Städning och sjukläget
Bloggen: ”God morgon Nisse! Hur ser dagen idag ut?”
Nisse: ”Faktiskt lite stressig och svettig enligt mina mått mätt.”
Bloggen: ”Så? På vilket vis då?”
Nisse: ”Vi får fint besök i kväll och då ska det vara städat.”
Bloggen: ”Är det ett så stort problem då?”
Nisse: ”Normalt sett inte. Men när det gäller mig så måste det planeras. De krafter jag har räcker inte till så mycket. Och det som krånglar till det idag är att bilen ska besiktigas kl 13:50.”
Bloggen: ”Jag det har jag förstått att en bilbesiktning i sig kan vara nog så stressande.”
Nisse: ”Visst, på den tiden bilen var jätteviktig för oss, ja. Men det är nog mer att det är ’en sak till’. Jag får inte så mycket tid för återhämtning då. Och jag behöver ganska lång återhämtningstid. Å andra sidan så vet jag ju inte än hur trött jag kommer att bli. Så jag försöker att inte ta ut något katastrofscenario i förskott. Jag försöker lägga upp det i etapper och i ett lugnt tempo. Och så inte hitta på något dumt i dessa pausstunder.”
Bloggen: ”Vad tänker du på då?”
Nisse: ”Ja som att få för mig att uppdatera den här bloggen.”
Bloggen: ”Ja hu ja. Då dog jag ju. Tur att du hade säkerhetskopierat allt jag hade i minnet så att säga och hur jag är uppbyggd. Annars hade jag faktiskt dött jättemycket.”
Nisse: ”Ja man kan nog säga att om jag sköter mig så kommer du att ha fler liv än katten som har nio, sägs det.”
Bloggen: ”Låter ju tjusigt. Att ha fler liv än katten.”
Nisse: ”Nä nu får det bli en paus här också. Nu ska jag dricka kaffe. Titta på ovädret utanför fönstret. Leka med katten och sedan återuppta dammsugningen, har gjort hälften, ca.”

Nisse: ”Ja nu jävlar är dammsugningen klar! Men nu börjar jag också känna att muskelkrafterna börjar tryta. Det känns som om musklerna skakar eller vibrerar, inifrån på något vis?”
Bloggen: ”Och hur tänker du bete dig nu då? Noterade att du tog en Koffeintablett. Vad kommer det sig?”
Nisse: ”Ja det är väl inte så jättebra. Det ökar ju stresspåslaget. Men det ger mig den extra viljan (något piggare) som jag behöver för att slutföra dagens projekt. Nu blir det mera paus. Och sedan ska toaletterna göras rena.”
Bloggen: ”Ta det varligt nu bara.”
Nisse: ”Jag lovar.”

Mera städning
Nisse: ”Huvaligen! Nu är jag klar! Och nu måste jag ta en längre paus. Jag har planerat och ska nu ägna mig åt en stunds avspänning. Sedan har jag sallad färdig i kylskåpet. Jag gör numer två tallriksportioner. Jätteskön de dagar jag inte behöver göra sallad, utan bara kan öppna kylskåpet, hälla på lite olivolja, ta en gaffel, sätta mig vid köksbordet och äta. Toppen! Att det är en sådan dag idag.”
Bloggen: ”Och hur känns det med krafterna?”
Nisse: ”Ja, jag känner ju hur det liksom går på överväxeln så en ordentlig vila är nu nödvändig.”
Bloggen: ”Och efter vila och mat, hur ser det ut då?”
Nisse: ”Då bär det iväg till bilbesiktningen. Via en bensinstation. Där ska jag tvätta av nummerplåtar och lyktor. Och så ska jag kolla lufttrycket i däcken. Efter besiktningen ska jag göra ett kort besök i någon livsmedelsaffär och köpa vispgrädde. Sedan hem och vila.”
Bloggen: ”Ja det där ska du väl greja, eller?”
Nisse: ”Jag tror det. Annars får jag väl skita i grädden t.ex.”
Bloggen: ”Låter ju vettigt. Lycka till!”
Nisse: ”Tackar.”

Avspänning
Nisse: ”Oj, oj, oj, vad det var skönt! Nu har jag ätit och förde det en stunds avspänning.”
Bloggen: ”Hur går det med avspänningen?”
Nisse: ”Jag tycker det går bra. Jag upplever i alla fall att jag når den där djupa avslappningen som de pratar om på ljudfilerna, på CD’n.”
Bloggen: ”Är det något speciellt upplägg?”
Nisse: ”Oja, den första CD’ns första spår innehåller de grundläggande instruktioner och då gås kroppsdel för kroppsdel igenom. Och så hur man ska andas. När man är riktigt avslappnad får man instruktioner att träna in en s.k. trigger. Man för ihop pekfinger och långfinger med tummen på vänster hand. Pressar ihop. Tar ett djupt andetag och släpper sedan ’greppet’ och andas ut långsamt. Det är i utandningarna man slappnar av. Och eftersom man får lära sig den där triggern när man är rätt så avslappnad så blir det lättare att i olika situationer trigga hjärnan och kroppen till att nu är det avspänning som gäller.”
Bloggen: ”Är målet att lära sig den där triggern?”
Nisse: ”Delvis, men mest handlar det givetvis om att du ska lära dig att du kan bestämma över din kropp. Att du kan ta kommandot. Och på så vis komma åt de skadliga effekter en negativ stress kan ha.”
Bloggen: ”Är de andra ljudspåren liknande?”
Nisse: ”Ja, de bygger på varandra. På sår två går man lite snabbare fram och ägnar mer tid åt varandet i avspänningen. Och på CD nr 2 spår 1, avancerar det ytterligare. Jag tycker i alla fall att det känns väldigt bra. Jag för faktiskt en hel del extra kraft och jag upplever mitt förhållande till min kropp och mitt liv, med allt vad det innebär, som mer harmoniskt. Och det är väl bra?”
Bloggen: ”Låter kanon. Du Nisse, jag vill göra dig uppmärksam på att det kommit ett e-Postmeddelande, från Kristina.”
Nisse: ”Tack, ska genast se vad det kan vara.”

Nisse: ”Det var lite reflektioner som vi bollat lite fram och tillbaka. Ska svara på dem vid ett senare tillfälle. Nu ska jag lägga mig på bädden och vila ordentligt. Innan det är dags att brottas med snö, bil, besiktning och vispgrädde.”
Bloggen: ”Klokt, ta vara på stunderna. Vi ses!”

Besiktningen (och lite mera sjukläget)
Nisse: ”Hej!”
Bloggen: ”Nämen, hejsan! Hur gick det?”
Nisse: ”Det gick bra, bilen blev godkänd, med bara en anmärkning (Bra att veta): ’Fjädersäte, bak vänster undre, rostangrepp.’ Och så lade jag själv till: ’Bromsrör, rostangrepp och Avgassystem, bakre, litet hål.’”
Bloggen: ”Och av vilken anledning lägger du till själv?
Nisse: ”Ja, jag tyckte att det inte såg bra ut och jag vill nog ha det där åtgärdat på en bilverkstad.”
Bloggen: ”Jaha, ja det kan kanske vara lika bra. Hur gick det med grädden?”
Nisse: ”Grädden? Ja, just det ja, grädden. Ja den köpte jag innan. Jag var ute i god tid.”
Bloggen: ”Och inget annat?”
Nisse: ”Attan! Svårt med den här ’ärligheten’. Jag köpte två s.k. dubbelbitar. En dubbelnougat och en japp.”
Bloggen: ”Och det var det värt?”
Nisse: ”Ja, det var jättegott!”
Bloggen: ”Men är det inte så att du bär på en misstanke om att det där kan ha haft en negativa effekt?”
Nisse: ”Det var väl själve…, jo jag blev väl lite mer än normalt lös i magen. Men det kan lika väl bero på att jag innan jag åkte fick en värktopp och då valde jag att ta en dubbel dos med läkemedel. Och så kan ju dagens ’stress’ eller arbetsbörda, om man så vill, ha viss verkan.”
Bloggen: ”’Dubbel dos’ ?”
Nisse: ”Ja, 1 g Alvedon, 250 mg Paraflex och 400 mg Brufen.”
Bloggen: ”Men var det verkligen nödvändigt?”
Nisse: ”Det vet jag faktiskt inte men jag ville inte ta risken att kanske inte kunna ta mig ur bilen, vid besiktningen. Så lite förebyggande medicinering var det ju också, förståss.”
Bloggen: ”Men är det inte så att du har lagt märke till att just sötsaker och snabba kolhydrater sätter fart på magen på ett vis som är mindre roligt?”
Nisse: ”Vänligt av dig att uttrycka dig i lite mer omskrivna termer. Jo det har jag.”
Bloggen: ”Och…?”
Nisse: ”Ja ska jag vara helt ärlig så valde jag väl, mer eller mindre omedvetet, bort just den erfarenheten. Ljög väl för mig själv om att så lite kan väl inte ha någon verkan och dessutom behövde jag ju piggas upp lite.”
Bloggen: ”Är det inte just sådant resonemang som du ska notera och komma ihåg så du blir medveten om den s.k. fallgropar?”
Nisse: ”Och det har ju du nu så vänligt bidragit med.”
Bloggen: ”Ingen orsak. Jag vill ju dig bara väl. Ta nu och notera det där, även på ett separat vis. En lapp på kylskåpet kanske?”
Nisse: ”Ja, Ok då! Jag ska göra det, jag lovar. Sedan ska jag gå och lägga mig och vila, igen. Hustrun kommer snart hem från jobbet. Och en stund senare kom vårt besök.”