God Morgon!

Och vilken underbar morgon! Solen skiner! Kommer knappt ihåg vilken morgon den gjorde det senast?

Jag lyckades få en övernattning på Kungälvs vandrarhem mellan fredag och lördag. Kul! Vill nu vädrets makter bara vara lite nådiga så blir det nog en cykeltur dit, i morgon. Det suger.

Åsså var det morgonbladet ttela. Något att reagera på? Läs ledaren HÄR [not; 110213: tyvärr funkar inte den länken.] av AA, jag säger inte mer om det.

Jo förresten, jag kan säga att jag nästan spricker av positiv känsla. Kan man det? Det är i alla fall vad jag känner. En väldigt STOR positiv känsla, som jag hoppas kunna behålla länge. Men jag vill också vara ödmjuk. Det är en bra egenskap, ödmjukhet.
Jag ska ta reda på mer om det begreppet och försöka vara det riktigt mycket.

För att spinna vidare på AA's ledare som riktar in sig på frivilligt engagemang som närmar sig stordåd vill jag speciellt berömma ideella föreningar som;
Friskis&Svettis som gör ett jättejobb inom folkhälsan och där jag själv är engagerad.
Alla nykterhetsorganisationer som många gånger gör jobb som definitivt räddar liv, flera av dessa nykterhetsorganisationer hade jag förmånen att både få lära känna och samarbeta med i min gärning som missbruksförebyggare (90-95).
Och så sist men inte minst, alla kvinnojourer (och mansjourer) som också räddar liv och finns där, ger trygghet och stöd och i bästa fall lyckas förmedla styrka till; frigörelse, bättre, värdigare liv.
Alla andra frivilliga, ideella organisationer, med ett gott ändamål, sänder jag också en tanke.

På insändarsidan i ttela är det amningsproblem som jag "fastnar" för. Jag har haft många "strängar på min lyra". Jag har arbetat som distriktssjuksköterska på en barnavårdscentral över en sommar (mitten på 80-talet) och där kom jag i kontakt med en del amningsproblem. Sedan har vi ju två egna barn. Jag och hustrun. Jag praktiserade också som sjuksköterskestuderande på "sjuka spädbarnsavdelningen", Vänersborgs Lasarett, tidigt 80-tal.
Till insändaren och alla ni andra med amningsfunderingar. Amma så länge ni är trygga med det. Att BÖRJA ge bebisarna smakportioner med olika sorters föda vid 4 månader är inte fel. Man behöver inte sluta amma för det.
Sedan har jag sett 2-4 åringar som kryper upp i mammas knä och lyfter på blusen och suger lite. Där tycker jag nog att gränsen är passerad. I alla fall i ett I-land som Sverige.

Missbruket? När jag läser artikeln i ttela på sid. 6-7 så får jag nästan en känsla av att texten andas en slags förvåning över att det ökar, missbruket.
Jamen, här har ni ju effekten av en liberalare drog- och alkoholpolitik! Är det bara jag som ser det?

På sid. 21 i ttela hittar jag en artikel med rubriken: Satsar på enkel orientering. Det handlar om s.k. Trimorientering. Det tyckte jag var kul på den tiden jag kunde springa. Dessutom kan man ta så många kontroller man vill, vid varje tillfälle. Helkul! Mer Trimorientering!

Nu ska jag gotta mig i att "Må Bra!", en stund.

Mineralvatten?

Det var en artikel i tisdagens ttela på sidan 13 med rubriken: Flaskvatten skadar miljön och rubriken: Vatten på flaska en riktig miljöbov i samma dags Aftonbladet på sidan 9, som har gnagt i mig.

Först är det väl så att jag känner mig skyldig. Jag är en av dem som köper mer flaskvatten nu än tidigare. Dock inte beroende på anledningen som förs fram i Aftonbladets artikel: "Vi har anammat kontinentala vanor." Jag köper och dricker det för att jag tycker det är godare och festligare än vanligt kranvatten. Och så är det den kolsyrade varianten och då gärna med limesmak. Dessutom har det numer blivit billigare.

Man vill ju inte vara delaktig till att förstöra miljön. Eller va?

Jag tycker nog dock att det finns andra aktiviteter som man kan fundera på om man nu vill skona miljön. T.ex:

  • Lämna EU. Sverige tvingas till högre gränsvärden för massor med miljöfarliga ämnen. Eller vägra gå med på det. Politiker, visa lite "stake"!
  • Cykla i stället för att ta bilen eller bussen till jobbet om sträckan ligger runt eller under 10 km. Gör dig helst av med bilen överhuvudet taget. Den är en megamiljöbov från tillverkning till skrot.
  • Köp inga varor som inte producerats i Sverige. Är det möjligt? Börja med att bojkotta Lidl är ett exempel. Där körs mjölken från Tyskland, har jag hört. Är det sant?
  • Använd uppladdningsbara batterier i större omfattning.
  • Åk inte till Tyskland för att köpa billigt öl.

Ni får gärna fylla på med andra förslag. Det finns säkert fler!

God Morgon!

Idag var det tufft! Två ttela att läsa igenom. Det går det med. Kunde konstatera att jag inte "missat" något "väsentligt" från tisdagens ttela.

Vad aktiverade mina grå idag då? I en artikel på sidan 6 och i AA's ledare berörs ämnet missbrukare.

Jag har ju jobbat som missbruksförebyggare, i Trollhättans Stad mellan 1990-1995, och fördragshållare inom ämnet så jag är ju så att säga "initierad".
Jag har också skrivit en bok. Den blev aldrig tryckt. Inget förlag ville ha den. Den var väl helt enkelt alldeles för tråkig, och sann?

Jag har inga synpunkter på varken ledare eller artikel mer än att missbruksproblematiken i vårt samhälle är svår.

Och nu till det jag vill komma in på, associationen: De ökade införselkvoterna och krav på sänkta priser (skatten) samt tillgänglighet.

Är det någon som tror att alkoholmissbruket kommer att minska:
– med ökad tillgång på alkohol?
– om det blir billigare att köpa alkoholen i Sverige?
– om alkoholen finns lättillgänglig i livsmedelsbutiker?

Det konstiga är att det finns massor med människor som tror det. Antagligen är det människor som inte har fått erfara hur det är att leva med en anhörig som missbrukar. Eller så är de "sus och dus"-människor. Egoister (värre än mig) som skiter i andra bara de får det bra.
Jag vet faktiskt inte vad det egentligen är för typ av människor.

Det kanske är sådana som jag själv?
Jag skulle kunna tänka mig och köpa min starköl i närmsta livsmedelbutik till ett pris som är bråkdelen av nuvarande. Det skulle passa min ekonomi och jag skulle inte öka min konsumtion för det.
Men antagligen skiljer jag mig från ett antal andra människor. Jag vill vara solidarisk, jag tycker det är OK att betala mer för alkoholen vilket får som effekt att "man" inte har råd att köpa så mycket. Och helst såg jag ju att "skatten" var öronmärkt och gick till alkoholkonsumtionens skadeverkningar.

Jag har läst massor med oberoende forskningsrapporter. De är alla samstämmiga. Alkoholkonsumtionen i ett land eller en kultur går att påverka genom tillgång och pris.
Märk att jag skriver "oberoende", det finns massor med forskningsrapporter som är direkt eller indirekt finansierade av alkoholindustrin. Ett exempel är de forskningar som kommer fram till att det skulle vara hälsosamt att dricka ett glas vin om dagen t.ex. Och för er som nu här skulle vilja hojta till så vill jag trycka ned i halsen på er att en sådan konsumtion ökar risken för hjärnblödning, så det så!

Begränsas tillgången och att prisnivån är hög minskar missbruket.

Att hembränningen skulle öka är en myt. Frankrike är det land i Europa som har högst andel hembränning. Tänk på den ni!

Hembränning har ett starkare samband med BEHOV av alkohol än att det skulle påverkas av priset och tillgängligheten på laglig alkohol.

Ett mycket allvarligt problem som måste propageras mer mot, är föräldrar som anser att det är OK att ge sina barn alkohol!
Om dem har jag bara ett omdöme: NAIVA IDIOTER!
Den enda effekt, i vår kultur, en sådan inställning får är att dessa barn får lära sig att det är OK att berusa sig. Undersökningar visar att det är dessa barn som ofta "super" värst, de "däckar" först. De har ingen "spärr" i sin alkoholkonsumtion.

Nä, här slutar jag. Detta kan jag skriva kilometervis text om.

Lev sunt och förnuftigt!

Nedstämd->Upprymd

Nu har jag vilat på min vibratordyna. Och före det åt jag och var ute på en längre promenad med hunden.

Innan jag vilade mig kollade jag min blogg (den här) om någon hade kommenterat något?

Och det var det. Egentligen är ju en kommentar, i sig, inget märkligt. Men den här kommentaren fick kanske större effekt, på mig, än vad "kommentatorn" tänkt sig.

Jag har varit nedstämd, ett tag. Jag har kämpat för att hålla "kraften" uppe, att "hålla igång".
Och så, som att vända på ett mynt, känner jag mig upprymd och full av kraft.

Och det har jag en person jag beundrar att tacka för. Min favoritledarskribent på ttela, Agnetha Andersson med signaturen AA.

Tänk på det, alla Ni andra. Vilken effekt några vänliga ord kan ge och vad enkelt det egentligen är att delge dem.

Betänk också motsatsen. Att några "fel" valda ord kan få dramatiska negativa effekter och skapa stor förstämning.

”Peace And Understanding!”

God Morgon!

Sovit gott? Det har jag. Gårdagens "maratonjympa" sätter dock sina spår.

Morgontidningen ttela är genomläst. Och vad kan det då vara som jag reagerat på denna morgon?

Först och främst Carolina Klüft! Grattis! Sicken tjej!
Det som dock gör mig beklämd, i samband med sport är dels alla sportreportrars orerande om sportande människors prestationer om varför och varför inte etc. Jag tycker de är löjeväckande samt att de allt som oftast sårar personer som ägnat sitt liv åt en sport som skänker dem mening med sitt liv.
Den andra saken är egentligen den som kanske är grunden till att jag inte gillar eller är intresserad av sport och det är; av vilken anledning räknas inte tvåan? Och alla de andra? Det ska alltid vara guld eller "etta". Och om en person gjort en jätteprestation och kom just tvåa då kan det heta: "Hon tog silver." Men om samma person kom etta, heter det: "Vi tog Guld!"
Sedan är det en sak till, jag klarar helt enkelt inte allt tabell- och listsnack. Och; "Om den eller den skulle ha gjort "såhär" eller "sådär" i stället."
Jag är en "pest" bland sportentusiaster.

Debattartikel på sidan 2 av Per Olov Blom (c) läste jag också igenom. Det är ju självklart att om få människor arbetar så betalar inte de in så mycket skatt som fler skulle göra. Krävdes det en utredning för det?
Men har det inte missats en stor poäng här. Även om det är färre som arbetar och fler går arbetslösa och sjukskrivningarna ökar (oavsett vad F-kassans statistik visar eftersom den är friserad för att passa deras budgetmål) så går Sveriges ekonomi hyfsat bra. Hur kan det komma sig? Jo enligt min bedömning är det våra företag som fortfarande är effektiva och gör bra resultat. Och de betalar in skatt, de också.
Personligen tycker jag att de betalar in för lite i skatt. De skulle betala mer eftersom det är företagens effektiviseringar som är boven bakom arbetslöshet och sjukskrivningar.

Ha en fortsatt bra dag!

God Förmiddag!

Nåja, jag var allt uppe kl 08:00 och gick ut med hunden, käkade frukost, tog mina mediciner och läste morgonblaskan. Åsså vilade jag lite på det.

Ja, ttela kommer ju ut även på lördagar numer för er som inte känner till det. Det har blivit en "tvåstadstidning". En sammanslagning av TT/LeP och ELA. Trollhättan och Vänersborg. Lyckad eller inte? Jag vet inte. Jag tycker det är trevligt med lokala nyheter och så länge jag får det är jag nöjd och jag tycker ju att jag hör hemma både i Vänersborg och Trollhättan.

Jag är ju född och uppvuxen i Trollhättan och sedan 18-års åldern bott och arbetat i Vänersborg. Fast sedan 1990 är jag anställd i Trollhättans Stad.

Vad var det i dagens ttela som fångade min uppmärksamhet, förutom serierna som jag alltid läser med förtjusning och stor behållning?
På sidan 8 hittade jag "Sommar porträttet" och det handlade om min favoritledarskribent i ttela, Agnetha Andersson (AA).
Bland alla trevligheter får jag också veta att hon är uppvuxen i samma bostadsområde som jag, Hjortmossen. Där ser man.

De Engelska kanalbåtarna ska vi åka och kika på när de visar upp sig här i Vänersborg vid Fisketorget 17:00.

Efter att vi käkat mat, som min husliga hustru lagar, så ska vi ut å jaga svamp.

Brodern ringde och frågade om antennförstärkare till TV. Om sådant har jag inte en susning. Däremot hade jag sådana där små "fördelningsdosor" där man kan "splitta" en antennkabel i två och jag tror att det i dem kan ligga en liten förstärkningsgrejimox?

Han skickar två stycken bud att hämta grejen, brorsdöttrarna.

Fick ePost från syrran och från en bästis B. Jag ska besvara dem nu. Eller senare? Maten blev färdig nu.

God morgon!

Här skiner solen!
Jag börjar med att referera till vad som berörde mig i dagens morgonblaska ttela. Först och främst kan jag bara hålla med min favortidledarskribent AA. Självklar är det vansinnigt att lägga kunskapsresurser på "vad-som-helst" som INTE gagnar världsproblem. Att klona sällskapshundar, för att ägare ska få "tillbaka" sin "favorit" eller att uppfödaren ska kunna få fortsätta med sin "guldkalv". Jag säger då bara det: Pengar förvränger huvudet på folk.

Det andra är en artikel på sidan 20 med rubriken Kidnappningsdom överklagas. Jag vill göra en koppling mellan den artikeln och artikeln Fick mild dom för sexbrott mot barn på sidan 7 i gårdagens ttela. I sexdomen hade i det ena fallet "29-åringen" utnyttjat ett barn under 5år. Det innebär ofta en "mental fjättring". Straffet blev 2 månaders fängelse.
I kidnappningsmålet, kidnappningen av SIBA-direktören Fabian Bengtsson. Där tycker man att straffet för "43-åringen" på 10år, är för milt. För Fabian satt ju inspärrad i en låda i 17 dygn och utsattes för stort psykiskt lidande.

I och för sig är det jättehemskt att bli kidnappad och bli utsatt för den obegripliga psykiska terror det innebär. Och straffsattsen anser jag är riktigt.
Men ställ detta i relation till det psykiska lidande en vuxen människa utsatt ett barn för under tidsperiod om 5år och för det döms till 2 månaders fängelse?

Jag kan omöjligt begripa att våra lagar, domstolar är så – ja vad ska man kalla det – inkompetenta? Eller vad?

I min värld ska ju den "29-åringe" sexförbrytaren som förstör unga liv, dömas till livstid och därefter eventuell vård.

Är det en orimlig känsla? Är det ett orealistiskt krav?

Nu ska jag dricka lite kaffe i väntan på att min kropp "suger" åt sig värkmedicinen.

Ha en fortsatt bra dag!

God Morgon!

Sovit gott? Det har jag. Det var till och med svårt att "släpa" sig upp. En anledning kan vara att jag inte kom i säng förrän efter ca 01:00. "Fastnade" i TV'n.

Och vad hittar vi i dagens morgontidning ttela? På sidan 7 drar en rubrik till sig uppmärksamheten: "Fick mild dom för sexbrott mot barn".
Det verkar som om den typen utav domar blir mer "in legio" än något annat. Är det verkligen fel på lagarna? Är försvarsadvokaterna så skickliga på att hitta "kryphål"? Hur straffas en domare om han nu skulle döma ett strängt straff, för att markera allvaret?

Vilka signaler ger det? Och skadestånden sedan? Löjligt! Det mesta i USA tycker jag är urtokigt. Men deras syn på vad "skador" orsakade mot individ värderas till, tycker jag faktiskt inte är så tokig. Denna typ av skadestånd ska väl ha ett minimibelopp om minst 1 miljon kronor, efter skatt! Per lidandeår, t.ex.

I övrigt är det svårt att tycka något om själva förövaren eftersom man inte sitter inne med hela materialet. Men nog tycker jag att straffsattsen är i löjligaste laget. Här tycker jag det är uppenbart att offren har fått och får ett större straff än förövaren. Ska det vara så? På det röstar jag nej!

Nu ska jag ta en kopp kaffe!

Morrn!

I dagens morgonblaska, ttela, berörde ledarsignaturen AA något som jag funderat på länge. Varför i herrans namn är inte tandvården införlivad i den övriga patientförsäkringen?
Det är ju alldeles rätt, som AA påtalar, tänderna tillhör kroppen.
Jag röstar för att tandvården helt och fullt ska införlivas i vår patientförsäkring!

En annan sak som berörde mig var Carolina Klüft. En helt underbar tjej. Den bild jag fått av henne är att hon är ödmjukheten manifesterad. Hon är också en person som gett begreppet ”fokus” ett ansikte.
Och då har några mesar till sportjournalister mage att skriva skit om just det? Lågt IQ, väldigt lågt IQ, är mitt betyg till sådant beteende.

God Morgon!

Nu har jag vaknat!. Jag var faktiskt vaken tidigare och har hunnit med att intaga frukost och läsa igenom morgontidningen.

När jag läste rubriken på ttela’s förstasida, Många våldtäkter går inte till åtal, kom jag att tänka på gårdagens studie av vad Jane Lagerqvist skriver på sin blogg.
Hon är ju djupt engagerad i detta och verkar göra ett jättejobb. Hoppas hennes engagemang bär frukt.
Läste sedan inne i bladet att det öppnats en speciell mottagning för våldtagna. Men jag kan inte låta bli att reagera. Mottagningen verkar vara öppen endast för våldtagna kvinnor.
Våldtagna män då?

Jane skriver också mycket om det obehag hon möter ”på stan”, blickar, anspelningar, äckel etc. Och hon beskriver det här som ett specifikt kvinnligt problem. Är det det?

Jag kan se andra varianter. Det fanns en period i mitt liv jag simmade väldigt aktivt. Och att bada bastu gillade jag, då också. Men med tiden märkte jag att det vid en viss tid en viss dag, i badhusets bastu, så var det lite annorlunda än andra tider.

Eftersom jag är rätt så trögtänkt (läs naiv) så tog det ett tag att fatta att det var ”bögtid”. Jag hittar inget bättre ord. Men det var då mer bögar än normalt i framför allt bastun.

I duschen kunde det hända att man fick granskande blickar, uppifrån och ned, och sedan kanske en nick och ett leende.

Vid ett tillfälle var det en herre som kom fram och berömde min (då) snygga överkropp. Och jag kände mig smickrad, det är sant. Men jag kände samtidigt ett visst obehag.

Nu har jag inget emot bögar. Jag bryr mig egentligen inte. Men det blir jobbigt när man blir ett ofrivilligt objekt. Så jag förstår vad Jane diskuterar och vad hon menar. Jag undviker numer den bastun.

Men inser Jane, och hela ”antimän”-flocken av feminister, att män kan ha samma problem som kvinnor? Att det inte bara handlar om att män äcklar kvinnor.
Kvinnor i flock kan vara riktigt duktiga på att äckla ensamma män.

Så, det jag egentligen menar, är att detta egentligen INTE är ett könsproblem. Det är mer ett beteendeproblem. En brist på respekt. Ofta gror detta när ingen visar var gränserna går. Barn måste få rätt signaler, tidigt, från alla håll. Äckliga gubbar och snobbiga brudar måste också få sitt beteende bemött. De måste få signaler om att de sårar och äcklar. Och det måste vi alla hjälpas åt med. Det kan vi inte förvänta oss att något slags anonymt samhälle ska göra. Det handlar om dig och mig. Civilkurage.

Ja, ja. Det jag egentligen tänk att skriva var att gnälla lite om hur jobbig värk jag har i kroppen, idag, denna morgon, just nu. Samma högersida som besvärar. Det värker uppifrån huvet ned till högerfoten. Med två ”centra” i högerarmen och högerhöften. Det tjuter i huvudet. Det tar ett tag innan värkmedicinen verkar.

Idag är det den 1 augusti. I augusti förväntar jag mig att kallelsen från Sahlgrenska ska komma. Då kommer själva operationsdatumet att bli bestämt. Det är bra att veta. Att få något konkret. Att gå omkring i ovisshet är fruktansvärt tärande.

Tänk på det, alla ni läkare, som underlåter att undersöka och därmed försätter en människa i tillstånd av att vara ickediagnostiserad. Det är nedbrytande! Det blir man inte friskare av. Tro mig!