar är fortfarande en kraftig tillgång, givetvis. Men vi har inte så värst gott om den här i Sverige.

Jag har ju orerat om det förut, jag gör det igen. Jag ser helst att vi har en demokratisk kapitalism, framför en kapitalistisk demokrati, som det är nu, i Sverige.

Ni som blir skrämda av ordet ’kapitalism’ kan ersätta det med ’marknaden’, i stället, det är samma sak. Det är den s.k. borgerlighetens omskrivning av kapitalism för att göra den ’mjukare’ och mindre ’farlig’. Det vet om att de är ulvar i fårakläder…

I folks öron är nämligen kapitalism ett lika hemskt ord som kommunism. Och så som de, felaktigt, hanteras idag, så har folk all rätt att vara oroliga, riktigt oroliga.

Demokrati: Är ju idag ett väldigt intressant begrepp och väldigt svårdefinierbart. Ta t.ex. USA som anser sig vara världens mesta (bästa) demokrati. När jag studerar det där så kommer jag fram till att det USA kallar demokrati är: ”Frånvaro av kommunism och allt som liknar det. Allt annat är demokrati.”

För mig betyder demokrati; fria val med representativa kandidater och en regering sammansatt av de folkvalda regeringsmedlemmarna vilka agerar efter parlamentariska normer och givetvis yttrandefrihet samt solidarisk fördelning av resurser (ett lands tillgångar).

För att återgå till USA så har de en egentligen ännu märkligare och vidare syn på vad demokrati kan innebära. Ta en diktatur t.ex. (som är motsatsen till demokrati). Denne diktator är väldigt mänsklig och fin och arrangerar regelbundet fria (köpta?) val och riktig yttrandefrihet (med viss (obetydlig?) censur) råder. Och så råder det fri marknadsekonomi. Det definierar USA som demokrati.

Poängen är ’fri marknadsekonomi’. USA m.fl. har en tendens att definiera det som demokrati, framför de mer mänskliga intressena.

Och det är en av anledningarna till att vi, i Sverige, i dag, har en kapitalistisk demokrati. Och därpå följande politikerförakt. Politikerföraktet består mest i att politikerna är skiträdda för marknaden. Här tas inget beslut som följer folkets röst / vilja, utan att först höra med marknaden (Svenskt Näringsliv, f.d. SAF).

Svenskt Näringsliv är idag den reella maktfaktorn i Sverige. Och det är ingen ’ruter’ i politikerna. De fegar ur på löpande band.

Nya datorn och OpenSource
Det visade sig att den s.k. WYSIWYG^[1]-HTML-Editorn Kompozer, sparar HTML-koden med ’radbrytningar’ som ska passa den interna fliken ’Source’ (visa källkod). Så vill jag inte ha det. Jag vill inte att radbrytningar sker utan att jag bestämt det.

Nu har det ingen betydelse för den färdiga HTML-sidan. Webbläsarens ’omkodning’ fixar till det där.

Jag använder Kompozer för bl.a. att skriva innehåll till mina blogginlägg. Och i WordPress-världen är det HTML och XHTML-kod som gäller. Med MS FrontPage kunde jag kopiera ’källkoden’ direkt och klistra in den i WP-Admin Editorns kod-flik. Nu får jag alltså en kopiering med en massa irriterande radbrytningar.

Och det radbryts lite hur som helst.

Lösningen på problemet var att installera ett tillägg (extension) som heter HandCode. Via det tillägget kan man sedan bl.a. koppla sin favorit-HTML-redigerare. I mitt fall NotePad++.

Och så kan man köra en liten programvara som kallas Tidy. Den gör att HTML-koden rättas till. Och där kan jag på en s.k. kommandoradsinstruktion sätta när jag vill att raden ska radbrytas.

Så, nu, när jag skriver, här i Kompozer och har sparat så trycker jag först på [F7] (Det kör programmet ’Tidy’ som då ’rensar’ HTML-dokumentet på ’oönskat’ tjafs och jox.
Sedan kan jag kontrollera det genom trycka på [F6]. Då startar favoritHTMLredigeraren NotePad++ up med det HTML-dokument jag håller på med i Kompozer.

Därifrån kan jag sedan markera och kopiera för att sedan klistra in i WP-Editorn för blogginlägg.

Nu kan ju kanske någon i ett försök att vara smart undra av vilken anledning Nisse inte skriver direkt i WP-Edit? En befogad undran. I princip, egentligen inget problem. Det är bara det att jag några gånger råkat ut för att det jag skrivit ’försvunnit’ ut i cyberrymden, när jag klickat på [Publicera].

Och det är ju jäkligt irriterande. När det händer. Så därför skriver jag först ’lokalt’. Sparar. Markerar. Kopierar. Aktiverar WP-Edit. Och klistrar in.

Och lättast och enklast blev det om man klistrade in ’ren’ HTML-kod.

Testade precis nu med att i Kompozer markera inskriven text, i ’Normal’-fliken och sedan klistra inte det rätt in i WP-Edit. Funkade ju bra. Prövar det, ett tag.

Socialisering
Tro nu inte att det handlar om socialism, fel. Det handlar om att vi ska var sociala. Vi har bjudit hit folk. De kommer ca kl 19:00. H&K + barn samt S&S. Det ska bli väldigt trevligt.

Av den anledningen har jag städat toaletterna, nu på förmiddagen. Vad gör man inte för sina vänner – och hustrun.

Just nu är jag ’backup’. Hustrun ’säger till’ om det är något hon vill ha hjälp med. Så det är bäst att jag går i jour. Ingen bakjour här inte. Mer beredskapsjour, nu-jour.

Sköt om er – alla!

^[1] WYSIWYG = What You See Is What You Get

Andra bloggar om: Besvär, OpenSource, Kompozer, Demokrati, Kapitalism, Kommunism

Arbetslinje – bidragslinje och marknadslinje

Publicerat onsdag 28 november 2007 av nisse

Har i flera artiklar och insändare noterat att alliansen med moderaterna i spetsen vill framhäva sig som en part för den s.k. arbetslinjen. Och kallar sig därmed för det nya arbetarpartiet.

Och så slänger de skit på koalitionen, med socialdemokrater i deras front, och betecknar deras främsta mål som s.k. bidragslinje.

Det här är ju givetvis en jäkla soppa och alla far med osanning.

Först vilka är det som gör folk arbetslösa?
Vilka är det som sliter ut arbetskraft?
Vilka är det som skiter i arbetsmiljö, ergonomi etc.?
Vilka är det som har vinst som främsta intresse?

Givetvis avser jag våra arbetsgivare, alla sorter. (Och ja, det finns undantag, men de är just, undantag…)

Det var inte så länge sedan arbetsgivare slängde ut folk och ställde dem på bar backe. Det var bara att dra vidare och hoppas eller emigrera eller gå under..

Sådär kunde vi ju inte ha det. Arbetarna revolterade och organiserade sig. Till slut blev de så starka så arbetsgivarna kunde inte längre göra som de ville. Via fackförbund och politik vändes en omänsklig utveckling till något mycket mer mänskligt.

Via våra s.k. solidariska skatter skulle ingen kunna ställas på bar backe. Fack fick jobba häcken av sig för att få igenom reformer som förbättrade arbetsvillkoren för arbetare. Politiken arbetade med lagar och trygghetssystem.

Och arbetsgivare och arbetare var överens – det här var faktiskt ett ganska bra system. Alla började må bättre. Konjunkturer for upp och ned men mest upp. Alla fick det bättre. Generellt sett.

Det var till och med så bra så politiken gick med på att ta en massa miljarder i skattepengar och lägga det på att ytterligare förbättra för arbetare, främst inom industrin. Företagare fick också bidrag för att etablera sig på mer glesbyggda områden i Sverige. Företag kunde söka och fick oftast pengar för att förbättra. Dessa förbättringar bestod ofta i att ta bort farliga och slitsamma arbetsuppgifter. Dessa ersattes med robotar och annan automatisering.

Bra. Men effekten blev att färre kunde göra mer…

Vad gör politiken då? Inget. Just det, de gör inget? Fullständigt obegripligt.

Här hade vi i alla fall tur, konjunkturer fortsatte öka. Teknologier spottades fram. Data kom. Tjänstesektorn blomstrade och skapade nya arbetsområden. Vi kunde också exportera tjänster och kunskap.

Sedan kom några snillen till politiker på att vi kanske skulle avreglera, bara lite (man lyssnade på liberala borgartankar) och så sattes den karusellen igång.

Sedan kom dödsstöten, vi gick med i EU. De s.k. konvergenskraven krävde bl.a. att de offentliga utgifterna inte fick överstiga 2% av bruttonationalprodukten. Skit! Nu blev det jobbigt för politiken, de EU-vänliga. Det där betydde att de offentliga verksamheterna näst intill måste halveras.

Skit i det! Vi ska med. Jobbet satte i gång. Och man kallade det att ”spara”. Alla nämnder fick allt tuffare och tuffare sparkrav. Här gällde det att lägga upp organisationer där färre kunde göra mer. För det visste alla, behovet av offentliga resurser var i ökande.

Arbetslösheten ökade. Men det var ganska OK. Ovanstående nämnda konvergenskrav innehöll också en rekommendation om att ha en arbetslöshet på ca 4% inte var så fel. Det höll inflationen och löneutvecklingar i vettig nivå.

Det där skulle ju ha fungerat om socialdemokraterna fått fortsätta föra sin liberalt borgerliga politik. Men nu gick det galet igen, av flera anledningar; mer avregleringar och så införandet av ett idiotiskt pensionssystem som innebar att man årligen ”gav” marknadens aktörer ca 60 miljarder SEK. Och så smög sig ”utbrändheten” allt närmre… Fler och fler blev långtidssjukskrivna, men det var inget alarmerande, tyckte politiken.

Nu blev det fart på marknaden. SAF, numera Svenskt Näringsliv, vädrade ekonomisk makt. Och de högg i med allt vad de hade och socialdemokraterna hade ju banat väg. Alliansen kom till och mer eller mindre intelligenta väljare, avgör själva, svalde en massa skit med hull och hår.

Om man nu lovar arbete åt alla och vet att det inte funkar statsekonomiskt. Vad gör man då? Jo givetvis är lösningen att försämra för de som inte har jobb så att de skräms till s.k. lågavlönade jobb. Lösningen blir alltså att på sikt sänka lönerna för alla eller åtminstone frysa löneutvecklingen.

Ett stort problem var ju alla människor som slitits ut, av arbete. Det där ser ju inte bra ut. Och med lägre löner kommer ju den där gruppen sannolikt att öka. Så vad göra? Jo vi hänger på socialdemokraternas uppstartade fuskjakt. Och det går ju ganska så bra, eller?

Problemet är ju att de flesta, ja nästan alla företag har den mängden arbetare de behöver och offentligen gillar sina nya slimmade organisationer och alliansen vill absolut inte ge mer resurser till offentligheten, tvärt om. Vad händer då?

Inget. Det händer inget? Förutom att man vill sälja av ett antal statligt ägda företag. Nuvarande politik kör som en struts huvudet i sanden och tror helt uppenbart att arbetsgivare inget hellre vill än att ta emot en massa sjuka, utslitna människor. I det här läget har jag två val. Antingen är politiken dumma i huvudet, på riktigt. Eller så är det så att politiken inte längre har någon reell makt över hur pengar ska fördelas i Sverige.

Jag tror på antagen nr 2. Den pengamakten ligger idag på marknaden med Svenskt Näringsliv i spetsen. Och gissa vilka som vänslas med vilka? Det har blivit så sjukt så att alla riksdagspolitiker, med få undantag, tycker att marknadslinjen är nog den som vinner i längden.

Så tänk efter nu: Är det pengar som ska bestämma hur människor ska ha det eller är det människor som ska bestämma hur pengar fördelas? Det första är marknad (kapitalism) det andra är politik.

Kolla också mina andra bloggar: NGN-Blogglista
NGN-css och ngn.blogga.nu är uppdaterade

Måndag

Publicerat måndag 29 oktober 2007 av nisse

Jobbat förmiddagen. Eller rättare, jag har varit på brandutbildning.

Hemma ringde jag till Ortopedmottagningens tidbokning på Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) i GBG. Det var nedslående besked.

De har sorterat bort alla (återfall) äldre än 1 år. P.g.a. resursbrist. Resursbristen består bl.a. i att tre ryggkirurger, som under många år lärt upp sig inom SU, nu har startat privat operationsmottagning.
En annan orsak är ju också politikens spariver.

Troligtvis kommer en skickad remiss att gå tillbaka till den som skrev den (vårdcentralsdoktorn). P.g.a. att mitt tillstånd inte är så allvarligt. Det krävs minst förlamningar.

Och med den där remissen ska det följa nytagen s.k. slätröntgen och magnetröntgen. Mitt problem här, är att inom NU-sjukvården och NÄL är kunskaperna om nackar rudimentära. Och röntgenläkarna är inga hejare på sin bedömning heller. Kompetensbrist. Jag har ju blivit felbedömd förut.

Skulle det nu gå att få en remiss med RTG & MR till SU så kommer ju den tillbaka. Då kan det kanske öppna en möjlighet att få bli bedömd i en annan region (landsting), men bara kanske.

Ingen direkt ljus möjlig framtid. Hur ska det bli?

Kan inte låta bli att bli lömsk på alliansen och fega gråsossar (alla är de i händerna på ”marknaden”). Som roar sig med att jaga svaga, halta och lytta. (Koncentrera er på fuskarna!)

Begriper inte att Alliansen klankar ned på tidigare s-regering? De förde ju en utmärkt borgerlig politik (då bräkte inte alliansfåren så högt…).

Alliansen kom till dukat smörgåsbord. Vad gör de då? Givetvis sätter dessa frossare igång med att äta upp allt. Tänker de duka upp nåt igen?

De yrar så ini attan om alla nya jobb. De hänger ihop med om det är hög- eller lågkonjunktur, så tagga ned lite.

När ska det skapas riktiga, varaktiga jobb, som behövs, där det behövs? Inom hälso- och sjukvård och skola t.ex. De bågnar ju under sin resursbrist.

Torsdag

Publicerat torsdag 11 oktober 2007 av nisse

Svara

Ledig dag (idag också)

Satte mig och läste morgonblaskan (ttela 071011). På insändarsidan fastnade jag för följande:

”Ännu en tragedi i flumsamhället
Dödsskjutningen av 15-åringen i mopedgänget i ett litet samhälle i Sverige är ännu ett tragiskt exempel på det slappa flumsamhälle vi lever i och som är skapat av politiker — främst den gamla regeringen.
En familj har trakasserats i åratal av ett gäng ouppfostrade mopedslynglar utan att samhället gjort ett dugg för att hjälpa familjen. Den lätt handikappade sonen har mobbats, telefonterror nattetid, mammans bil anfallen.
Till slut tar en förtvivlad far saken i egna händer och skjuter några hagelskott mot mopedmobben.
Många svenskar förstår honom alltför väl.
De slappa myndigheterna skyller nu på varandra. “Vi har ingenting hört och ingenting vetat” säger både polisen och socialen. Trots minst fem polisanmälningar från familjen. På sedvanligt svenskt flumvis medger ändå till slut någon myndighet att den känt till något och “jobbat med problemet”, det vill säga suttit på möte och spekulerat om hur man skulle våga angripa slynglarna — deras föräldrar kan man naturligtvis inte räkna med.
EJ FÖRVÅNAD”

Att EJ FÖRVÅNAD reagerar på flummet det förstår jag. Det hela verkar väldigt slappt och är givetvis väldigt tragiskt. Läs mer om det tragiska på: aftonbladet (hittade ingen web-artikel på ttela?)

Det jag reagerar på är att EJ FÖRVÅNAD lägger skulden på ”främst den gamla regeringen”. Antagligen är denne EJ FÖRVÅNAD mörkblå och ser allt som liknar rött som flum. Att få denne att förstå vad jag menar är lönlöst – de mörkblå, och EJ FÖRVÅNADE, är normalt väldigt inskränkta.
Jag vill mena att skulden nog mer kan läggas på företeelsen: ”sköt dig själv och skit i andra”. Vi har under många år mer och mer gått in i ett mer egoistiskt samhälle påhejat av marknaden och mer borgerliga högerkrafters ideal.

Att tycka att man ska bry sig om andra, att det inte alls är fult att dela med sig o.s.v. är liksom inte inne. Det förknippas ju med solidaritet. Och solidaritet låter nästan som socialism. Märk också att det även i föreningslivet har blivit svårare att få människor att engagera sig.

Jag vet faktiskt inte hur jag ska förklara det men visst är det så att det är mer egoistiskt numer? Vad beror det på? Den förra regeringen? Nuvarande regering? Marknaden? Reklamen? ”Because You are worth it.” (satsa på dig själv).

Kanske är det så subtilt att det är det sistnämnda som fått oss att ändra riktning från ”Enade vi stå” till ”Ensam är stark”?

Media är väl inte helt oskyldiga heller. Hur utformar de nyheter? Vad lyfts fram? Kan det vara så att individuella framgångar får mer utrymme?

Om vi riktar blicken mot en annan tragedi; Mordet på Riccardo, i centrala Stockholm den 7/10-07. Är det också flumsamhällets fel, enligt EJ FÖRVÅNAD? Förövarna kommer (har jag fått uppfattning om) från Sveriges främsta (rikaste) familjer.

Här skulle jag kunna tänka mig att skylla på flum, rikebarnsflum och antagligen totalt aningslösa, godtrogna och lättlurade föräldrar. Eller är föräldrarna så kalla så att de mer ser det som att detta kan pengar lösa. Det gäller att välja rätt advokat?

Givetvis anser jag, ur flumperspektivet, att ungdjävlarna i Rödeby, som trakasserar en familj också är flummiga med troligtvis aningslösa och godtrogna lättlurade föräldrar.

Men man börjar ju undra, var får barnen (rika som fattiga) sina idéer från? Tänk om föräldrarna inte är aningslösa, godtrogna och lättlurade.

Det kanske inte alls är flum som ligger bakom.

Det är kanske väldigt medvetet?

Tisdag

Publicerat tisdag 23 januari 2007 av nisse

Nu har jag tänkt klart. Jag tänker inte skriva något speciellt om Mona Sahlin mer än: att jag har träffat henne en gång. Hon var då minister* (tror jag) och det var på ett internationellt seminarium om missbruksförebyggande** frågor. Och då gjorde hon ett utomordentligt starkt, trevligt och proffsigt intryck.

Sedan kom skandalerna; privat utnyttjande av statsrådskontokort (vilket egentligen är tillåtet om statsrådet betalar in det den är skyldig inom 30 dagar). Enligt uppgifter i media gjorde inte Mona det. Media har också skrivit om obetalda P-böter och här kommer jag inte ihåg fakta. Hur det var med bilar och körförbud är också oklart för mig och då till slut detta med den privata ekonomin och då främst deklarationer och kontakter med skattemyndigheten – jag vet inte vad som är sant i detta.

Klart är i alla fall att det hos mig skapar bilden av en person som inte helt hade klart för sig att statsråd är lika inför lagen som vi andra och som statsråd ska man definitivt föregå med gott exempel.

Jag vet inte om den inställningen förändrats. Jag vet inte heller hur det är med allt det där andra.

Det jag vet är att visst ska vi kunna förlåta och inte vara långsinta och om en person gjort rätt för sig (och suttit av sitt straff) så är den inte längre skyldig.

I mitt tycke är Mona Sahlin ur det perspektivet en mycket stark partiledare. Men det gnager fortfarande en liten misstro, i mig, går det att lita på människan? Eller vi kanske ska generalisera frågan? Går det att lita på en politiker? Svar: Nej.

Framtiden får utvisa.

*Mona Sahlin var:
arbetsmarknadsminister 1990-1991
Partisekreterare (s) 1992-1994
Vice statsminister 1994-1995

**Jag var missbruksförebyggare: 1990-1995

Och när vi nu är inne och skriver om politik så kan jag inte låta bli att komma med några funderingar:
”Av vilken anledning, egentligen, vill borgerligheten försämra för ett stort (relativt välbärgat) flertal till förmån för ett mycket pengarikt fåtal?”

Samt:
”Är borgerligheten verkligen så naiva så de tror att marknadskrafterna (läs kapitalismen) är humana?”

Sedan:
”Vad kommer det sig att borgare ser kommunism och Stalinism i allt som är lite till vänster om socialliberalism?”

Och till slut:
”Vad är egentligen välfärd?”

Media:

Publicerat måndag 26 september 2005 av nisse

Svara

————– ttela ————–
Ledaren:
Klickar man på ”Jag Tycker” och letar sig fram till rubriken: ”Pedagogik” och klickar på den så kan man läsa om vad jag anser om dels pedagogik och dels ”obehöriga lärare”. [not: 2/3 2011: gäller ngn.blogga.nu]

Insändare:
PIFF OCH PUFF: Ring polisen så fort ni ser något. Om vi inte rapporterar får inte polisen någon uppfattning om denna kriminalitets omfattning.

FREDRIK SVENSSON: Har nog redan kört i kull och skadat huvudet? Det är väl inte bara ”moppe”-försäkringen det handlar om. Vi snackar LIV här Fredrik, Hallå! Och då främst kanske ANDRAS liv.

JAN FREDRIKSSON: Hela rättssystemet är knasigt. Att det skulle ha med socialdemokraterna, specifikt, att göra verkar vara väldigt långsökt?

Nyheter:
Pensionsskulden: Det kanske inte alla känner till? Men det är så att det ”samlas” ingen pengahög till framtida pensioner. Det är alltså inte så att den skatt du betalar, så går en del till någon slags pensionsfond.
All pension som idag betalas ut sker ”direkt” med inbetalade skattemedel. Att det systemet skulle ”skita” sig när 40-talisterna började gå i pension, det visste man redan när man snickrade ihop pensionssystemet.
Det man däremot hade hoppats på, var att sysselsättningen skulle vara 100%. Politiken hoppades att arbetsmarknadens parter skulle ta sitt ansvar och borga för full sysselsättning. Ack så naivt.
Och alla företagare, kom inte och gnäll om högt skattetryck, krånglig byråkrati, ”jobbiga” tvingande anställningsförhållanden. Det är inte ett skit enklare i något annat välfärdsland.
När Svenska företag gör miljardvinster och lik förbaskad avskedar folk, då kan inte jag se att det skulle vara några stora problem.

Björnligan: Missade jag ”medvetet” det här året. Har svårt för att sitta så länge. De och publiken verkade ha lika trevligt som det brukar vara.

Tillnyktringsenhet: Låter mycket klokt och att dessutom ha den nära NÄL låter väldigt bra. Synd bara att politiken och tjänstemännen har så rackarns svårt för att få möjligheten att samarbeta över de ekonomiska gränserna. Kanske dags att fundera på om detta med ”ekonomiska resultatenheter” egentligen är så bra, för AB Sverige?

Humlans Äldreboende i Trollhättan: Jo det var ett antal som höjde på ögonbrynen när det beslutet togs. Det krävdes ingen större ekonomisk begåvning och framförhållning för att begripa att det där var tokeri.

Eldriven traktor: Är det bara jag som känner glädje över att det är en snygg och ung tjej som är designingenjören bakom ”Cubix”? Eller är jag bara gubbsjuk då?

Övertid: Måste väl för helsike vara bättre att anställa fler än att slita på befintlig personal. Va Saab! Hallå! Det här är ju inget nytt.

Krig: Israel släpper sina ockuperade bosättningar. Palestinierna skjuter raketer mot Israel. Och Israel svarar med att bomba tillbaka. Och Irak? Är det någon som kan förklara vad det är för rim och reson i detta?

Småföretagare och långtidssjukskrivna: Ja, ja, botten är inte nådd än på länge. Men fattas det inte lite information här? Är det inte så att förtagarna har fått sänkt arbetsgivaravgift för att delvis kompensera denna s.k. medfinansieringen.
Och är inte den långsiktiga tanken att alla företag därmed bättre ska ta hand om de ca 60% sjukskrivningar som är relaterade till jobbet. Att de helt enkelt ska arbeta mer förebyggande och på så sätt, på sikt, få ned långtidssjukskrivningarna.
Sedan kan jag tipsa småföretagarna om att det finns sjukförsäkringar att teckna som innebär att den som blir sjuk kommer under vård inom ett dygn. Dessa försäkringar kan förhandlas in i löneutrymmet vid löneförhandling eftersom de ju också har en positiv inverkan privat. Ingen vill vara sjuk under någon längre tid.
Jag trodde småföretagare var kreativa personer. Nu framstår de mest som gnällspikar.
Därmed vill jag hävda att lobbyorganisationen Företagarna är ute och seglar och far med osanning. Men det är klart, det är ju deras uppgift.

Serier:
ZITS tar hem segern idag.
———————————–

Nu ska jag fika – med chokladtoppar!

blogg.ngn.nu

Tyckande och tänkanden. Livet i en sjuk vardag. Emellanåt kryddad med humor. Här avhandlas också lite politik och en del datatekniska spörsmål

Etikettarkiv: Marknaden

En lugn Måndag

MåBraSöndag

Väldigt nedslående Tisdag

Lugn Söndag

Social Lördag

Arbetslinje – bidragslinje och marknadslinje

Måndag

Torsdag

Tisdag

Media: