TeknikOnsdag

Besvärsläget
Det känns att jag inte tar någon medicin på lunchen. Värker mer i armarna. Är mer spänd i muskulaturen å ryggens övre delar. Värk i händerna. Mer väsande (tinnitus). Blir lätt trött (tung).

Avloppet
Under diskbänken, fortsätter trilskas. När jag stod och gjorde i ordning min sallad så kände jag att det var lite blött under toffelsulan. Tänkte att det var attan vad jag sölar. Men så kom jag på att jag inte använt så mycket vatten så att det skulle kunna bli så blött.

Kollade under diskbänken. Där stod våra återvinningskärl i en ordentlig pöl med vatten. Ut med allt. Torka upp. Och så försökte jag då fixa till det där. I ett läge lyckades jag fixa till det så allt avloppsvatten, som spolades ned, via diskhoarna, rann ut på skåpsbotten och vidare ut på köksgolvet. Inte så lyckat.

Plockade loss det mesta och studerade det noggrant. Såg då att ett fäste blivit pyttelite snett. Sedan, när jag satte ihop det så lossade jag på totalt fyra ställen så att det inte skulle uppstå några spänningar, där det läckte. Är det många fästen och böjar så kan det uppstå snedhet. Inte bara hos oss människor alltså.

Nu har det inte droppat på ett tag. Men jag tittar till det, lite misstänksamt då och då.

Datorer
Ny dator, 11:30. Det blev en Packard Bell imedia W1607 + monitor LG L194WS-SF + Norton 360. Summa totalt: 8845 SEK. Köpt på SIBA AB Överby, Trollhättan.

Allt uppackat och igångsatt. Läser i instruktionerna (faktiskt!) och där står att det första man ska göra (helst) är att ta säkerhetskopior på de s.k. recoveryprogrammen. Till det krävs ett antal DVR R.

Det där borde jag ju ha tänkt på. Det var ju inte så länge sedan jag köpte en bärbar dator (acer) och råkade ut för precis samma sak. Så nu får jag åka och köpa DVD R skivor innan det är idé att fortsätta. Jag föreställer mig att jag är en försiktig General.

Då var DVD+R skivorna köpta. TDK extra fine matt (photo inkjet printable) 10st, 99 SEK (de var billigast). Och så köpte jag mjuka fodral CD/DVD Sleeves 25-pack 29 SEK.

Var nära att köpa ett par USB (2) hubar. Misstänker att den jag har inte funkar så bra med Vista och dessutom är den av den gamla USB-sorten. Den långsamma. Men de var rackarns dyra, på SIBA. En 4-portars skulle de ha 259 SEK för. Ska kolla priser på dylika hubar på internet, sedan.

Nu har jag kommit till Packard Bells registreringsdel. Den skiter sig säkert för min router vill nog inte släppa både in och ut, vi får se. PB har faktiskt blivit smartare? I alla fall smartare än acer. Registreringsfunktionen klurade ut att den inte kunde koppla upp sig så det sker per automatik när jag fått igång internetåtkomsten.

Och nu håller Windows Vista på att uppdatera sig. Min router är viss ovanligt snäll?

En av de första bra måstegrejorna är att surfa in till datorns hemsida och kolla uppdateringar för datorns hårdvara. Främst det s.k. BIOS. (det skötte tydligen uppstartsinstallationen av sig självt, med visst hjälpklickande).

Nu tuggar installation och uppdatering av Norton 360, på nya datorn.

Jag har ju tänkt till mesta delen använda s.k. Open Source. Öppen källkod. Gratisprogram. Det första jag ska testa är OpenOffice 2.2. Det finns en 2.3 men den gick inte att översätta till Svenska(?), enligt programmerarna.

Givetvis stökar det med att koppla sig till skrivare, via hemmanätverket. jag har en skrivare kopplad till min ’gamla’ dator, via USB. Och den har jag ’utdelad’. Hustrun skriver ut på den t.ex. från sin W2K-dator. Men att få Vista och Norton 360 att fatta att det är helt OK att koppla sig till den där skrivaren, det är svårt.

Att koppla upp sig ut mot internet och skyffla filer både ned och, det är inga problem. Men inom hemmanätverket? Hallå!

Av någon märklig anledning var det tvunget att skrivaren skulle installeras som lokal skrivare, i Vista, för att kunna skriva ut, via den andra datorn?

Jag har inte kommit fram till skapandet av de s.k. recoveryDVDskivorna än (19:00)?

När jag installerar en ny maskin, ja jag har i egenskap av f.d. IT-tekniker installerat en hel del datorer, så brukar jag antingen lyssna på datorns hårddisk eller titta på de där eventuella lysdioderna som indikerar att hårddisken jobbar. Det betyder att datorn håller på med något och då är det inte så smart att starta upp någon annat. Speciellt när det handlar om installationer och uppdateringar.

Nu står det att det kan ta upp till 40 minuter, att förbereda skapandet av återställningsfilerna (recovery files). Jösses vad rädd jag blev. När jag satt och skrev förra meningen så rasslade den s.k. släden ut på den nya datorns DVD. Det var inte tyst och försynt inte.

Jag hade precis tänkt att det är nog lika bra att publicera det här och läsa en god bok eller något i väntan på att nya datorn ska bli klar. Men nu har den kommit halvvägs på första DVD’n. Jo jag tror nog att det kan bli fler. Varför uppmanas man annars att namnge skivan: ”Recovery DVD 1”, om det inte kommer en 2:a?

Det var värst nu ska det verifieras också. Knepigt, men det verkar faktiskt bara bli en DVD? Jag irriterar mig faktiskt på s.k. statusindikatorer som står på 99%, skitlänge. Miss i programmeringen!

Så, nu verkar ’den’ vara färdig. Och så har jag ändrat lite inställningar. Som t.ex. genomskinlighet och standardtema. Nu ser det ut som XP. Om man bortser från något som kallas för gadgets. men det kan jag ju välja bort det också, om jag vill. Men det får vara kvar lite. Lilla bildspelsrutan var ju lite småtrevlig. Och klockan, den ser ut nästan precis som den IKEAklocka jag har på väggen här i mitt rum.


Andra Bloggar om: , , ,


Märklig Torsdag

Märklig dag. Fixade lite med en ny idé jag har om hur en ’grej’ kan hanteras här på bloggen. Ren sysselsättningsterapi. Sannolikheten att det blir något färdigt är minimal. Men processen i arbetet stimulerar mig. Är inte så ’värkfixerad’ idag.

Socialstyrelsen
Ringde en Byrådirektör på Socialstyrelsen som ville prata med mig? Dennes telefon var tydligen knas så jag ska bli uppringd i morgon förmiddag.

Det handlar om en text jag skickade till dem som bottnar i min systers självmord och tid inom den öppna psykiatrivården i Trollhättan. Ja hanteringen av det hela.

Den utredning (Lex Maria) som gjordes och som jag läst är tydligen en uppmaning, riktad mot just NU-sjukvårdens psykiatri i allmänhet och öppenvårdens tillkortakommande i synnerhet. Så uppfattade jag inte skriften först, men efter det korta samtalet med Byrådirektören har jag förstått att det kanske är så. Undrar om tjänstepersonerna inom psykiatriledningen har fattat det också?

Jag undrar ju nu givetvis. Hur många sådana här ’skarpa’ uppmaningar har de fått från Socialstyrelsen?
Med tanke på vissa höga tjänstepersoners agerande så ställer jag mig tveksam till om det verkligen har fattat allvaret?
Men inte tycker jag att texten är så ’skarp’?

Här återger jag den del av utredningen som ska utgöra denna ’uppmaning’:

Bedömning
Socialstyrelsen kan konstatera att den utredning, som föregått den aktuella anmälan och som redogjorts för till Socialstyrelsen är i enlighet med givna föreskrifter och tillräcklig för att ligga till grund för Socialstyrelsens bedömning av händelsen.Enligt 2 kap. 5§ lagen (1 998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område bär den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen själv ansvar för hur han eller hon fullgör sina arbetsuppgifter.För att ytterligare öka kunskapen om självmordsnära patienter och patienter med missbruk/beroendeproblematik hänvisar Socialstyrelsen till följande kunskapskällor,

Vård av självmordsnära patienter — en kunskapsöversikt, Socialstyrelsen rapport, Självmord 2006 anmälda enligt Lex Maria, förslag till nationellt program för suicidprevention och Nationella riktlinjer för missbruks/beroendevård. Dessa rapporter finns att hämta och beställa på Socialstyrelsens hemsida www.socialstyrelsen.se

Vidare hänvisas till Självmordspreventiva strategier och åtgärdsförslag, en kunskapssammanställning gjord för Socialstyrelsen, av NASP. Denna rapport finns att hämta på vidstående hemsida http:/fki.se/suicide

Enligt Socialstyrelsens kunskapsöversikt, Vård av självmordsnära patienter, framgår bland annat följande,

att förutsäga självmord är en vansklig uppgift, men ett strukturerat och omsorgsfullt tillvägagångssätt kan göra prediktionen säkrare.

Såsom Socialstyrelsen framfört i tidigare ärenden kan olika skattningar vara till hjälp för att öka precisionen vid bedömningen av självmordsrisk. Det kan även vara ett stöd för att skapa en mer konsekvent riskbedömning av patienter med självmordsrisk och för att kunna följa patientens tillstånd. Speciellt vid upprepade bedömningar och av olika personer.

Enligt Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:12) om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården, framgår att olika områden skall omfattas. Enligt 4 kapitlet 1 § skall ledningssystemet säkerställa att det finns rutiner så att

patient och närstående informeras och görs delaktiga, om det inte finns hinder mot detta enligt sekretesslagen (1980:100) eller lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område.

Socialstyrelsen vill framhålla vikten av att verksamhetschefen utarbetar rutiner i enlighet med ovan.

Frånsett ovanstående påpekanden är det Socialstyrelsens bedömning att patienten fått en god och omsorgsfull vård, trots den tragiska utgången.

Socialstyrelsen finner inte skäl att kritisera verksamheten eller någon bland hälso- och sjukvårdspersonalen med anledning av den anmälda händelsen.

Beslut
Socialstyrelsen kommer inte att vidta någon ytterligare åtgärd med anledning av anmälan.

Beslutet kommer att registreras i Socialstyrelsens RiskDataBas.
Socialstyrelsen registrerar dessutom uppgifter från anmälningar enligt Lex Maria angående självmord. Syftet med registreringen är att Socialstyrelsen skall sammanställa och analysera uppgifterna. Slutsatser från materialet skall därefter kunna användas i förebyggande syfte inom hälso- och sjukvården.

Du som anmälningsansvarig påminns om skyldigheten, i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2005 :28) om anmälningsskyldighet enligt Lex Maria, att informera närstående om Socialstyrelsens beslut. Därutöver förutsätter Socialstyrelsen att berörd personal informeras om Socialstyrelsens beslut.
etc ….

Tycker det där är ganska ‘lamt’. Men jag noterar nu följande citat: ”Såsom Socialstyrelsen framfört i tidigare ärenden”. Ska man tolka det där som att de skickat information tidigare som inte hörsammats? Och: ”Socialstyrelsen vill framhålla vikten av att verksamhetschefen utarbetar rutiner i enlighet med ovan”. Vad väntar de på?
Efter morgondagens (fredag förmiddag) telefonsamtal kommer jag att lägga det här bakom mig.

Kuratorbesök
Ska bara nämna att jag varit hos kuratorn idag och fått vädrat ut en del om ovanstående och om stresshanteringsutbildning. Den är inte berömd för sin pedagogiska ansatts om man så säger. Vi, kuratorn och jag, ska grotta ned oss mer i hur man kan påverka sin tankar i en mer konstruktiv riktning. Jag tycker det här är spännande och utvecklande.

Jympainsats
Höll jag på att missa idag? Hjärnkontoret hade fått för sig att det var 18:00 som gällde. Det var det inte. Jag skulle ju vara där 16:30 och jympan börjar 17:00. Efter lite förnuftigt planerande och antistresstänk var jag där och på gott humör klockan precis innan 17:00.

Framtidsplanering
Hustrun och jag diskuterade vilken strategi som ska tas till inför det än så länge hypotetiska besöket till Spine Center i Göteborg. Det gäller att förbereda sig så det inte blir pannkaka av det hela.


Andra bloggar om: , , , , , ,


Väldigt lugn Onsdag

Idag har det varit väldigt lugnt, på alla fronter.

Värken i högersidan har lugnat ned sig.

Och jag har i lugn och ro studerat olika lösningar på ett litet bloggproblem som kan göras hur stort som helst.

Jag har begrundat några meddelanden, i lugn och ro, jag fått från personer med liknande besvär som mina.

Läst lite andra bloggar och kommenterat på en del, lugnt och sansat.

Kvällen ser ju ut att bli lugn den också.

Vädret har lugnat ned sig lite också.

Fick ett brev med trevligt innehåll från mina arbetskamrater. (Var nog det mest upphetsande under dagen :me: )

Ja, jag tar väl det lite lugnt.

Andra bloggar om: , , , ,

Värk-Tisdag

Psykiatrin
Det blir nog en följetong det här och jag vet inte riktigt hur jag ska förhålla mig?
I dagens morgonblaska (ttela) fanns ytterligare en insändare som lyfte fram öppenpsykiatrins tillkortakommande:

Gör ett studiebesök i verkligheten!
Lars Helldin och Sten Axelsson tycker att Ulla Andersson generaliserar och uppmanar henne till studiebesök på psykkliniken. Vågat. Kanske är Ulla nära anhörig, någon som samarbetar med psykkliniken och väl insatt personal på kliniken eller rent av talar av egen erfarenhet. Då vet man att öppenvården är underbemannad och den personal som är engagerad är nästan utsliten och uppgiven, och resten måttligt kunniga, engagerade i sitt värv.
NU-sjukvårdens toppstyrda chefspolicy är ju att aldrig rapportera något negativt till överordnad chef, och därmed går de styrande miste om insyn i praktisk verklighet och skapar sig en egen verklighet.
Bättre än att Ulla gör studiebesök på psykkliniken, vore att Helldin och Axelsson gjorde ett studiebesök i verkligheten.
VÄLKÄNDA FÖRHÅLLANDEN

Har för egen del kompletterat med en insändare som mer är en uppmaning. Vi får se om den kommer in.

Dygnsrytm
Så länge jag kommer ihåg har jag haft en väldigt märklig dygnsrytm. Jag är både kvälls- och morgonmänniska. Läste en artikel där det gjorts upptäckter om att vi i våra gener, i cellerna, har en slags dygnsrytmklocka. Och de där ’klockorna’ är inte alltid synkade med det verkliga dygnet. Som ju styrs av jordens rotation kring sin egen axel (dygnet) och i förhållande till sin cirkelbana runt solen (året). Individers dygn kan alltså skilja sig ca +/- 2 timmar (eller om det var +/- 1 timma?). Skit i det! Det är inte det som är det viktiga. Det är att det inte stämmer med det ’fastställda’ dygnet om ca 24 timmar. Det vet ju säkert alla att dygnet inte är exakt 24 timmar. Det är av den anledningen vi har skottår emellanåt. Då när februaris antal dagar variera, ni vet.
Då undrar jag ju vilken klocka jag har? De morgontröttas inre klocka lär vara inställd på 25 eller t.o.m. 26 timmar. Och de morgonpiggas (men kvällströtta) inre klocka är inställd på 23 timmar.
Så? Vilken inre klockrytm har jag om jag är både kvälls- och morgonpigg?

Apoteksbesök (underrubrik: Gnäll)
Och därpå en jympainsats.
Jag har ju känt mig utomordentligt pigg de senaste dagarna. T.o.m. så att jag känt att det kan ha skett ett bromsande av en negativ utveckling och t.o.m. en förbättring. Det har varit jätteskönt.
Det var en pigg Nisse som åkte till jympan, i måndags, och tog vägen via Apoteket. Även om det nu var bra så var det inte utan mediciner. Sitter där och väntar på min tur. Då känner jag hur någon jävel driver in en stor jävla nål mitt i tummen, strax under nageln. Jag rycket till något väldigt och blängde faktiskt ilsket nedåt för att se vad som hade drivits in i min tumme. Där fanns ju givetvis ingen och alla runtomkring var ju givetvis väldigt oskyldiga.
Där satt jag sedan och ryckte till emellanåt och masserade min tumme som nu också hade börjat signalera brännskada dessutom! Jag kände hur utmattningen kom smygande.
Nu var det dags för antistressövningarna att visa vad de gett för resultat. Jag började koncentrera mig på andningen och lät antagligen som om jag hade värkar och var nära att föda.
Lätt svettig om pannan tar jag mig fram till Apoteksdisken och får uträttat mitt ärende. I bilen får jag sedan sitta en stund och försöka varva ned ytterligare och liksom försöka tänka bort värken. Givetvis hade jag ingen extramedicin med mig (förutom den jag tog ut) men den var inte av den sorten så den hade hjälpt då.
Jag körde mot jympan. Bestämde mig för att lugna ned mig ytterligare, Parkerade bilen och tog en promenad i Vänersborgs centrum och bara gick omkring och tittade på vad som fanns i lite olika affärer.
Det blev lite bättre. Kom till jympan och gjorde i ordning för mitt ideella värv som s.k. Värd i Friskis&Svettis. Jag hade med mig en liten lätt, hopfällbar s.k. fältstol (en trebenare). Den satt jag på och hälsade alla glada motionärer välkomna.
Själva jympan gick faktiskt bra, det brukar det göra. Det är efteråt det kommer. Och jag får erkänna att jag under avspänningen nog tog ut en del elände i förskott. Fick sitta i omklädningsrummet en bra stund för att samla kraft till att få på mig kläderna och orka ta mig ut till bilen. Sedan fick jag sitta en stund i bilen och samla krafter där så en inte skulle utgöra en stor trafikfara, utan bara en liten (helt normalt alltså).
Givetvis funderar jag ju på i sådana här situationer vad f-n jag håller på med. Är det inte lika bra att stanna hemma? Nej! Dessa sociala otvungna möten är guld värt och jag har fortfarande övertygelsen att rör jag på mig och jobbar med rörligheten så har jag gott av det i det långa loppet.
Fast jag ska nog börja fundera på om jag inte ska ta bussen i stället för att köra bil.

Bloggutveckling
Nu har jag infört ytterligare en livsnödvändighet här på bloggen. Om någon (eller flera) skriver en kommentar så kan man numer kommentera kommentaren inom kommentaren. Lät ju lite invecklat men enkelt är det. :me:
Visst, jag hade ju önskat att man kunde svara i fler undernivåer än i bara en nivå. Men de alternativen var så rackarns krångliga att anpassa. Denna s.k. plugin (insticksprogram) krävde nästan ingen anpassning alls. Enda abret är att den som gjort denna s.k. plugin är Kines. Så på hemsidan för denna plugin är det kinesiska som gäller. I mitt fall begränsar det möjligheten att få support om nu något skulle krångla. Men hitintills har jag bra kläm på hur programmeraren tänkt (himla tur att själva koden inte är på kinesiska) så jag kan göra egna justeringar om det krävs. Jag behöver ju ’bara’ ha kläm på HTML, XHTML, PHP och JavaScript.

Stresshanteringsutbildningen
Idag fick jag lära mig, att önska sig ett fungerande liv, så som det var en gång, inte räknas som en utopi? En utopi ska bygga helt på icke verkliga fantasier och önskningar. Tänk det visste inte jag. Jo, jag vet ju att utopi betyder ouppnåeligt, total fantasi, icke verklighet etc. Men om nu min önskan, om att kunna leva ett ’normalt’ liv, inte är en utopi så måste det betyda att det inte räknas som en utopi att få ett fungerande liv.
Ja jösses.
Jag tror nog mer på att flytta fram positionerna och anpassa sig efter omständigheterna. Verkligen leva ’här och nu’. I mitt fall. En del finns det nog att hämta i positiva mål och förebilder samt visualisering och affirmationer. Jag får plocka russinen ur kakan.
Min utopi, som inte blev ’godkänd’? Här är den:
Eller, först, här är hur uppgiften ’övningen’ / instruktionerna var formulerade:

ÖVNING

Söka – Finna
sin vilja och sin önskningar

* Utopin – inga hinder finns, allt är möjligt
– Önska som om allt vore möjligt. Tänk dig att inga hinder finns!
– Själva besvären som hindrar finns inte längre eller har mist sin betydelse!
– Låt dig inte hejdas av vad som är möjligt eller omöjligt. Fundera som om det inte fanns något hinder!
– Har du någon önskedröm? Det du vill går att genomföra, föreställer du dig!
– JAG SKULLE ÖNSKA ATT…

* Hur kan en önskedag utifrån utopin se ut?
– Beskriv en dag, en drömdag, då du kan göra det du helst vill!
– Beskriv så tydligt att jag kan se det framför mig! Beskriv in i minsta detalj!”

Så såg uppgiften ut och vi fick 10 minuter. Och jag skrev då:
Vakna utan värk och ingen tinnitus. Klä mig utan besvär. Äta frukost utan att tänka på hur jag måste sitta. Och frukosten ska stå färdig på bordet och vara som en hotellfrukost.
Sedan cyklar jag till jobbet. Alla är glada och berömmande. Alla uttrycker att de är nöjda med sin och min insats.
På hemvägen stannar jag och badar. Torkar i solen. Hemma är goda vänner på spontant besök och vi pratar och har trevligt. Och jag har ork att vara med hela tiden. Jag är den som lägger mig sist och jag mår jättebra och somnar så fort jag lägger huvudet på kudden.

Så skrev jag, efter att ha tolkat uppgiften. Men det var tydligen fel. Jag skulle inte ha beskrivit en ’verklig’ dag, som en utopi. Men jag vill nog vidhålla, att just nu, är denna, min önskedag, en utopi.

Och jag har fortfarande en jävligt irriterande värk i hela högersidan från ögat ned till foten och med ’punkter’ där det är värre. Nu börjar meducinerna verka – känns det som.

Fredag, i full fart?


Städning och sjukläget
Bloggen: ”God morgon Nisse! Hur ser dagen idag ut?”
Nisse: ”Faktiskt lite stressig och svettig enligt mina mått mätt.”
Bloggen: ”Så? På vilket vis då?”
Nisse: ”Vi får fint besök i kväll och då ska det vara städat.”
Bloggen: ”Är det ett så stort problem då?”
Nisse: ”Normalt sett inte. Men när det gäller mig så måste det planeras. De krafter jag har räcker inte till så mycket. Och det som krånglar till det idag är att bilen ska besiktigas kl 13:50.”
Bloggen: ”Jag det har jag förstått att en bilbesiktning i sig kan vara nog så stressande.”
Nisse: ”Visst, på den tiden bilen var jätteviktig för oss, ja. Men det är nog mer att det är ’en sak till’. Jag får inte så mycket tid för återhämtning då. Och jag behöver ganska lång återhämtningstid. Å andra sidan så vet jag ju inte än hur trött jag kommer att bli. Så jag försöker att inte ta ut något katastrofscenario i förskott. Jag försöker lägga upp det i etapper och i ett lugnt tempo. Och så inte hitta på något dumt i dessa pausstunder.”
Bloggen: ”Vad tänker du på då?”
Nisse: ”Ja som att få för mig att uppdatera den här bloggen.”
Bloggen: ”Ja hu ja. Då dog jag ju. Tur att du hade säkerhetskopierat allt jag hade i minnet så att säga och hur jag är uppbyggd. Annars hade jag faktiskt dött jättemycket.”
Nisse: ”Ja man kan nog säga att om jag sköter mig så kommer du att ha fler liv än katten som har nio, sägs det.”
Bloggen: ”Låter ju tjusigt. Att ha fler liv än katten.”
Nisse: ”Nä nu får det bli en paus här också. Nu ska jag dricka kaffe. Titta på ovädret utanför fönstret. Leka med katten och sedan återuppta dammsugningen, har gjort hälften, ca.”

Nisse: ”Ja nu jävlar är dammsugningen klar! Men nu börjar jag också känna att muskelkrafterna börjar tryta. Det känns som om musklerna skakar eller vibrerar, inifrån på något vis?”
Bloggen: ”Och hur tänker du bete dig nu då? Noterade att du tog en Koffeintablett. Vad kommer det sig?”
Nisse: ”Ja det är väl inte så jättebra. Det ökar ju stresspåslaget. Men det ger mig den extra viljan (något piggare) som jag behöver för att slutföra dagens projekt. Nu blir det mera paus. Och sedan ska toaletterna göras rena.”
Bloggen: ”Ta det varligt nu bara.”
Nisse: ”Jag lovar.”

Mera städning
Nisse: ”Huvaligen! Nu är jag klar! Och nu måste jag ta en längre paus. Jag har planerat och ska nu ägna mig åt en stunds avspänning. Sedan har jag sallad färdig i kylskåpet. Jag gör numer två tallriksportioner. Jätteskön de dagar jag inte behöver göra sallad, utan bara kan öppna kylskåpet, hälla på lite olivolja, ta en gaffel, sätta mig vid köksbordet och äta. Toppen! Att det är en sådan dag idag.”
Bloggen: ”Och hur känns det med krafterna?”
Nisse: ”Ja, jag känner ju hur det liksom går på överväxeln så en ordentlig vila är nu nödvändig.”
Bloggen: ”Och efter vila och mat, hur ser det ut då?”
Nisse: ”Då bär det iväg till bilbesiktningen. Via en bensinstation. Där ska jag tvätta av nummerplåtar och lyktor. Och så ska jag kolla lufttrycket i däcken. Efter besiktningen ska jag göra ett kort besök i någon livsmedelsaffär och köpa vispgrädde. Sedan hem och vila.”
Bloggen: ”Ja det där ska du väl greja, eller?”
Nisse: ”Jag tror det. Annars får jag väl skita i grädden t.ex.”
Bloggen: ”Låter ju vettigt. Lycka till!”
Nisse: ”Tackar.”

Avspänning
Nisse: ”Oj, oj, oj, vad det var skönt! Nu har jag ätit och förde det en stunds avspänning.”
Bloggen: ”Hur går det med avspänningen?”
Nisse: ”Jag tycker det går bra. Jag upplever i alla fall att jag når den där djupa avslappningen som de pratar om på ljudfilerna, på CD’n.”
Bloggen: ”Är det något speciellt upplägg?”
Nisse: ”Oja, den första CD’ns första spår innehåller de grundläggande instruktioner och då gås kroppsdel för kroppsdel igenom. Och så hur man ska andas. När man är riktigt avslappnad får man instruktioner att träna in en s.k. trigger. Man för ihop pekfinger och långfinger med tummen på vänster hand. Pressar ihop. Tar ett djupt andetag och släpper sedan ’greppet’ och andas ut långsamt. Det är i utandningarna man slappnar av. Och eftersom man får lära sig den där triggern när man är rätt så avslappnad så blir det lättare att i olika situationer trigga hjärnan och kroppen till att nu är det avspänning som gäller.”
Bloggen: ”Är målet att lära sig den där triggern?”
Nisse: ”Delvis, men mest handlar det givetvis om att du ska lära dig att du kan bestämma över din kropp. Att du kan ta kommandot. Och på så vis komma åt de skadliga effekter en negativ stress kan ha.”
Bloggen: ”Är de andra ljudspåren liknande?”
Nisse: ”Ja, de bygger på varandra. På sår två går man lite snabbare fram och ägnar mer tid åt varandet i avspänningen. Och på CD nr 2 spår 1, avancerar det ytterligare. Jag tycker i alla fall att det känns väldigt bra. Jag för faktiskt en hel del extra kraft och jag upplever mitt förhållande till min kropp och mitt liv, med allt vad det innebär, som mer harmoniskt. Och det är väl bra?”
Bloggen: ”Låter kanon. Du Nisse, jag vill göra dig uppmärksam på att det kommit ett e-Postmeddelande, från Kristina.”
Nisse: ”Tack, ska genast se vad det kan vara.”

Nisse: ”Det var lite reflektioner som vi bollat lite fram och tillbaka. Ska svara på dem vid ett senare tillfälle. Nu ska jag lägga mig på bädden och vila ordentligt. Innan det är dags att brottas med snö, bil, besiktning och vispgrädde.”
Bloggen: ”Klokt, ta vara på stunderna. Vi ses!”

Besiktningen (och lite mera sjukläget)
Nisse: ”Hej!”
Bloggen: ”Nämen, hejsan! Hur gick det?”
Nisse: ”Det gick bra, bilen blev godkänd, med bara en anmärkning (Bra att veta): ’Fjädersäte, bak vänster undre, rostangrepp.’ Och så lade jag själv till: ’Bromsrör, rostangrepp och Avgassystem, bakre, litet hål.’”
Bloggen: ”Och av vilken anledning lägger du till själv?
Nisse: ”Ja, jag tyckte att det inte såg bra ut och jag vill nog ha det där åtgärdat på en bilverkstad.”
Bloggen: ”Jaha, ja det kan kanske vara lika bra. Hur gick det med grädden?”
Nisse: ”Grädden? Ja, just det ja, grädden. Ja den köpte jag innan. Jag var ute i god tid.”
Bloggen: ”Och inget annat?”
Nisse: ”Attan! Svårt med den här ’ärligheten’. Jag köpte två s.k. dubbelbitar. En dubbelnougat och en japp.”
Bloggen: ”Och det var det värt?”
Nisse: ”Ja, det var jättegott!”
Bloggen: ”Men är det inte så att du bär på en misstanke om att det där kan ha haft en negativa effekt?”
Nisse: ”Det var väl själve…, jo jag blev väl lite mer än normalt lös i magen. Men det kan lika väl bero på att jag innan jag åkte fick en värktopp och då valde jag att ta en dubbel dos med läkemedel. Och så kan ju dagens ’stress’ eller arbetsbörda, om man så vill, ha viss verkan.”
Bloggen: ”’Dubbel dos’ ?”
Nisse: ”Ja, 1 g Alvedon, 250 mg Paraflex och 400 mg Brufen.”
Bloggen: ”Men var det verkligen nödvändigt?”
Nisse: ”Det vet jag faktiskt inte men jag ville inte ta risken att kanske inte kunna ta mig ur bilen, vid besiktningen. Så lite förebyggande medicinering var det ju också, förståss.”
Bloggen: ”Men är det inte så att du har lagt märke till att just sötsaker och snabba kolhydrater sätter fart på magen på ett vis som är mindre roligt?”
Nisse: ”Vänligt av dig att uttrycka dig i lite mer omskrivna termer. Jo det har jag.”
Bloggen: ”Och…?”
Nisse: ”Ja ska jag vara helt ärlig så valde jag väl, mer eller mindre omedvetet, bort just den erfarenheten. Ljög väl för mig själv om att så lite kan väl inte ha någon verkan och dessutom behövde jag ju piggas upp lite.”
Bloggen: ”Är det inte just sådant resonemang som du ska notera och komma ihåg så du blir medveten om den s.k. fallgropar?”
Nisse: ”Och det har ju du nu så vänligt bidragit med.”
Bloggen: ”Ingen orsak. Jag vill ju dig bara väl. Ta nu och notera det där, även på ett separat vis. En lapp på kylskåpet kanske?”
Nisse: ”Ja, Ok då! Jag ska göra det, jag lovar. Sedan ska jag gå och lägga mig och vila, igen. Hustrun kommer snart hem från jobbet. Och en stund senare kom vårt besök.”

En rörlig Torsdag


Sjukläget och lite politik
Bloggen: ”Hur är det med dig idag?”
Nisse: ”Känns faktiskt riktigt bra.”
Bloggen: ”Vad kan det bero på?”
Nisse: ”Tja, än har jag inte gjort något ansträngande och inte något speciellt upphetsande heller.”
Bloggen: ”Men telefonsamtalen till ’afa’ och Försäkringskassan då?”
Nisse: ”Jo det är sant. Speciellt FK kan ju vara en riktig blodtryckshöjare. Men jag var ganska säker på min sak den här gången.”
Bloggen: ”Hur menar du då?”
Nisse: ”Jag hade fått 1/2 sjukpenning i stället för hel.”
Bloggen: ”Jamen är det inte så att du har 50% Sjukersättning? Då ska du väl inte ha 100% Sjukpenning?”
Nisse: ”Givetvis har du rätt. Men FK räknar inte på det viset. Mina 50% Sjukersättning, betraktas som en ’sjukpension’ av FK. Och då ’räknar’ de inte den när jag sjukskriver mig på mina kvarvarande 50% (20 timmar av 40). De ser de 20 timmarna som ’heltid’ eller den omfattning jag får lön för, inkomst av tjänst. Och det ser de då som 100%.”
Bloggen: ”Men finns det inte en risk att det blir en massa felaktiga, för låga, utbetalningar med det systemet?”
Nisse: ”Tja, eftersom det drabbat mig och jag är ju vaksam och relativt insatt så kan jag nog tänka mig att det finns personer som faktiskt har mindre från FK än vad de har rätt till.”
Bloggen: ”Hur gick det då?”
Nisse: ”Det gick bra. Det var min handläggare för sjukpenningsdelen som hade ’tänkt lite fel’. Men de rättar till det och om några dagar ska jag ha fått de pengar som fattas och då kan jag kontakat ’afa’ och få de pengar som fattas därifrån.”
Bloggen: ”Så handläggningen på FK kan alltså falera?”
Nisse: ”Ja givetvis. Ingen är ju ofelbar. Den mänskliga faktorn finns ju med överallt. Och när det kommer nya direktiv hela tiden, från politiken, så ser jag nog att det inte är så lätt att vara FK-handläggare.”
Bloggen: ”Men det är väl skit! Inte ska du väl tåla sådant?”
Nisse: ”Det är nog precis vad jag ska göra. Jag får anpassa mig, efter de direktiv FK får och så får jag som patient/kund/försäkringstagare (eller vad man nu ska kallas?) ta ansvaret att följa upp att det blir rätt för min del.”
Bloggen: ”Men hallå! Är inte det där att mesa?”
Nisse: ”Nej så ser jag det inte. Däremot hoppas jag ju att ’folket’ röstar lite mer mänskligt i nästa val. Att de lägger sin röst på mer människovänlig politik än på en ren penningpolitik.”
Bloggen: ”Jaha? Jamen det kan ju gå fullständigt åt helsike!”
Nisse: ”Det är möjligt. Men jag tycker nog att jag bidrager på mitt lilla vis.”
Bloggen: ”Hur då?”
Nisse: ”Med den här bloggen. Jag tror det var John Lennon som uttryckte: ’Act local think global’ (möjligtvis kan det ha varit omkastat [Think global act local.]). Det var i alla fall i samband med honom som jag kom i kontakt med uttrycket första gången. ’Agera lokalt, tänk globalt.’ Det är precis det jag gör bl.a. med det är bloggandet. Jag drar mitt lilla strå till stacken. Jag gör min röst hörd. Jag publicerar mig. Om sedan andra vill ta del av det? Ja det är i så fall deras sak. Sedan kan det ju givetvis vara svårt att ’hitta’ i detta enorma s.k. cyberhav eller cyberrymd. Men som sagt, jag ger mig inte.”
Bloggen: ”Va fint, jag fällde nästan en nolla…”
Nisse: ”Så?”
Bloggen: ”Ja, jag känner mig plötsligt så delaktig. Och jag jobbar ju faktiskt, hela tiden. Även när din dator är avstäng, så jobbar ju jag.”
Nisse: ”Vilket slit. Är det jobbigt då?”
Bloggen: ”Va? Öh…, nej! Inte alls! Det egentliga jobbet görs ju av s.k. servrar med sina processorer och routrar och switchar samt en uppsjö av s.k. sökrobotar och RSS-flöden m.m.”
Nisse: ”Det låter betryggande. Jag vill ju inte att du ska bli stressad.”
Bloggen: ”Tackar för den omtanken. Det får mig att tänka på vad vi började diskutera. Att du mår kanske ovanligt bra idag och detta trots samtal med FK och ’afa’?”
Nisse: ”Jaha, ja…, jag tror att det kan ha flera orsaker. Det kan vara så att stresshanteringen faktiskt har effekt. Det kan också vara så att Saroten fungerar som en liten ’locket på’. Och så tog jag ju en dos Stesolid i går kväll.”
Bloggen: ”Och av vilken anledning tog du Stesolid?”
Nisse: ”Jag kände mig spänd i mina övre ryggmuskler och tänkte att de kan behöva lite hjälp med avslappningen.”
Bloggen: ”Så du är alltså lite drogad egentligen?”
Nisse: ”Ja så kan man se det om man vill. Men jag tror nog mer att det i så fall är efterverkningarna av ’drogandet’ som har positiv effekt.”
Bloggen: ”Och hur känns det nu (11:50)?”
Nisse: ”Återigen spänd i övre delen av ryggen, lite värk. Och en del värk i underarmarna och på handryggen, på bägge händerna.”
Bloggen: ”Kan det bero på ett lite för ihärdigt knackande på tangentbordet?”
Nisse: ”Helt klart en bidragande orsak. Nu ska jag skala potatis och sätta dem på kokning. Hustrun ringde och beställde detta…”
Bloggen: ”Bäst å göra som en blir tesagd.”

Jympan
Bloggen: ”Ytterligare en spännande rubrik.”
Nisse: ”Precis, synd att du inte kan pröva på.
Bloggen: ”Jo det skulle allt se ut det! Ja hur skulle det se ut?”
Nisse: ”Ja, fundera på det du. Dagens jympa var i alla fall kuligare än vanligt. Kan bero på att jag inte upplevde att det tog emot någonstans.”
Bloggen: ”Inte nånstans alls?”
Nisse: ”Det enda jag lade märke till var att jag var svag i en eller flera muskler på vänster sida. Framförallt vid en övning där man ska ligga på rygg, med böjda knän. Hela respektive fotsula i golvet och så ska man arbeta upp och ned med höften s.k. rump-, höftlyft. Det där sista som man kan ’trycka till’, funkar inte på vänster sida för mig. Det märks ännu tydligare i en annan liknande övning som den här: s.k. liggande höft-, rumplyft i denna får jag inte upp vänstra höften lika mycket som när man gör denna övning med högerfoten i golvet.”
Bloggen: ”Ser ju lite småjobbigt ut det där.”
Nisse: ”Just, det är inte så ansträngande, att bara röra sig sådär. Men om jag verkligen trycker på, uppåt, då blir det verkligen mycket jobbigare.”
Bloggen: ”Tänkte jag skulle fråga hur det är nu, efter jympan?”
Nisse: ”Inte så kul, inget vidare. Det tjuter i huvudet. Bränner och värker i tummen, armarna känns kraftlösa och så värker det i underarmarna. Ländryggen har en molande värk också. Väntar på att mina mediciner ska börja verka nu.”
Bloggen: ”Om du nu blir så dålig av att jympa. Ska du verkligen jympa då?”
Nisse: ”Ibland känns det tveksamt. Men min övertygelse driver mig. Och det är att skonsam rörelse är bra i det långa loppet. Även om det känns skit på kort sikt.”

Trög Onsdag

Tablett Saroten 50mg till natten gör att jag är ganska seg på morgonen och de första timmarna. Och så tar det en stund innan morgonmedicinerna börjar verka (Brufen 400mg + Alvedon 500mg + Paraflex 125mg). Det där är en, för mig, låg dos. Jag skulle egentligen behöva höja ytterligare, nu. Men då faller försöket med att få smärtlindring via Saroten. Så jag har bestämt mig för att ’härda ut’ i ytterligare 2,5 veckor.
Lyfte cykeln upp på bilen (på en sådan där gaffelliknande grej som sitter på bilens dragkrok) och senare lyfte jag ned den igen.
Emellan där var jag in och handlade lite syndiga tekakor. :mums:
När jag står där i kön så känner jag att jag är rätt så pigg i benen (cykelturen) men armarna är helt slut. Det liksom skakar eller darrar inne i musklerna – kändes otäckt. Har känt det förut men inte så mycket.
Då, fick jag nytta av stresshanteringsutbildningen. Jag utnyttjade väntetiden i kön med att ställa mig balanserat och med lite lätt ’övervikt’ på framfötterna. Och så avslappnad i armarna, djupa andetag, koncentration på magen (under naveln). Och det funkade. Det lugnade ned sig så pass så jag fixade betalningen i kassan och kom ut till bilen. Där fick jag sitta och samla mig lite till. Får nog ta en allvarlig funderare på hur pass uppmärksam eller ouppmärksam bilförare jag är, i vissa situationer.
Än har det inte hänt något men det beror ju mest på att jag har insikt (om att jag har problem med reaktionsförmåga t.ex.) och är väldigt försiktig och verkligen anstränger mig i att vara uppmärksam.

Bilen
Håller mig inne och nära telefonen. Bilmekaren skulle ringa tidigt (07:30) eventuellt och rapportera om vad det är med bilen. Han har inte ringt än (10:20).
Han ringde lite efter 12:00 och talade om att oljudet framtill skulle kosta 1200 SEK att få bort. Men det var inget som besiktningen skulle bry sig om (?). Jag ville i alla fall att han skulle fixa bort det där oljudet.
Efter ca 20 minuter ringer han igen och meddelar att han nu också tittat under bilen baktill och där var det rostiga bensinrör, litet hål i avgassystemet samt något mer som jag inte kommer ihåg. Det skulle kosta ytterligare 5000-6000 SEK att fixa. :-s(
Han rekommenderade att vi först besiktigade bilen så får den avgöra vad som måste göras. Den iden gick jag också på.
Bilen hämtad. Det kostade 600 SEK. Väldigt positivt när det går åt det hållet. 🙂

Spine Center
Först ringde jag till IFK-kliniken i GBG. Det var ju dit min remiss hade vidarebefordrats från NU-sjukvårdens Ortopedi. Remissen har sedan vidarebefordrats från IFK-kliniken till Spine Center i GBG.
IFK-kliniken, ”köper”, har avtal om tjänster med Spine Center. NU-sjukvården har avtal med IFK-kliniken. Och eftersom ortopedkliniken dels hade 8 mån väntetid och dels inte hade nackbesvär som specialitet så kunde den s.k. vårdgarantin åberopas och remiss som ursprungligen skickades från Torpa VC (november/december) av min vårdcentralsdoktor till NU-sjukvårdens Ortopedklinik kunde då skickas till IFK-kliniken som har avtal med Spine Center i GBG vilka är nackspecialister. Det var en omväg.
Själv tog jag direktkontakt med Spine Center förra året (november) och de sa då att jag kunde söka enligt det Fria Vårdvalet direkt till dem. Jag gjorde det. Men så tyckte min vårdcentralsdoktor att det kanske kunde vara bra att gå den byråkratiska vägen och så blev det.
Min remiss var under behandling och röntgenplåtar var beställda och hade kommit, nu jobbade de med bokningar så jag hoppas inom en snar framtid få en kallelse.

Bloggutveckling
Har uppdaterat bloggen lite. Lagt till en rad med för mig viktiga länkar. Jag har också lagt till en funktion som gör det möjligt att klicka sig till föregående och/eller nästa inlägg när man studerar enstaka inlägg. Under kommentarsrutan. Och så har jag roat mig med att göra några nya egna s.k. emoticons eller smilies:
:meSad: En ledsen Nisse
:meAngry: En arg Nisse
:pain: En emoticon (smilie) som har ont/värk/smärta
:sjuk: Dags att söka sjukvård (röda korset)
:UpYours: Min variant på ’fingret’. (’Fuck You!”)
:stirra: En storögt stirrande.
:s) Se Pengar! (Tjäna pengar)
:-s( Inga pengar. (Förlora pengar)

Annandag Jul

Idag har jag lite mer värk än vanligt. Jag försöker hålla nere på medicineringen.

Vi var till brorsdottern och grattade henne idag, 11 år. Jag kommer inte ihåg när jag var 11 år…?

Har diskuterat lite med lilla frugan…, om livet, mitt liv.

Det här med alliansens klappjakt på halta och lytta stör mig mer än vad som är nyttigt. Det gör mig orolig, ja rädd.

Försäkringskassan är ju bara en lydmyndighet som är tvungna att agera efter politikens beslut.

Får jag ett brev från FK, vet jag inte om jag ska våga öppna det. Ringer de får jag hysteriska skrattanfall…?

Jag får lova mig själv att jag inte behöver vara orolig. Jag får intala mig att jag kan koncentrera mig på att hitta rätt nivå på medicineringen. En balans mellan att skona magen/tarmen och en hyfsad besvärslindring.

En Måndag med lite nya värkhugg?

Besvärsläget: Mest störande att det hugger till nere i ländryggsregionen, ut mot sidorna, ca, vid höftbenskammen, mest vänster och så känner jag hur de spända i musklerna i ryggen, liksom vandrar vidare ned utmed ryggraden, breder ut sig. Emellanåt känns också värken i hela högerarmen som rätt så besvärande.

Minnesläget: Nu har jag blivit med analog fickkalender. Håller på att fylla i den. Nästa steg är att synka med hustrun.

Läkemedel: Idag blev det: 400mg Brufen + 250mg Paraflex på morgonen. Vid ca 11:00 tog jag: morgondosen + 1g Alvedon. Och nu 20:20 blev det en upprepning av lunchdosen. I går kväll tog jag också 10mg Stesolid.

Glöm inte att skicka ett mejl för att protestera mot Blogger/Google’s tillkrånglande för de som kommenterar: comment-layout-back@googlegroups.com (Jag står som s.k. moderator för den gruppen)

Kolla också mina andra bloggar: NGN-Blogglista. ngn.blogga.nu är uppdaterad.

Andra bloggar om: ,

Stressig Onsdag

Det är något som är fel när man ”måste” stressa för att komma till en bassängavslappning som ska ha avstressande effekt.

Idag har det värk- och spänningsmässigt varit en relativt bra dag. Har än så länge bara tagit en morgondos (Brufen 400mg + Paraflex 250mg)

Det är också första gången kag lyckats hålla mig vaken, efter bassängavslappningen, bastu och efter maten. Utan att ta koffeintablett.

Besvärsläget: Småvärk i underarmarna, stel mellan skulderbladen upp mot nacken. Lätt värk i ländryggen. Väser (tinnitus) i huvudet. Vid god psykisk vigör.

Kolla också mina andra bloggar: NGN-Blogglista
NGN-politik och ngn.blogga.nu är uppdaterade

Andra bloggar om: ,