sömn ok. Premidicinerade mig inför dagens digra, planerade, schema.

Geocaching:
Började dagen med frukost och därefter en promenad, med hustrun, till tre närliggande GPSgömmor.

Dacia-dagen:
Vi hittade dit (Sundbyholms slottsområde), fick mat och sedan försökte vi hitta folk att få information av. Vi var ju bl.a. där för att vi är lite intresserade av att byta upp oss. Från en Sandero, till en Duster.
Vi ville har lite mer utrymme för bagage och görna en lägre bränsleförbrukning (nu har vi; blandad körning (Bensin/E85): 0,7/1,0.

I.o.f.s. var det väl bra att de för den sakens skull endast visade upp Duster-modellen. Men jag skulle även viljat se de andra samt de kommande.

Dödsstöten kom när vi sökte information om hur mycket en etanol-Duster drar per mil. Vi hittade ingen som kunde svara på det…
Nu har jag kollat själv: Dacia Duster, 1.6 16v (E85) 4×2, Bensin/E85:
Blandad körning    Bensin    E85
                   0,71      1,00*
*Den uppgiften fanns inte att finna på 'www.dacia.se' så jag har skickat ett meddelande och frågat.

Ingen skillnad mot vår Sandero. Vi vill gärna ha ned bränsleförbrukningen – också.


Sedan såg vi i en specifikation, att reservdäck sågs som ett extratillbehör som man får betala extra för (1200:-), va f-n…
Så, med det vi vill ha, blir slutpriset, ca: 141 805:-, viss monteringskostnad tillkommer på 'Övrigt, tillval: Dragkrok och armstöd, fram.)

Vi tog en promenad, hittade ett par närliggande GPSgömmor och åkte sedan mot Stockholm och Bomässan som skulle ligga nära Solvalla. Annedal, torr jag det hette.

Bomässan:
Det var inte lätt att hitta dit. Vi hade inte lyckats hitta någon körbeskrivning. Det enda vi hittade, via internet, var att det var avsatt parkeringsplatser vid Solvalla.

Att hitta Solvalla visade sig vara svårare än vad vi först antagit. Vi hittade i vart fall inga skyltar från E18. Vi svängde av vid Solna / Sundbyberg. Snurrade runt i ett bostadskvarter där vi till slut hittade en inföding att fråga. Vi var nära…

Vä., vä. och så var vi framme.

Bomässan var helt ok. Läckert område där de med pengar kunde få både lägenhet, balkong / terass / uteplats och båtplats.

Vi hittade några lägenheter, med inredningsdetaljer som tilltalade oss. Blev lite, lite stressigt så vi fick prioritera. Vi var där till de stängde.

Bilresan till boendet:
Väl till bilen kollade jag upp och fick se att det låg en GPSgömma relativt nära där vi hade bilen. Hustrun ställde upp på en promenad – lätthittad.

Sedan frågade vi en annan inföding om något bra närliggande matställe: "Där uppe, till vänster.". Lät ju bra. Det låg sdå när så vi körde förbi…

Vi vände och beställde mat och åt. Det ångrade vi inte maten var mer än OK. Kolgrillat, hette stället.

Mätta styrde vi söderut, mot Eskilstuna. Nu gällde det bara att vara uppmärksam så att vi häll oss på E18, hela tiden. Vi skulle till avfart 134.

Vet inte var det blev fel men när hustrn började prata om Trosa och jag såg att vi kom märmre och närmre Nyköping så började jag ana oråd – vilen väg åkte vi på?

Hittade en avfart 134 men den såg inte alls ut som den vi skulle till.

Kollade kartan och GPS:en. Vi var straxx öster om Nyköping, vid E4. Något hade blivit fel i Södertälje – ett ögonblicks ouppmärksamhet på skyltarna…

Vi löste det genom attt ta väg 53, norrut, och svängde vä in mot Ärla k:a. Därefter visade GPS:en resten. Hade i förväg lagt in koordinaterna för boendet (Pure Retreat).

Jazz – underhållning:
Vi var ju via boendeföreståndaren inbjudna till grannen som bl.a. äger det närliggande slottet, på ett samkväm för grannarna. Bl.a. skulle, fick vi veta, att den berömda (om vilket vi inte hade en susning…) jazzsångerskan Elisabeth Kontomanou skulle uppdräda – hon bor också där.

Vi fattade ju inte riktigt hur stort det där var. Främst beroende på att vårat intresse för jazz är obefintligt.

Men vi kom dit, strax före 12-tolvslaget. Vi smög in på innergården och ställde oss vid i ett skuggigt / mörkt hörn och försökte att inte märkas.
Men vi blev upptäckta. Boendeföreståndaren kom och hälsade oss välkomna och vi fick lite mer information om värdfolket och artisten som f.n. sjöng himla härligt. Mjukt och behagligt. Lät väldigt bra. En bild:

på; Elisabeth Kontomanou och, tror jag, hennes son; Gustav Karlström, t.v. i bilden.

Vi var inte där så länge. Dels var vi trötta och dels ville vi inte tänja på gästfriheten.

Hälsoläget:
Ganska ok. Läkemedlen funkar fint…
[02-08-015-005]