(19:28 Vandrarhemmet Helsingborg, Scoutstigen 4)

Denna morgon handlade det inte om att sova ut. 07:00 ringde mobilens väckarklocka. Då var hustrun redan uppe och fixade något med fötterna.

Färja till ön Ven
Efter en bilfärd ned till Landskrona parkerade vi bilen vid hamnen. Gratis i 10 dygn? Bare å tacke!

En del bök blev det då vi vid Vandrarhemmet fick hänga på cyklarna bak på bilen och ta av dem igen när vi kom fram.

Cyklarna skulle alltså med över till Ven. Även om den nu kostade näst intill lika mycket att hyra cyklar på Ven som att ta med sig sin egen. Den kostade 80 SEK ToR för cykeln och 90 SEK ToR för en vuxen person.

Eftersom jag har byggt om min cykel för att passa min kassa rygg så var hyrande av cykel inget alternativ.

Överfarten var lugn och fin och solen lyste från en näst intill molnfri himmel men det var kyligt i vinden.

Bild på Ven från färjan. Från Sydost.

Djur & Natur (på färjan)
När vi hade en bit kvar till Ven blev jag anfallen av små gula flugor. Bananflugor?
Bilderna jag tog blev inge bra.

Ön Ven
Första prioritet var att få fatt på info om hur ön var organiserad och vad vi helst ville se. Så första bästa turistinformation blev första målet.

Där fick vi tips om bra matställen. Efter priskoll på första insåg vi att ett besök i öns livsmedelsaffär nog var ett gott alternativ.

Den maten intog vi under ett stort kraftigt lövträd med ärtstora olivgröna frukter? Platsen kallas: ”Prästavägen i Tuna By – Vens trevligaste mötesplats”.

Vi trampade sedan ned till Kyrkbacken, där öns aktiva kyrka ligger, uppe på ökanten. Stora kyrkan mitt på ön, är nu Tycho Brae museum.

Där var gästhamn och badplats. En bit norrut hade jag samlat info om att där skulle finnas en GPS-gömma. Vid platsen för öns äldre fyr, nu privatägd.

Vi hittade den allt.

Djur & Natur (på ön Ven)
På tillbakavägen fiskade jag upp min digitala systemkamera. Såg en del intressanta insekter och fjärilar. Jag såg och tog bilder på; Två olika typer av Gräshoppa. Flera olika fjärilar. Tångflugor och vanlig Guldfluga. Och så en liten brun ödla. Jag är inte hundra på att det är Skogsödla. Det kan vara en ung Sandödla. Ska bli väldans spännande att granska bilderna, när jag orkar det.
Bilder: [Visa mer…]

Mera cykel
Vi följde sedan ökusten mot norr och hamnade vid ett stråk där det verkligen inte gällde att vingla till och där det var riktigt spännande att möta andra cyklister. Det var väl en grässträng på kanske 30 cm som skiljde oss från att störta ned mellan 5-15 meter. Cykelvägen, eller mer rätt, cykelstigen var väl ca 120 cm bred, kanske något bredare…

Cyklarna bar oss förbi och igenom öns golfbana. Till öns två silversmeder (hustruns idé).

Sedan ned till Campingen. Fyra tältare räknade jag till och 100-tals pensionärer som forslats tid via traktor med lämpligt åldervänliga släp. Där de fick någon slags buffé.

Vi, eller jag, nöjde mig med kaffe, bulle och en Cola (för 39 SEK(?!)). Hustrun inmundigade en glass.

När vi var på öns västra sida, där man ser Danmark helt nära, bedömde jag väderutsikterna. Det drog ihop sig till stora regnchanser. 2-3 timmar sa jag till hustrun. (Klockan var då ca 12:00. Jag hade fel det kom först 17:45, när vi var i Landskrona C.)

Ven-trafiken har lite märkliga färjetider. Då är väl anpassade efter de bofasta. Mitt på dan var det tunnsått mellan avgångstiderna. Ingen avgång mellan 13:15 och 15:00.

Färja från Ven till Landskrona
Vi hade inte annat att göra så vi tog in våra cyklar till fållan där man ska stå i kö för att komma ombord, på färjan. Vi var väl 2:a räknat efter en flerfamilj med en massa ungar och småcyklar och barnvagn.

Vi satte oss på den varma asfalten och lutade trötta ryggar mott staketet. När det var ca 45 minuter kvar till avgång hände något märkligt. Alla människor som stått efter oss gick förbi och ställde sig vid sidan av?

Och började tränga på. Vilket fick till följd att flerfamiljen med alla barnen och småcyklar började få problem. När det sedan var dags för att bli insläppta så trängde sig i princip alla före eftersom barnfamiljen behövde ju liksom samla sig. En äldre herr mer eller mindre röt åt de bakomvarande att de fick lugna ned sig, så barnen kom fram.

Jag satt och irriterade mig å det värsta över hela det där scenariot över all denna egoistiska småaktighet.

Min hustru sa då något tänkvärt: ”Är de värda 45 minuter av ditt liv?” Och de var de ju givetvis inte. Här hade jag kastat bort 45 minuter av mitt fina, ödmjuka, vänliga, överseende och ja, …

De var definitivt inte värda det. Jag kunde faktiskt ha ägnat de 45 minuterna med andra mycket trevligare reflektioner – ja vad som helst annat.

Vi fick nätt och jämt sittplatser, en av oss fick det, jag. Jag är ju sjukast…

Anledningen till den lite extra fördröjningen var att det saknades information om hur och var cyklar skulle placeras och säkras.

Jag har ju gjort en del färjeturer med cykel under mina långfärdsturer. Detta var nog första färjan jag råkat på där de bara sket i det?

Inte undra på att det uppstod kritik över hur det fraktades frysta köttvaror, i pappkartonger. Fr.o.m. igår lär det enligt Hallandsposten vara åtgärdat genom att leverantörerna packar in köttet i frigolitboxar med kolsyreis.

Innan fick frysta köttvaror (som skulle till restauranger bl.a.) stå i pappkartonger, först i ca 20 min på kaj innan ilastningen. Sedan 20 minuter till, under överfarten. Hur det var ordnat på ösidan förtäljer inte historien eller så har jag glömt det. Det hann ju bli en ganska rejäl temperatursänkning temperaturökning. En bra bit under över godkända nivåer – helt klart.

Landskrona
Vi sökte upp turistinformationen. Hustrun skulle kolla upp var och när Lars Winnerbäck uppträdde. Det var inte i Landskorna (vilket hon trodde), det var i Karlskoga – en bit bort…

Så det fick vara.

Eftersom jag kände mig pigg så gjorde vi stan. Kroppen hade hittat någon energi någonstans som jag inte begriper var den kom ifrån.

Åkte till biblioteket där hustrun, för säkerhets skull, kollade detta med Winnerbäck, en gång till. Och så skulle några tågtider kollas som gällde dotterns resande.

Det var tänkt att de, dottern och sambon, skulle vara med oss veckan vid Skrea Strand. Nu blev dock en av deras tre katter sjuk i njursten och behövde opereras.

Ändrade planer alltså. Vi vet inte hur det blir nu…

Efter biblioteket passade det bra med mat. Vi charmade till oss en försenad buffé på ett Kinaställe. Billigt, gott men starkt.

Därefter var det fria aktiviteter, till 18:00. Jag siktade in mig på bokantikvariat. På biblioteket hittade jag nämligen tre böcker om insekter som – jag ville ha!

”Myggor och Flugor i färg”, ”Insekter i Europa” och ”Insekter”. Försökte få fram mer info om böckerna. Tog bilder på dem med mobilen. Mobilen har ingen zoomfunktion. Och inte har den Bluetooth heller. Så det får vänta.

Ett besök på Expert blev det också. Ville kolla om de hade s.k. makrolinser att sätta på ett vanligt objektiv. Det hade de. Men det fungerade på samma vis som mitt makroobjektiv och då var det ju ingen vits.

Sedan försökte jag få hjälp med att hitta ett objektivlock som skyddade frontlinsen när motljusskyddet var monterat på mitt makroobjektiv.

Det gick de bet på – där har Sigma missat nåt.

Tillbaka till Helsingborg
Lugnt och fint. Hustrun är en suverän kartläsare.

Och Vandrarhemmet var kvar.

Vad kan det bli i morgon? Väderberoende, givetvis. Kanske Sofiero? Vid riktigt oväder så kanske vi besöker ett kommersialismcenter, Väla Köpcenter.

Nästa två nätter blir i Landskrona…

Hälsoläget
Tendensen att missa mina läkemedelstider håller i sig. Det får bl.a. som effekt att jag lätt får humörsvängningar, negativa sådan. Och det går ju ut över närmaste omgivningen. Närmast är ofta hustrun – stackarn.
Nu hann jag i kapp så det blev bara lunchdosen som hamnade fel med två timmar.

Men, jag har tagit extra Paraflex, nu till natten, 250mg.

Får snabbare besvär och värk samt stelhet eller tröghet om jag missar medicineringen. Och så känner jag av värk och spänningar i nack- och ryggmuskulaturen, främst. Benen blir tunga och värken i armarna ökar. För att inte tala om väsandet i huvudet…