Dag 66 å Kanarieön Gran Canaria, Las Palmas Corralejo, Fuerteventura – Resdag

Planerat:
QiGong
Frukost
Promenad / GPSgömmeletande / Cykeltur / Utflykt / Upptäcka / Fotografera
Mat
Dokumentera dagen

Såhär blev det:

Sömn: ok.
Frukost: ok.

Promenad utmed strandpromenaden (Las Palmas) – Hela!
Studerade surfare. Tänk om man kunde klara av det där!

Upp på hotellrummet och började packa. Lämnade kvar eller slängde en hel del.

Strax efter ½-tolv checkade vi ut. Först gick vi med resväskorna till busshållplatsen vid Catalina Park.
Sedan gick jag och hämtade cykeln. Var ju lite småbökigt eftersom den inte gick att svänga. Delvis packad i en papplåda. Bara delar av hjulen stack fram.

Fram kom vi. Trots att det var någon slags festival vid torget och massor med folk. Märkligt hur en del inte fattade att de måste flytta på sig…?

Fick in cykel med stort besvär i bussens bagageutrymme samt väskorna. 2,95€ kostade bussresan till flygplatsen.

Väl framme fixade vi bagagevagnar.
Jag förstärkte lådan vid cykeln ytterligare, med förpackningstejp.

Vi pratade med en reseledeare för Fritidsresor som berättade att det gick utmärkt att checka in bagaget även om vi var ute i mycket god tid.

För att få checka in cykeln måste vi först checka in, rent allmänt. Få boardingcard.

Personalen fick tydligen problem för de hade förväntat sig att cykeln skulle vara förpackad i en större låda så vi fick en lapp med texten: "BIKE IN SMALL BOX",

Därefter hänvisades vi ned till personalingången. Där tog de in special specialbagage.
Fick vänta ett tag. Sedan vinkades jag fram av en barsk säkerhetsvakt – med pistol.
Av gesterna förstod jag att cykeln skulle upp på ett band och in i en genomlysningsapparat. Såg genast att 'paketet' inte skulle gå in. Den var för stor…
Säkerhetsvakten framhärdade.

Han kom fram, tittade, och kommenderade mig att ta av hjulen!!!???
Hur f-n gör man det, när cykeln är packad i en papplåda? Dessutom ihoptejpad med förpackningstejp.

Och, dessutom, har jag aldrig monterat av ett bakhjul med utanpåliggande växlar.
Vet inte hur det gick till men ca 5min senare var bägge hjulen avmonterade.
Paketet med cykeln och de lösa däcken försvann in i maskinen och gick igenom. Togs emot av två personal på andra sidan som genast, med våld försökte trycka ned däcken i lådan. När de började slita bort tejpen kunde jag inte hålla mig utan började hojta på dem.
De tittar upp och ser mitt förtvivlade uttryck.
De släpar då iväg kartongen och bär iväg med däcken och meddelar mig att allt är ok?
Ska bli väldigt intressant att se om alla delar är med när vi kommer fram till Landvetter.
Efter det fick jag tvättat mig och lugnat ned mig lite.

Säkerhetskontrollen gick bra förutom att man var tvungen att själv bära lådorna med det som skulle genomlysas och en del av de prylarna var min livrem.
Har gått ned närmare 10kg så byxorna hotade att hasa ned samtidigt som jag skulle hålla reda på käppen…
Fick viss hjälp av personalen.
Men jag fick likväl gå mycket bredbent.

När den delen var avklarad kunde vi slappna av på riktigt.
Vi valde att inmundiga en måltid på en Burger King, trots att det inte var så länge sedan (3 timmar enligt hustrun) vi åt en god mättande sallad på hotellrummet.

Vi väntade inte så värst länge (ca 30min) innan gatenumret kom upp på displayerna.
En del av väntetiden tillbringade vi på terassen. Där kunde man stå ute och titta på flygplan som startade och landade.
Och passiv rökning ingick…

Har inte nämnt det tidigare men denna dag var min första helt molnfria dag och det får gälla för min tid på öarna: Fuerteventura, Lanzarote och Gran Canaria.

Lite sena kom vi in på planet. Väl på plats och allt var klart för start meddelar kapten att de fått starttid först om en timma.
Anledningen till att vi blivit ombordlurade var att då kande vi stå i kö om något annat plan inte hann med sin tid.
Kaptenen lyckade snappa åt sig en sedan så väntan blev bara ca 15-20 min.
Flygtiden ska tydligen endast bli ca 4tim och 45min. Gynsamma vindar enligt kaptenen.

Beställde in en minivariant av en tapastallrik och en cola. Tapasen delade vi på, hustrun å jag.

Försökte sedan köpa en LEGO®-byggsats men den var slut :meSad:

Skrivit lite anteckninga via datorn. Redigerat nästa tidsinställda inlägg på bloggen. Kollat mejl och lagt in ett kort meddelande på FB.

Bulgarien – dag 8 – resdag

Planerat:
– Frukost
– Packa och hoppas att allt är med.
– Hitta transfern till flygplatsen.
– Komma med planet.
– Hoppas att bilen är kvar på Landvetter parkering.
– Köra hem, lasta ur.
– Om vi orkar, kolla något på Fallens dagar i Trollhättan.


Såhär blev det:

Vi åt frukost, packade, checkade ut. Väntade på transfern – den kom. Vi kom till Varna flygplats.
Kom in till den s.k. taxfreeavdelningen efter en massa passkontroller och säkerhetsrutiner.

Hade lyckats slarva bort min penna så jag kunde inte använda tiden till anteckningar. Datorn vågade jag inte ens starta upp.
Köpte dricka och M&M-godis. Givetvis var det svindyrt. Det var ju taxfree. De hade faktiskt pennor i en av butikerna, för unga flickor, rosa. Kostade 'bara' 6€…

Så blev det då vår tur att äntra planet till Landvetter via gaten.

Flygturen gick fint.

På Landvetter kom vi också tillsammans med vårt bagade – vilken tur!

Hustrun hade ju slarvat bort P-biljetten men det löste sig smidigt via en liten knapp på grindstolpen som håller bommen. Vi fick pratad med en person som tydligen kunde kolla en del rätt så snabbt för vi fick betala precis det vi räknat med.

När vi närmade oss Trollhättan så såg vi att vädret såg väldigt bra ut. Det var Fallens dagar på 'G' så vi åkte till farsan och frågade honom om han hade lust att hänga med ut en stund och mingla lite.
Så blev det.
Han träffade flera gamla bekanta och vi åt glass och tittade på folk.

Hem med far igen. Vi var minst sagt lite trötta.

Hemma fick vi upp resväskorna och så fixade vi lite med att plocka iordning.

Det var lite speciellt för vi bestämde att vi redan nästa dag skulle åka till Öland och tälta, en vecka.

Teneriffa Dag 1 – Resdag

Planerat:
Åker och väcker sonen. Han ska köra bilen hem sedan.
Jag förutsätter att jag kommer fram till Landvetter.
Flight: Air Berlin AB8305 GOT 06:50 TXL 08:00
Flight: Air Berlin AB3314 TXL 09:05 TFS 13:15

Teneriffa:
Efter TFS säkerhetskontroll ska en biluthyrare stå med en skylt med mitt efternamn.
Fixa det administrativa och betalar biluthyraren (1 vecka).
Kör bil, enligt medhavda väganvisningar, till lägenhetskomplexet i Costa del Silencio
Söker upp receptionen.
Kontrollerar lägenheten.
Betalar hela vistelsen.
Kontrollerar att jag har internet på rummet och att det inte kostar något (enligt övernskommelse).
Har jag en bra karta?
Spanar in de närmsta omgivningarna.
'Storhandlar'. Det viktigaste.
Ev tar bussen in till; Playa de las Americas / Los Cristianos
Kanske träffar jag någon från FB-Teneriffa-Forumgruppen.
Bussen tillbaka till Costa del Silencio

Så här blev det:
sömn; ok. Faktiskt, även om klockan ringde kvart i tre.

Gaten
kl 05:38. Sitter nu vid gasten 18D, i god tid. Avgång är 06:50, mot Berlin.
Ett tag, eller två, kändes det dock lite stressigt.
Först var jag tidsoptimist, på morgonen. Hade gjort upp med sonen att jag skulle hämta han tjugo över tre. Halv fyra ringer han och undrar om jag försovit mig…
Det hade jag inte. Det jag skulle göra, på, morgonen, tog helt enkelt mer tid i anspråk än vad jag trott.
Det löste sig, vi kom fram till Landvetter med angiven tidsmarginal; 2 tim före avgång.
Valde motorvägen R44 mot Uddevalla och E6 söderut. De hade på radion nämligen varnat för trafikstörningar och älgar på E45, söderut.

Tog adjö av sonen och gick till incheckningen. Checkade in resväska och fick mina biljetter.
Då upptäckte jag att jag inte hade min tröja eller käppen med mig…
Tröjan förstår jag men käppen? Trolig förklaring är att sonen fixade en bagagevagn så jag hade den att stötta mig på.
Ringde upp sonen, han hade hunnit in till Göteborg. Här blev det en lite nervös väntan i ca 25 min.
Jag fick min käpp och tröja.

Säkerhetskontrollen gick utan ett enda 'pip'. Första gången det händer…

Köpte en liten 33cl cola, 3€ och så menar det att det är taxfree?

På planet till Teneriffa
Det var kort om tid när jag kom till Berlin (Tegel). Planet från Landvetter anlände i tid 8:05 och jag skulle vara till gate (C38) 8:20. Kändes lite stressigt. Men det planet ska inte lyfta förrän 09:05. Och vi fick gå ombord först kvart i.
Tog fram boken som jag valt att jag skulle läsa och konstaterade att jag gjort det igen. Tagit med mig en bok jag redan läst…
Jag läser den i alla fall. Funderar på om jag ska köpa lite mat? Ingick inte i priset. Fick smörgås och dricka.

Fruktansvärt långsamma flygtimmar – och trångt!

Just nu sitter jag och funderar på om bagaget, resväskan, hamnat rätt och är hel.

Mötet med biluthyraragenten
Inte stod det någon agent från någon biluthyrningsfirma vid 'utgången' inte. Den kom ca 30-45 min senare…
Jag fick betala det överenskomna priset och lösa ut bilen från parkeringen…
Kostade bara några kronor men va f-n!

Agenten menade att tanken var fyll till en 1/4-del. Efter att jag kört några kilometer vart det bara en åttondel.
Det blev till att åka och tanka. Bensinen kostar strax under 1€.

Fanns ingen Teneriffakarta…
Har inte lyckats hitta någon detaljerad, ännu…

Körde fel tre gånger? Innan jag hittade fram till lägenhetskomplexet; Parque Carolina i Costa del Silencio.

Lägenhetskomplexet
Godkände lägenheten och betalade. Då¨fick jag veta att det härjade inbrottstjuvar sedan en tid. Det får till effekt att man inte har möjlighet att vädra när man är borta och speciellt inte på natten då man sover.
Det är tydligen någon eller några som specialiserat sig på att smyga in via öppna altandörrar nattetid och sno åt sig kontanter, mobiltelefoner, kameror och datorer.
Det var beställt en säkerhetslösning men det skulle dröja en ca tre veckor.

Inte fanns det något internet på rummet, nejdå. Beställt, kommer om tre veckor. Tror ni jag tror på det där?
Så, tills vidare, får jag sitta i receptionsområdet om jag vill komma åt internet.

Tog hyrbilen, en Citroën C3. En vit en. Ingen AC…, blåser lite kyla men det orkar inte med eftermiddagsvärmen. Ja, jag tog den till närmsta supermarket, Dino. Köpte det jag kom på att jag skulle behöva. Glömde diskmedel.

När jag var tillbaka konstaterade jag att det krävs en 'dra-maten'. Jag har fått rummet 'längst bort'. Visserligen komplexets vackrast utsikt, enligt innehavaren. Man ser havet, bortom något som mest kan definieras som en skräptomt. Så…

Medan jag höll på att plocka ur kassarna så stod en kaffebryggare i vägen. Skulle ställa ned den i ett skåp. Då for givetvis glaskannan i golvet – klinkersgolv.

Pratade med föreståndaren, Mr Freud (Frojd) och han ryckte bara på axlarna. Det viktiga var tydligen att jag hade städat upp.

Frågade han om cykling. Glöm det var beskedet. Cykla på Teneriffa är väldigt backigt. Men sedan kom vi överens om att jag skulle kolla upp det. Cykel kan man köpa i Santa Crus (norra delen av ön)

Här är väldigt varmt – men det var ju det jag ville ha.

En bild som visar utsikten från balkongen:
[Bild: Balkongutsikt från rum nr 229, Parque carolina, Costa del Silencio, Teneriffa]
I förgrunden träd, sedan en gata och bortanför den en ödetomt. Det mörkare blå är Atlanten. En klarblå himmel. Till vänster och höger i bild, delar av andra lägenhetskomplex.

Hälsoläget:
Känns ok. Skittrött och genomsvettig. Hade tänkt ge mig ut och kolla omgivningarna, Det får vara.Orkar inte.
[02-07-015-005]

Svårartade resplaner

 

sömn; helt ok.

Resplaner
Prismässigt ligger ju Södra Turkiet (Alanya) bäst till. Men jag söker fortfarande efter resa och logi till Teneriffa, södra delen. Har några bra alternativ men det är svårt att få ihop vettigt flyg…

Polisen
Då var passet fixat, fast de tvekade faktiskt och undrade om det verkligen var nödvändigt (vem skulle bry sig om det saknades et 'h'?…). En nitisk Turkisk tulltjänsteman som sätter igång att räkna bokstäver sa jag.
De, polisen, är säkra på att jag har passet senast fredag.

Farsan
Allt verkade OK. Han hade lite bekymmer med några räkningar och lite funktioner på datorn. Lovade att kolla upp om det finns något enklare än 'dosan' när det kommer till bekräftande av betalning (av t.ex. en räkning). Tror inte det men jag kan ju kolla.

Passade på att spilla en kopp kaffe (med mjölk som väl var) över bordet, mig själv, stolen och golvet.

Har skickat en fråga till SwedBank Internetbank och om deras BankID på Kort. Med det och en tillhörande kortläsare (och installerad programvara) kan man tydligen logga in till Internetbanken. Men det framgår inte av informationen om hur godkännande av betalningar går till.

Vilat
Där försvann tre timmar av den här dagen…

Vårdcentralen
Ringt och de ringer upp ca 16:00. Ska jag nu åka till Turkiet så behöver jag ett intyg (med stämpel) på mina narkotikaklassade läkemedel. Turkiet har en annorlunda klassning än länder inom EU.
Ska jag åka till Teneriffa så behöver jag en receptförnyelse så att jag kan få ett intyg från Apoteket.

Så, nu har jag pratat med dem. Ska dit och hämta ett papper onsdag em om allt klaffar.

Hälsoläget:
Klarat mig utan extramedicinering, idag också – det gick med en viljeansträngning. Det småvärker och hugger till lite här och där i kroppen och så värker det extra när jag försöker gå. Synd, det stärker ju inte lusten att jobba på motion och rörlighet. Mina eksem kliar…
[02-02-025-005]

Dags för lite action?

sömn; helt ok.

Resplaner
Jag ger upp. Eller jag ger efter. Börjar å fundera på att ge Turkiet och Alanyas vår en chans (fanns inga passande resor till Teneriffa å jag orkar inte söka å leta m.m.)

Har hittat en ToR med flyg som skulle kunna passa. Nästa steg är att fixa billigt boende.

Blogginläggskopiering
Håller, fortfarande, på med september 2005. Från ngn.blogga.nu till blogg.ngn.nu.

Statistik
Har börjat med en sammanställning av min bokförda klimatdata och mina s.k. hälsotal. De där små siffrorna inom hakparanteser i slutet på varje inlägg (dag).

Farsan
Jag ringde och hörde hur det var; "Förtvivlat." Jag blev ju givetvis nyfiken på; 'hur då'? Det visade sig vara en hemtjänstpersonal där som inte pratade Svenska på ett tillräckligt tydligt och för far begripligt vis ("Det är en människan har som jag inte fattar vad hon säger."). Far har ju emellanåt svårt för att höra och fatta vad jag säger så…

Berättade att jag planerar att titta till han i morgon efter att jag varit hos polisen och fixat så att jag kan få ett nytt pass.

Hälsoläget:
Trög och trött. Lite småvärk. Mest störande är den allmänna segheten.
[02-02-025-005]

Gran Canaria Dag 12 av 12 – Resdag

Planering:
Frukost

Strandpromenad

Vila

Lunch

Kl ??:?? transfer till flygplatsen
12:10 (lokal tid) stänger incheckningen
13:40 (lokal tid, 14:40 Svensk tid) avgår flight DK 2832 från Gran Canaria
19:45 (lokal tid) ska planet landa å Landvetter, Sverige

Troligtvis möter hustrun och sedan blir det bilfärd hem till Onsjö, Vänersborg

Anteckna dagens upplevelser och händelser.


Så här blev det:
Det blev frukost.
Det blev strandpromenad.
[Bild: Karta över De Las Canteras i Las Palmas]
[Källa: officiell planch som finns utmed hela strandpromenaden med relativt jämna mellanrum]
Köpte battri[er] till min MP3 Book2Go
Badade
Upptäckte uppe på rummet att jag köpt fel batterier, köpte AA, skulle vara AAA. Ner till butiken å byta.
Åt frukost nr 2.
Gick igenom all packning och kollade rummet, en gång till. Den här gången packade jag inget fuktkänsligt i resväskan med tanke på att ’allt’ var genomfuktigt på nedresan.
Var nere i receptionen ca 20 min innan taxibussen skulle komma å hämta oss. Tiden var satt till 11:10. Den kom 11:25.
Lång kö till incheckningen
Lång kö till säkerhetskontrollen.
Inte så lång väntan vid gaten.
Lång väntan på busstransport ut till flygplanet. I.o.m. att flygplatslogistiken strulade med bussarna så kom inte vår flight iväg när den skulle utan den blev starten blev försenad 20 min.

Måste flygplatssäten vara så ini helsike trånga…?

Tittade på filmen ’AVATAR’ – tja, nu har jag sett den. Lite Matrix över den.

Pratade en del del med stolsgrannen. En pojk som tyvärr hade en hel del problem gemensamt med mig…

Hemresan tog en timme kortare. Kortare resväg (rak linje) Nedresan gick över London och utmed Franska och Spanska kusten.

Lång väntan på resväskan. Transportbandet hakade upp sig två gånger.

Go kram av hustrun i välkomsthallen. Hemresan gick via E6 eftersom E45:an är smockfull med vägarbeten.

Hemma ca 22:30.

Hälsoläget:
Helt ok. Lite småkrångel med ländryggen och vänsterbenet.
[02-06-050-075]

Turkiet – Resdag

Planering:
Eftersom jag ska lämna hotellet ca 05:00 så antar jag att det är lämpligt att ha betalt rummet kvällen innan eller hur de nu vill ha det?

Går det att fixa frukostmatsäck?
Det ingår ju frukost i hotellpriset.

Antingen tar jag taxi till Flygplatsen eller transport som hotellet anordnar. Taxipriset är den här tiden på dygnet x1,5.

Alltså på Antalya flygplats ca 05:25

Flight TK 0409, terminal D, kl 07:25

Istanbul (Ataturk (IST)), terminal D, kl 08:40

Flight TK 1797, terminal I, kl 10:10

Landvetter (GOT), kl 12:30

Sedan vet jag inte om jag blir hämtad eller om jag får fixa transport själv hem till Onsjö och Vänersborg.
Det går ju flygbuss in till Nils Ericssonplatsen vid Göteborg C JVST. Därifrån något tåg till VBG JVST och sedan buss 64 hem till Onsjö.

Så här blev det:

Inget hotell alltså.

Bussresan
Gick bra. Tog en taksi från korsningen Bahar & Oral Sokak (7 TL) Den luringen hade slagit på nattaxa och det lade jag inte märke till.

Bussvärden var väl inte vidare alert sov mest hela tiden så jag fick själv gå till chauffören och säga till var jag ville bli avsläppt.

Taksi
Från stora vägen in till flygplatsen. Jag busvisslade å det väldigaste men taksichaufförerna sov…

Jag gick över vägen. Det gick lätt, ingen trafik att prata om. Delade en taksi med en annan in till Terminal I (5 TL). Eftersom det var den terminalen jag kom till så chansade jag på att det var den jag skulle åka från. Fel. Givetvis var det den andra.

Så det blev en extra taksiresa (6 TL)…

Terminal DOMESTIC
Ja, då fick jag passera två säkerhetskontroller. Den första i terminal I och så denna i terminal D.

Jag tycker det är illa dåligt att de inte har transport mellan terminalerna.

Hittade ett fritt trådlöst nätverk.

Har ätit en liten nattfrukost. Ska läsa bok men först ska jag kolla mejlen.

Nu inväntar jag att incheckningsdisken ska öppna. Det blir väl ca 2 timmar innan avgång, ca 05:25. Och klockan är nu 02:06.  Ca 3 timmars väntan…

Flighten THY409 ska avgå 07:25 och jag mellanlandar i Istanbul och byter flight. Vid ca 12:30 hoppas jag att jag landar i Göteborg (Landvetter).

05:41, Antalya
Nu har jag checkat in.

När jag skulle gå till gaten (2) så var det dags att passera en säkerhetskontroll till. Där tvekade de länge på min käpp – jag såg ju inte ut att behöva den… :me:

Vid incheckningen tog de paraplyet. Det kommer alltså att fraktas separat…, undrar om jag får se det mer…

Fick mig ca 45 min sömn. Det var behövligt.

Nu (06:07) är det ’bara’ ca 1,5 timmar kvar tills planet lyfter…

07:03, Antalya – Istanbul
Nu sitter jag på planet till Istanbul. Plats 10F.

Frukost serverades på planet, perfekt!

Tog en hel del bilder. Ska gå igenom dem vid tillfälle. [Gjort]
[Bild: Flygplansbild Antalya-Istanbul]
Alltid svårt att fånga sådant som upplevs hisnade tjusigt, genom ett flygplanfönster.

[Bild: Flygplansbild Antalya-Istanbul]
Det här bergmassivet ska jag, någon gång, försöka mig på att identifiera. Häftigt när det sticker upp ovanför molnen. Hela norra mellersta Europa var mulet.

[Bild: Flygplansbild Antalya-Istanbul]
Ett annat intressant bergmassiv. Lite fräckt att ha med en liten bit av vingen.

09:28, Istanbul
Hittat till Internationella terminalen, i Istanbul, gate 204. Väntar på att få gå ombord på flight TK1797. Avgångstid. 10:10 (LT). Ankomst GOT 12:30 (LT). Flygtid: 3h20m.

Svettigt. Har passerat genom två säkerhetskontroller, till. Börjar kunna det här nu.

Jobbigt med all denna väntan

På Planet
Planet är inte ens halvfullt. Uppskattar antalet passagerare till ca 40. Det är 28 rader med 6 platser, det ger 168 st flygstolar.

Nu fick vi lunch. Fick välja mellan kyckling och grillad lax. Jag valde laxen.

12:19
Planet har landat! Var är snön?

Strax ska jag få krama på hustrun :me:

Hemma
Sonen var där, han höll på med välkommen-hem-middag. Jag fick min specialitet; pytt-i-panna med vändstekta ägg. Sallad till. Cider att dricka. Till efterrätt chokladpudding och vispgrädde – mums.

Jag misstänkte att det väntade en överraskning hemma. Hustrun sitter inte tyst i bilen och skickar ett SMS, frivilligt och spontant, never. Det har aldrig hänt och det visade ju sig att jag hade rätt.

Jag körde bilen hem -jag ville det.

Farsan
Vi stannade till i Trollhättan så jag fick krama pappa också.

Tidigt i säng
Sonen och hustrun fick mig i säng vid ca 17:00. Hade ju bara sovit ca 1h15min sedan 21:30, igår.

Tvätt
Hustrun hade bokat tvättstugan så hon började tvätta allt som jag hade haft med mig och vid ca 21:00 kvicknade jag till så kunde vi tillsammans hämta det sista och städa tvättstugan.

Hälsoläget:
Känns bra. Men, för tydlighetens skull, jag har värk. Det har jag haft hela tiden, mest i ländryggen och underarmarna. Jag har också, hela tiden, haft problem med små och stora muskelaktiviteter. Min tinnitus lever rövare.

Den stora grejen är att jag inte behövt ta ett enda piller, de senast två veckorna. En och annan stesolid har det blivit för att förebygga kramp som jag känt varit på väg.

Jag har alltså upplevt mig som besvärsfri.

Turkiet – Alanya – Dag 36 av 62

Planering:

Hoppas hitta reptiler och andra djur att fotografera.

Till internetcaféet
– Uppdatera bloggen
– förhoppningsvis kunna publicera någon bild

Så här blev det:

Hustrun
Reser hem. Skriver mer senare…

I natt
Klockan 02:30 (lokal tid) ringde våra mobilväckarlarm.

Dags att packa ihop och transportera hustrun till Antalya Flygplats, Terminal I (kollat och klart).

När vi passerar lobbyn så undrar nattportiern om vi ämnar lämna hotellet…, de har helt uppenbart ingen rapportöverlämning eller liknande så nu fick vi förklara att jag följer hustrun till flygplatsen och kommer sedan tillbaka (dessutom var det ingen panik, för deras del, vi betalade ju hotellrummet i går kväll.

Vi gick ut och jag gick bort till platsen där jag enligt anvisning från vakter fick ställa cykeln, ingen cykel.

In till receptionen och förklarar att cykeln var borta – var var den?
Först får den språkbegåvade nattportiern för sig att jag vill ha en cykel och menar jag, Att jag vill att han ska skaffa fram en?…, herregud!

Till slut fattar han och ringer vakten, de hade flyttat på cykeln, till ett säkrare ställe…?

Jag går ut och möter upp.

Som tidigare placerar jag resväskan i damcykelböjen och vi börjar gå mot flygplatsen.

Vi kommer till vakten (poliser). Jag ser på långt håll att vakten är laddad och när vi kommer fram ser han jätteglad ut och pekar på vår transport. ”Delux!” säger jag då och då blir han ännu gladare. Vi har glatt många lokalinnevånare med vår transportlösning.

Vi hittar en genväg som faktiskt är en genväg.

In på terminalen. Även jag måste passera (som tidigare) första säkerhetskontrollen.

Hjälper hustrun att vänta på att stå i kö till incheckningen. Kommer faktiskt igång, inom rimlig tid.

Står länge och tittar efter henne när hon försvunnit bakom den ’sista’ säkerhetskontrollen. Dit bara de kommer som har ’boarding card’.

Jag cyklar sedan tillbaka till hotellet och lägger mig. Klockan är ju bara ca 04:00. Ca 06:00 får jag ett SMS från hustrun om att hon sitter på planet. En stund senare hör jag hur det första, i en serie plan, startar och drar iväg. Inbillar mig att hustrun nog var med på det första.

Frukosten
Helt klart överraskande med tanke på vad vi läst i en del recensioner. Jag förstår inte hur man kan sakna något här?

Några bilder:
[Bild: Hotellfrukost, Antalya, Turkiet]
Buffen sträckte sig en bit bort, Närmast frukt & grönt, ost, marmelader en del köttpålägg, olika sorter yoghurt.

Sedan bröd och kakor

Därefter ett stort bord med 8 varmrätter (inklusive ägg, kokta som stekta)

Sist (längst bort) fanns mer frukt, dryck och en ställning med müsli och passande tillbehör.

Det här har jag aldrig tidigare träffat på, på en frukostbuffé. ja inte någon annan stans heller för den delen:
[Bild: Hotellfrukost, Antalya, Turkiet]
Man kunde skrapa honung direkt från den ’råa’ honungskakan. Den fyrkantiga grejen i mitten. Det ljusa i ’fönstret’ är det som är kvar av honungskakan.

Antalya
Tänkte jag skulle stanna i Antalya och kika runt lite första målet var att cykla in till centrum.

Jag checkade ut, var ’tvungen’ att vänta lite för portiern litade inte riktigt på att jag inte tagit något ur minibaren. Det skulle kollas först. Dålig stil för ett hotell som anser sig placerat i ett förstklassig grupp.

Cyklade ut mot stora vägen, ’Alanaya Yolu’. Följer den västerut. Efter korsningen med ’Gazi Bulvari’ övergår den till: ’Aspendos Bulvari’.

Följer ’Aspendos Bulvari’ till en rondell där väljer jag: ’Alı  Çetinkaya C.’ I princip följer jag nästan hela vägen den enda spårvägen som finns här i Antalya.

I nästa rondell fortsätter jag samma gata. Är nu inne i centrum. Kommer till en lugnare gata, en gågata: ’Cumhurıyet C.’ Det är då jag känner att trafiktempot i den här staden är ungefär tre gånger värre än i Alanya. Dessutom, faktiskt. tas det lite mer hänsyn, i Alanya. Om man nu jämför. I Antalya kör de som riktiga stollar.

Där i centrum är man helt nära vattnet då får jag syn på något jag känner igen:[Bild: Hamnen, Antalya, Turkiet]
Nere på den piren har jag gått. Det var tidigt på morgonen den 3 okt.

Eftersom jag inte trivdes i staden så bestämde jag mig för att åka direkt till Busstationen (Otogar). Så kursen riktades in mot nordväst.
Jag körde upp på: ’Anafartalar C.’ Vidare till: ’Vatan Bulvari’. I stora rondellen med ’Atatürk Heykeli’, körde jag in på: ’Namik Kemal Bulvari’.
Busstationen ligger alldeles väster om rondellen: ’Anadolu kavşağı’.

I den rondellen (och i många andra rondeller och korsningar) har de animerade ’herr gåman’ (filstorlek ca 3 MB. Klicka på bilden):
[Bild: Herr gåman, Antalya, Turkiet]
Låt bilden ’ladda klart’ och se sedan hur den gröna gubben börjar lite sakta för att sedan öka takten.

Busstationen
Eftersom de kör lite hur som helst, i det här landet och helst ser att vi cyklister håller till på trottoarerna. Så regarear jag ju inte på att det kan vara fel att cykla på en uta som är under tag mellan två hus. En stor och en liten bussterminal.

Hörde en del hojtanden. Och när jag väl stannat så kommer det säkerhetsvakter rusande från en massa olika håll. Mest upprörd är en kvinnlig vakt som smattrande pratar i en valkie-talkie och jag förstår såpass att hon berättar att hon ’fångat’ en idiot som cyklar inne i terminalen (jag lovar det kan inte uppfattas som ’inne’). Hon sätter igång att skälla på mig. ”Pleace speak english I do not understand a word of wath You saying.” svara jag. Då sätter hon igång att kalla på ’translator’. DEt kommer en snabbt som attan. DE här vakterna är bra mycket mer effektiva än poliser, tro mig.

En engelsktalande kommer fram och förklara att jag inte får cykla inne på terminalen. jag ser oförstående ut och berättar i stället att jag ska med bussen till Alanya.
Genast inser de att de kan bli av med dåren. Jag blir ledsagad av den ilksna kvnilliga vakten som hela tiden skäller på mig och jag ler snällt tillbaka, jösses!

Nu måste jag leda in cykeln in i terminalbyggnade, förbi en säkerhetskontroll. Köpa biljett. Försöker förklara att jag vill sitta på vänster sida i bussen – möts av total oförstående. De pekar på bussföraren och säger att han är kapten på bussen så han får bestämma. han ser ut som ett frågetecken.
Passus: Vad kommer det sig att jag bättre förstår vad Turkarna menar och vill än vad de förstår mig?

Efter biljettköp så kommer vi till den smålustiga delen. Nu går jag ut till den plats där jag blev ’haffad’. Där är nämligen bussarna uppställda. Jag visste det där och jag visste också att man inte alls behöver köpa biljett inne i terminalbyggnaden. Det går utmärkt att göra det på bussen.

Bussen
Möjligt jag nämnt det tidigare men bussterminalerna är egna företag så bussarna måste betala en avgift för att få lämna busstationen. En bom och en vaktkur måste passeras.

Noterar de där trafikljusen med en extra ’lykta’ som räknar ned hur många sekunder det är kvar av grönt.

På hemvägen ser jag det där kokandet igen och passar på att ta ett gäng bilder. Den bilden som blev bra och förklarar något valde jag att publicera i inlägget den 5/11-09. Lite bakvänt kanske.

Nu var det två ’uppassare’ på bussen så jag frågade den yngste. Han tuggade tydligen på en kaka så det dröjde innan han svarade. Och svaret var: ”I do not speak any english.” Självklart. Och eftersom han inte förstod min fråga så kunde han ju inte passa den vidare till de andra två. Nu löste det ju sig. Senare på den här dagen pratade jag ju med hustrun via skype och fick ju då veta att det var majs.

Fick ett SMS från hustrun. Hon frågade efter bilens registreringsnummer. Jag svarade med det nummer jag kom ihåg. En stund senare får jag ett nytt SMS att hustrun hittat bilen, men med ett helt annat registreringsnummer. Jag hade ’glömt’ bort att vi hade ny bil så jag gav hustrun det föregående.

Hustrun berättade senare att hon gick omkring där på parkeringsplatsen och letade, hittade ingen bil. Då ser hon en securitasbil med en kvinna på passagerarsidan. Hon går dit och framlägger sin belägenhet, för kvinnan.
Det visar sig att den kvinnan inte hittar sin bil hon heller. Så hustrun och resväska stuvas in i securitasbilens baksäte. Först lyckas de hitta kvinnans bil. När de sedan åkt igeom alla parkeringar och inte hittat vår bil så säger securitaskillen: ”Nu är det bara området därborta som vi inte har undersökt.” Då känner hustrun igen sig lite och förmår föraren att köra dit bort, till det osannolika stället. Och se där står bilen. Frid på jorden.

Marinan
Jag bad att få gå av vid Alanya Nya Marina. De höll på att glömma lasta av min cykel… (ingen dricks där inte)

Kände lite oro för mina båtvänner. De hade inte svarat i telefonen, i går, när vi åkte förbi med bussen, på eftermiddagen.
Träffade kapten för Felma.
Han skulle göra några ärenden in mot stan så vi gjorde sällskap.
Vi käkade omelett och så letade vi upp, med hjälp av en lapp jag hade, vart det hotell ligger som deras kamrat skall komma till.
Därefter fick han följa med och se hur jag har det.

Rubrik
Och text som kommer att publiceras när jag är hemma i Sverige

Hur mår du
Är ett uttryck som jag tröttnat på, ordentligt. Så fort de får reda på att jag är Svensk så frågar de: ”Hur mår du?” och då är det meningen att jag ska svara: ”Bra.”. Nu gör jag inte det utan jag motfrågar artigt: ”Hur mår du själv?”. Det har inte hänt att jag fått något vettigt svar.

Det där inlärda, utan att egentligen veta vad det betyder och inte heller veta vad man ska göra med svaret, imponerar inte ett dugg på mig. Det gör mig inte glad. Jag känner mig inte mer hemma (varför det?) och inte får det mig att känna mig speciell heller. Det är ett lismande, rövslickeri som bara går ut på att få mig att ge mer i dricks. Jag ger mindre när jag råkar ut för det där.

Hur lär man den Turkiska turistnäringen att det där funkar bara på ’en del’ och det måste man luska ut på lite mer småluriga vis.

Samma med: ”My very good friend!” och ”kompis”. Var har de lärt sig att man ska tilltala ’kunder’ på så vis?

Är det någon Svensk, i Alanya, Antalya, Side etc som reagerat och tyckt: ”Vad bra det känns, att de är bästis, vän och kompis med mig.”

Turkiet – Resdag

Planering:
Jag kör vår bil ned till Landvetter flygplats så att jag är där i god tid.
Vi startar från Onsjö ca kl 10:00.

Mina vänner kör sedan vår bil tillbaka till Vänersborg.

Växlar till mig lite Euro.

Jag checkar in, lämnar bagaget.

Går till ’gaten’.

Förutsätter att jag kommer på ’flight’ TK 1798 till Turkiet och Istanbul. Kl 13:30

Väntar (lite) på flygplasten i Istanbul.

Letar upp terminal D.

Ser till att hamna på  ’flight’ TK 424 till Antalya (Turkiet). Kl 20:05 (lokal tid)

Landar å Antalya flygplats, terminal D, kl 21:20 (lokal tid)

Hoppas att en kontaktperson möter mig som sköter transfer till lägenheten i Alanya.

Beräknar vara framme vid lägenheten ca 23:00 (lokal tid).

Hälsoläge:
Trött.

Så här blev det:
Jag kör vår bil ned till Landvetter flygplats så att jag är där i god tid.
Vi startar från Onsjö VBG ca kl 10:00.

Pontus Mina vänner kör sedan vår bil tillbaka till Vänersborg.

Fick tillt i huvudet när jag skulle betala P-avgiften stod bara å stirrade på apparaten. Det resulterade i att jag bara betalade för 5 minuter…

Fick till det och betalade för 30 minuter.

Jag checkar in, lämnar bagaget. Blev lite besviken över att jag inte behövde visa upp ett enda papper. Det räckte med passet. ”Resten ligger ju i dator.” fick jag förklarat för mig. Åh, f-n!

Växlar till mig lite Euro Turkiska Lira. FOREX-personalen rekommenderade mig det. Försökte först med ICAbankkortet, MasterCard. Då får jag veta att just ICAbanken tar en avgift om 40 SEK när man växlar valuta, på FOREX, va i h-e!

Lämnade fram SwedBanks VISA. ”Uttag tillåts inte.” stod det på kvittot. Vad är det som händer!?

Fick gå till en bankomat och hämta ut kontanter. Så det löste ju sig.

Går till ’gaten’. Och upptäcker att jag inte har min blå Fjällrävenjacka med mig. Jag hade den när jag checkade in.

Som tur var så var Pontus kvar i hallen så han kunde hjälpa mig. Jodå, jag hade glömt den vid incheckningsdisken.

Tillbaka till säkerhetskontrollen. Den ligger innan man kommer till ’gaten’. Nu vet vi det.

Där krånglade det också till sig.

Plockade ur allt av metall och lade i min ryggväska. Jacka i en annan plastback. Upp med det på bandet, och käppen, sedan ska jag igenom ’stålbågen” – PIP!

Av med bältet och sedan tillbaka igen – PIP.

Nu fick jag ställa mig bredbent med armarna rakt ut medan jag undersöktes. Det pep till vid den ficka jag har mina reservmediciner?

Det visade sig att det var folien som satt runt två av tabletterna, Den asken i en låda och jag tillbaka in i stålbågen igen – PIP!

Hade glömt mobilen…

Tillbaka i stålbågen – PIP!

Nu började jag bli lite småirriterad…
Den här gången var det två förpackningar med våtsavett. De är tydligen invändigt klädda med staniol.

Efter det var jag tydligen ’ren’.
Det jag blev irriterad på var att jag skulle ha vetat att de där små staniolskikten gjorde att stålbågen reagerade och eftersom jag inte visste det så var jag orsak till merarbete. Jösses!

Och givetvis hällde de ut mitt vatten som jag har till mina mediciner. Men det var ju bara att gå till ’ingenmansland’ / taxfreedelen och ta nytt på toaletten, så?

Letade upp aktuell gate, 20B, satte mig och pustade ut lite. Tog mina mediciner plus en v.b.-medicin.

Gick sedan tillbaka och investerade i en ostmacka, 39 SEK. Ville ju inte äta för mycket. Det vankades ju mat på planet.

12:36 var jag tillbaka vid gaten.

12:45. Vi som satt oss för att vänta blev bortköra och blev hänvisade till en passkontroll och sedan fick vi gå in till vänthallen igen. T.o.m. personalen tyckte det var ett knöligt system. Sådär fick de ’fösa’ folk ca 20 ggr per dag.

13:54. Planet (flighten) verkar vara lite försenat. Först nu kom jag på planet så inte avgår det 13:30. Plats 8F var min tilldelning, vid ett fönster – det gillade jag.

Förutsätter att jag kommer på ’flight’ TK 1798 till Turkiet och Istanbul. Kl 13:30 något senare.

Här en bild på planet, när det precis har landat, som ska flyga mig till Istanbul och Turkiet.
[Bild: Flygplanet (Turkish Airlines) landar]
En annan ’typisk’ flygbild:
[Bild: Flygplanfönsterutsikt]
Och här en bild på motorn:
[Bild: Motorn]
Fick sedan se att det stod något på en lite ’vinge’:
[Bild: Motorupplysning]
Det tyckte jag var kul.

Fyllde i ett ’hälsoformulär’:
”Public Health Passenger Locator Card”
Lyckades klura ut vad jag skulle fylla i var förutom på ett ställe. Kunde inte för mitt liv komma på vad jag skulle skriva i rutan, bredvid uppmaningstexten: ”Issuing Country Organization”. Vad betyder det? I samband med passuppgifter.
[not: nu har jag kikat i en online svensk-engelsk-svensk ordbok, översatt blir det: ”I landet utförande organisation”, var fick jag passet alltså och svaret där skulle varit: ”Polis”]

Det var varmt på planet.

Min platsgranne och hans fru är också på väg till Alanya. De har en taxi som väntar. Jag blev erbjuden att få hänga på och dela på kostnaden.
500 SEK /2 = 250 SEK – Attans!

De tog sig ned med båt, i vintras, förra året 08/09. De valde innervägen, via Rumänien – Häftigt!

Fick en meny:
Förrätt
Gardenfresh Seasonal Salad. (grönsalladen såg inte fräch ut).

Huvudrätt, två val:
A. Turkey Style Minced Beef And Chicken Breast m ris & grönsaker.
B. Mushrum ”Ravioli” m tomatsås och parmesan.

Jag valde ’A’.

Ovenfrech bread.
Kaffe eller Te. Valde Te men fick inget…

Efterrätt
Chocolate Cake

Beställde en cola också, det fick jag, i en plastmugg.

Denna bild tog jag när jag trodde att vi flög in över Turkiet. Men jag förstod senare att det antingen är Rumänien, Moldavien, Ukraina eller Ryssland:
[Bild: TRodde detta var Turkiet]
Så precis efter den här bilden åkte vid ut över ett vatten, Marmarasjön, om jag fattat det rätt. Vi flög väldigt länge på låg höjd.

Väntar (lite) på flygplasten i Istanbul.

Letar upp terminal D.
(Det var långt att gå.)

19:27 Istanbul Inrikeshallen (Domestic)
(Klockan här är GMT+2)
Har precis passerat säkerhetskontrollen, på ett världsvant vis…
Ska till gate 406
Planet till Antalya verkar avgå enligt tidtabell; 20:15.
Har lite sällskap med paret med båten, Just nu är de på ett fik å tar en öl, det var tydligen ’tvunget’ :me:
Jag väntar jag.
Det var ju en bit att gå, från Utrikes- till Inrikesterminalen.
Här är fuktigt och varmt.
Nu drar jag mig åt gaten.

Flygstol 18F. Flight TK424.

Efter en relativt kort stunds väntan förstår jag att något inte stämmer. Det är 15 minuter kvar till att planet ska lyfta och ingen gatepersonal? Bildskärmen visar dock fortfarande att avgångstiden är 20:15.
När klockan är ca 20:04 ändras informationen:
[Bild: Istanbul Gate 406 Inrikes 20:04]
När klockan blir 20:43 ändras det igen, till:
[Bild: Istanbul Gate 406 Inrikes 20:43]
21:30 var den tiden då jag trodde jag skulle landa på flygplatsen i Antalya…

Under den här väntan går jag med på att ta de öl (två) som jag erbjuds av det trevliga paret.

Ser till att hamna på  ’flight’ TK 424 till Antalya (Turkiet). Kl 20:05 (lokal tid)
22:11 Kraftigt försenat. Sitter nu på planet till Antalya och väntar på att det ska lyfta.
Tur jag hade sällskap med dessa mycket trevliga beresta par också på väg till Alanya.
Jag är skyldig dem ett par öl.
Så jag får ta mig till deras båt med ett gäng öl.

Landar å Antalya flygplats, terminal D, kl 21:20 (lokal tid)
23:40 Framme i Antalya, flygplatsen, inrikeshallen. 2h10min försenad.
Väntar på bagaget. Undrar om transfern har tröttnat?

Hoppas att en kontaktperson möter mig som sköter transfer till lägenheten i Alanya.

Beräknar vara framme vid lägenheten ca 23:00 (lokal tid).

00:34, 3 okt 2009
Framme vid Bacchus Pension.
Betalade 40 TRY för taxin (transfern).

Det tog en evighet innan det  en ’gube’ med namnet ’NILS GUNNAR’ på en skylt.

Och inte f-n funkar mobiltelefonen!
Får meddelandet, in english: ”Du har inte rätt att ringa det här numret (till Bacchus Pension)!?
Var lite nervöst ett tag där.

Rummet har märkliga sängar. Kudde och grovt täcke, thats it. Täcket behövdes inte.
Frukosten serveras 08:30.

Upptäckte att det gick att skicka SMS. Både från Istanbul och härifrån Antalya? Men inte ringa.

Ställer mobillarmet på 07:30 så kan jag kolla omgivningarna till morgonen.

Hälsoläge:
Trött. I övrigt ok.