Semester Torsdag

(20:07 Vandrarhemmet Landskrona, Sankt Olofsgatan 15)

Vi vaknade upp på Vandrarhemmet i Helsingborg, i lugn och ro. Upptäckte att vädret såg mycket lovande ut. Frukost. Packande och sedan städning.

Kort konferens i bilen…

Sofiero
Sofiero Slott med tillbehör såsom park och trädgård testamenterades till Helsingborg stad av Gustav VI Adolf, 1973.

Djur & natur
Det tog ett tag men så kom hustrun på vad mitt nyupptäckta intresse för trädgårdar och gärna örtträdgårdar kom sig av – det var inte växterna i sig, det är mer vad de lockar till sig. Småkrypen, typ Skalbaggar, Flugor och Fjärilar m.m.

Jag tror jag fick väldigt bra närbilder på en Geting som dricker vatten. De flesta fjärilarna var för snabba för mig.

Men jag hoppas att det blev mycket bra bilder. Några riktigt tjusiga blommor kom nog med också.
Steklar
[Bild: Honungsbi (Apis mellifera Apidae)]

Flugor
[Bild: Guldfluga (Lucillia sericata Calliphoridae)]

Blommor
[Bild: Blomma (?)]

Växt
[Bild: Idegran (Taxus baccata) med frömantel (arillus)]

Fjärilar
[Bild: Myrpärlemorfjäril (Boloria aquilonaris), troligtvis.]

Lite Dramatik
Det kallas ”vardagsdramatik”. Varför vet jag inte. Men en Talgoxe hade lyckats krångla sig ned mellan en fönsterruta och någon apparat i medelhavsväxthuset. Utrymmet var väl ca 120x25x7cm.

Personalen kämpade en bra stund med en sådan där gripklo. Utrymmet var för litet för att få ner gripklon, hela vägen, och lätt gripa tag i fågeln.

Så tekniken gick ut på att få fågeln att sätta sig på gripklon och följa med upp. 3-4 ggr var det riktigt nära men fågeln hoppade ned igen.

Men så gick det fågel följde med hela vägen upp, satte sig på kanten och tittade en stund på sin räddare som förståndigt försökte backa undan så mycket det gick, med tanke på att hon stod på en pall, och så flög fågeln upp i växthusets grönska strax under taket.

Försökte hitta den för att ta en frihetsbild – men icke.
[Bild: Talgoxe (Parus major)]

Mera Sofiero
Vi passade på att äta mat också. Vid restaurangen som ligger liksom bakom slottet med utsikt över vattnet och den vackra slottsparken i sin dalgång.

Jag åt en sallad med parmaskinka.

Det ätandet skedde i en slags tävlan med traktens getingar – mindre kul…

Vi kollade runt lite till och studerade en hel del stora stenbitar – konstverk. En del riktigt bra.

Höganäs
Vädret var fortfarande med oss så egentligen skulle ju uteaktiviteter prioriteras. Men hustrun ville åka till Fabriksbutiken Outlet i Höganäs. Så blev det.

Det blev inget därifrån. Vi fastnade för en servis. Men 2500 SEK för 12st mattallrikar och 12st djupa tallrikar? Lätta var de. Det är viktigt. Men till det priset? Jag röstade nej och det gjorde hustrun också.

Vi försökte sedan hitta en liten nätt grötkastrull med tefloninsida. Vi hittade en (1,5 l) men det var ett medvetet gjort hål i glaslocket? Nåt så dumt. Men det var kanske med någon slags propp eller nåt? Det blev inget sådant köp heller.

Vi engagerade oss ett tag i bestick men det sket sig det också.

Hustrun lämnade området med ett par skor…

Glass och dricka unnade vi oss också.

Bad
Värmen pressade på. Dottern ringde. Det regnade i Vänersborg. Vi åkte lite mer norrut till stranden, Strandbaden. Där svalkade vi oss i havet. Det var tyvärr rätt så grumligt och massa lösa grönsaker och ofarliga blåmaneter.

Det manade inte till några längre simturer.

Landskrona
Så var det då dags för Landskrona. Tiden för incheckning, 17:00, närmade sig. Efter några felkörningar kom vi rätt och fick ett svalt stort rum på 1:a våningen.

Efter att ha installerat oss på Vandrarhemmet, rum nr 6, så gick vi in mot centrum. Jag var sugen på Öl och Pizza. I den prioritetsordningen.

Det blev Pizza och Cola. Inte illa med ett rätt…

Om Vadstena präglades av andlig frid, tillit och trygghet så kan nog Landskrona beskrivas som motsatsen. Det känns så…

Handlarna drar ned järnjalusier eller galler. Och så mycket väktare och poliser har vi aldrig sett. En vanlig polisbil och en piké, inom 2 timmar.

Sådant skapar olustiga känslor.

Väderutsikterna
Det ser ut att bli hyfsat väder i morgon också. Kanske någon skur men det mesta passerar under natten. Hemma i Vänersborg och Trollhättan ska det tydligen bli värstingoväder.

På lördag ska vi installera oss i en hyrd stuga vid Skrea Strand, vid Falkenberg. Just den lördagen och just där ser vädret lovande ut – än så länge…

Hälsoläget
Utöver allt annat märkligt i den här kroppen så verkar det som jag håller på eller har, ett nageltrång vid vänster stortå.

Kroppen känns mör. Det hugger till i höger tumme ibland. Armarna och nacken värker. Men allt är uthärdligt och medecindosen verkar ligga rätt. Precis lagom. Så att jag känner när jag bär mig dumt åt men ändå kan vara relativt pigg.

Semester Tisdag

(21:35 Vandrarhemmet Helsingborg, Scoutstigen 4)

Vi lät oss sova ut på morgonen.

Jag ville också dra på vår avfärd lite eftersom det Digitala UV-filtret, till mitt nya makroobjektiv, hade kommit. Och jag skulle ha hämtat det redan i fredags. Eller i går, måndag…

Som en parentes kan nämnas att jag nu läst mig till att UV-filter till digitala kameror är meningslöst. CCD’n reagerar inte på UV-strålar så som negativ och positiv film gör. Men det är bra att ha ett extra damm- och skadeskydd för objektivets frontlins.

Idag är alltså nästa etapp på vår resesemester. Vårt mål idag är Helsingborg. Vi har bokat ett rum på ett vandrarhem där.

Vi stannade i Kungsbacka och åt en suveränt god måltid på en restaurang, Storgatan 1, den kan jag varmt rekommendera. I alla fall vid lunchtid.

Det var en relativt behaglig resa (även om jag glömde att ta 12:00-medicinerna. De kom ner i magen 1,5 timmar för sent. Det behagliga bestod i att det var mulet hela vägen och det kom bara några regndroppar.

Nära Varberg stannade vi och rastade lite. Tog då en bild på dessa flickor och pojkar som surfar på både vatten och med hjälp av vinden.
[Bild: Kajtsurfare (Homo sapiens)]

Cykelutflykt
Efter kvällsmat som delvis inhandlades i närliggande Hemköpsbutik så gav vi oss ut på cykeltur. Vi var nyfikna på Sofiero. Det låg alldeles intill.

Innan vi begav oss åt det hållet gjorde vi ett återbesök i Hemköpsbutiken. GPS’en ville ha nya batterier.

Jag satte Hemköpsbutiken som s.k. hemposition. Passade ju bra…

Sedan försökte vi leta upp Sofiero. Efter en fråga om vägen av en trevlig människa som rastade en hund så kom vi helt fel. Vi hamnade vid vattnet. Liksom nedanför Sofiero. Vi kikade runt lite där nere och förundrades över att det fanns människor som betalade miljontals kronor för att bo mitt i stanken av ruttnande tång?

Vi hittade en ny person med hund. Av denna fick vi veta att Sofiero nog stängde om en halvtimma (klockan var väl då ca 19:30, eller nåt?). Vi bestämde då att det var ingen idé att släpa cyklarna upp för den långa slingrande och ojämna grusvägen.

Enligt vår nya vägvisare kunde man cykla utmed en vandringsled som gick nära kusten. Så gjorde vi.

Stannade till en gång och fotograferade Ekollon på en vindpinad Ek, nära stranden.
[Bild: Skogsek och ekollon (Quercus robur Fagaceae)]

Efter en bit bestämde vi att vi skulle mata in koordinaterna för en geocache-(GPS)-gömma som borde finnas i närheten. En utsiktplats nära Slottet Kulla Gunnarstorp.

Efter en bit hamnade vi inom ett naturreservat. Där fick vi inte cykla. Så då fick vi leda cyklarna. GPS’en ledde oss rakt mot Slottet. Vi parkerade cyklarna och gick en stig utmed ett staket ned mot vattnet igen. GPS’en pekade upp mot slottet in i en snårig skog.

Vi såg så upp mot utsiktplatsen från leden vi gick på men inge stig dit. Vi fortsatte och GPS’en blev lite lömsk? Den lyste rött?

Nåväl vi gick runt och tyckte att vi hittade en stig den slutade i Törnbuskar. Jag fick två rejäla taggar in i mitt vänstra ringfinger och hustrun fick napp i jackan.

När vi så gått runt ”hela” skogen och lite in på Slottets privata marker hittade vi en stig som ledde till utsiktplatsen. Och vi hittade GPS-gömman.

Utsiktplatsen underhålls av Slottet Kulla Gunnarstorp. och det var skitfräckt. Det var röjt skog i tre riktningar: Västerut, Nordväst och sydväst. Och nog tyckte vi att vi skymtade en Hjort?

Vi valde sedan en annan stig därifrån för att se var det var vi missade den s.k. infarten. Jag såg då att platsen var ett ställe där hustrun sagt att här går det in en stig. Men jag ratade den för det såg så snårigt ut…

Jag kände mig nu ordentligt trött. Benen var som stockar och jag började bli besvärande andfådd. Det var då jag kom på att jag missat tiden för middagsdosen, också? Så blir det när man hamnar ur rutinerna.

Återresan gick lätt via fin cykelväg. För säkerhets skull satte jag GPS’en på ”HEMKOP”. Jag kallade koordinaterna för vår startposition så.

Vandrarhemmet
Det var en trött Nisse som sedan tog en skön dusch – och upptäckte att han glömt handuken…

Förvirringen är nära, eller nåt?

I morgon ska vi åka till ön Ven. Vi har lurat ut att det kan bli enda möjliga dagen. Vädermässigt sett. Vi ska cykla runt där lite. På den ön finns också en GPS-gömma.

Hälsoläget
En sådan här s.k. resedag så kommer jag tydligen ur rytm, jag glömmer mina mediciner – hela tiden. Så nu (21:35) fick jag ta både middagsdosen och kvällsdosen.