Turkiet – Alanya – Dag 36 av 62

Planering:

Hoppas hitta reptiler och andra djur att fotografera.

Till internetcaféet
– Uppdatera bloggen
– förhoppningsvis kunna publicera någon bild

Så här blev det:

Hustrun
Reser hem. Skriver mer senare…

I natt
Klockan 02:30 (lokal tid) ringde våra mobilväckarlarm.

Dags att packa ihop och transportera hustrun till Antalya Flygplats, Terminal I (kollat och klart).

När vi passerar lobbyn så undrar nattportiern om vi ämnar lämna hotellet…, de har helt uppenbart ingen rapportöverlämning eller liknande så nu fick vi förklara att jag följer hustrun till flygplatsen och kommer sedan tillbaka (dessutom var det ingen panik, för deras del, vi betalade ju hotellrummet i går kväll.

Vi gick ut och jag gick bort till platsen där jag enligt anvisning från vakter fick ställa cykeln, ingen cykel.

In till receptionen och förklarar att cykeln var borta – var var den?
Först får den språkbegåvade nattportiern för sig att jag vill ha en cykel och menar jag, Att jag vill att han ska skaffa fram en?…, herregud!

Till slut fattar han och ringer vakten, de hade flyttat på cykeln, till ett säkrare ställe…?

Jag går ut och möter upp.

Som tidigare placerar jag resväskan i damcykelböjen och vi börjar gå mot flygplatsen.

Vi kommer till vakten (poliser). Jag ser på långt håll att vakten är laddad och när vi kommer fram ser han jätteglad ut och pekar på vår transport. ”Delux!” säger jag då och då blir han ännu gladare. Vi har glatt många lokalinnevånare med vår transportlösning.

Vi hittar en genväg som faktiskt är en genväg.

In på terminalen. Även jag måste passera (som tidigare) första säkerhetskontrollen.

Hjälper hustrun att vänta på att stå i kö till incheckningen. Kommer faktiskt igång, inom rimlig tid.

Står länge och tittar efter henne när hon försvunnit bakom den ’sista’ säkerhetskontrollen. Dit bara de kommer som har ’boarding card’.

Jag cyklar sedan tillbaka till hotellet och lägger mig. Klockan är ju bara ca 04:00. Ca 06:00 får jag ett SMS från hustrun om att hon sitter på planet. En stund senare hör jag hur det första, i en serie plan, startar och drar iväg. Inbillar mig att hustrun nog var med på det första.

Frukosten
Helt klart överraskande med tanke på vad vi läst i en del recensioner. Jag förstår inte hur man kan sakna något här?

Några bilder:
[Bild: Hotellfrukost, Antalya, Turkiet]
Buffen sträckte sig en bit bort, Närmast frukt & grönt, ost, marmelader en del köttpålägg, olika sorter yoghurt.

Sedan bröd och kakor

Därefter ett stort bord med 8 varmrätter (inklusive ägg, kokta som stekta)

Sist (längst bort) fanns mer frukt, dryck och en ställning med müsli och passande tillbehör.

Det här har jag aldrig tidigare träffat på, på en frukostbuffé. ja inte någon annan stans heller för den delen:
[Bild: Hotellfrukost, Antalya, Turkiet]
Man kunde skrapa honung direkt från den ’råa’ honungskakan. Den fyrkantiga grejen i mitten. Det ljusa i ’fönstret’ är det som är kvar av honungskakan.

Antalya
Tänkte jag skulle stanna i Antalya och kika runt lite första målet var att cykla in till centrum.

Jag checkade ut, var ’tvungen’ att vänta lite för portiern litade inte riktigt på att jag inte tagit något ur minibaren. Det skulle kollas först. Dålig stil för ett hotell som anser sig placerat i ett förstklassig grupp.

Cyklade ut mot stora vägen, ’Alanaya Yolu’. Följer den västerut. Efter korsningen med ’Gazi Bulvari’ övergår den till: ’Aspendos Bulvari’.

Följer ’Aspendos Bulvari’ till en rondell där väljer jag: ’Alı  Çetinkaya C.’ I princip följer jag nästan hela vägen den enda spårvägen som finns här i Antalya.

I nästa rondell fortsätter jag samma gata. Är nu inne i centrum. Kommer till en lugnare gata, en gågata: ’Cumhurıyet C.’ Det är då jag känner att trafiktempot i den här staden är ungefär tre gånger värre än i Alanya. Dessutom, faktiskt. tas det lite mer hänsyn, i Alanya. Om man nu jämför. I Antalya kör de som riktiga stollar.

Där i centrum är man helt nära vattnet då får jag syn på något jag känner igen:[Bild: Hamnen, Antalya, Turkiet]
Nere på den piren har jag gått. Det var tidigt på morgonen den 3 okt.

Eftersom jag inte trivdes i staden så bestämde jag mig för att åka direkt till Busstationen (Otogar). Så kursen riktades in mot nordväst.
Jag körde upp på: ’Anafartalar C.’ Vidare till: ’Vatan Bulvari’. I stora rondellen med ’Atatürk Heykeli’, körde jag in på: ’Namik Kemal Bulvari’.
Busstationen ligger alldeles väster om rondellen: ’Anadolu kavşağı’.

I den rondellen (och i många andra rondeller och korsningar) har de animerade ’herr gåman’ (filstorlek ca 3 MB. Klicka på bilden):
[Bild: Herr gåman, Antalya, Turkiet]
Låt bilden ’ladda klart’ och se sedan hur den gröna gubben börjar lite sakta för att sedan öka takten.

Busstationen
Eftersom de kör lite hur som helst, i det här landet och helst ser att vi cyklister håller till på trottoarerna. Så regarear jag ju inte på att det kan vara fel att cykla på en uta som är under tag mellan två hus. En stor och en liten bussterminal.

Hörde en del hojtanden. Och när jag väl stannat så kommer det säkerhetsvakter rusande från en massa olika håll. Mest upprörd är en kvinnlig vakt som smattrande pratar i en valkie-talkie och jag förstår såpass att hon berättar att hon ’fångat’ en idiot som cyklar inne i terminalen (jag lovar det kan inte uppfattas som ’inne’). Hon sätter igång att skälla på mig. ”Pleace speak english I do not understand a word of wath You saying.” svara jag. Då sätter hon igång att kalla på ’translator’. DEt kommer en snabbt som attan. DE här vakterna är bra mycket mer effektiva än poliser, tro mig.

En engelsktalande kommer fram och förklara att jag inte får cykla inne på terminalen. jag ser oförstående ut och berättar i stället att jag ska med bussen till Alanya.
Genast inser de att de kan bli av med dåren. Jag blir ledsagad av den ilksna kvnilliga vakten som hela tiden skäller på mig och jag ler snällt tillbaka, jösses!

Nu måste jag leda in cykeln in i terminalbyggnade, förbi en säkerhetskontroll. Köpa biljett. Försöker förklara att jag vill sitta på vänster sida i bussen – möts av total oförstående. De pekar på bussföraren och säger att han är kapten på bussen så han får bestämma. han ser ut som ett frågetecken.
Passus: Vad kommer det sig att jag bättre förstår vad Turkarna menar och vill än vad de förstår mig?

Efter biljettköp så kommer vi till den smålustiga delen. Nu går jag ut till den plats där jag blev ’haffad’. Där är nämligen bussarna uppställda. Jag visste det där och jag visste också att man inte alls behöver köpa biljett inne i terminalbyggnaden. Det går utmärkt att göra det på bussen.

Bussen
Möjligt jag nämnt det tidigare men bussterminalerna är egna företag så bussarna måste betala en avgift för att få lämna busstationen. En bom och en vaktkur måste passeras.

Noterar de där trafikljusen med en extra ’lykta’ som räknar ned hur många sekunder det är kvar av grönt.

På hemvägen ser jag det där kokandet igen och passar på att ta ett gäng bilder. Den bilden som blev bra och förklarar något valde jag att publicera i inlägget den 5/11-09. Lite bakvänt kanske.

Nu var det två ’uppassare’ på bussen så jag frågade den yngste. Han tuggade tydligen på en kaka så det dröjde innan han svarade. Och svaret var: ”I do not speak any english.” Självklart. Och eftersom han inte förstod min fråga så kunde han ju inte passa den vidare till de andra två. Nu löste det ju sig. Senare på den här dagen pratade jag ju med hustrun via skype och fick ju då veta att det var majs.

Fick ett SMS från hustrun. Hon frågade efter bilens registreringsnummer. Jag svarade med det nummer jag kom ihåg. En stund senare får jag ett nytt SMS att hustrun hittat bilen, men med ett helt annat registreringsnummer. Jag hade ’glömt’ bort att vi hade ny bil så jag gav hustrun det föregående.

Hustrun berättade senare att hon gick omkring där på parkeringsplatsen och letade, hittade ingen bil. Då ser hon en securitasbil med en kvinna på passagerarsidan. Hon går dit och framlägger sin belägenhet, för kvinnan.
Det visar sig att den kvinnan inte hittar sin bil hon heller. Så hustrun och resväska stuvas in i securitasbilens baksäte. Först lyckas de hitta kvinnans bil. När de sedan åkt igeom alla parkeringar och inte hittat vår bil så säger securitaskillen: ”Nu är det bara området därborta som vi inte har undersökt.” Då känner hustrun igen sig lite och förmår föraren att köra dit bort, till det osannolika stället. Och se där står bilen. Frid på jorden.

Marinan
Jag bad att få gå av vid Alanya Nya Marina. De höll på att glömma lasta av min cykel… (ingen dricks där inte)

Kände lite oro för mina båtvänner. De hade inte svarat i telefonen, i går, när vi åkte förbi med bussen, på eftermiddagen.
Träffade kapten för Felma.
Han skulle göra några ärenden in mot stan så vi gjorde sällskap.
Vi käkade omelett och så letade vi upp, med hjälp av en lapp jag hade, vart det hotell ligger som deras kamrat skall komma till.
Därefter fick han följa med och se hur jag har det.

Rubrik
Och text som kommer att publiceras när jag är hemma i Sverige

Hur mår du
Är ett uttryck som jag tröttnat på, ordentligt. Så fort de får reda på att jag är Svensk så frågar de: ”Hur mår du?” och då är det meningen att jag ska svara: ”Bra.”. Nu gör jag inte det utan jag motfrågar artigt: ”Hur mår du själv?”. Det har inte hänt att jag fått något vettigt svar.

Det där inlärda, utan att egentligen veta vad det betyder och inte heller veta vad man ska göra med svaret, imponerar inte ett dugg på mig. Det gör mig inte glad. Jag känner mig inte mer hemma (varför det?) och inte får det mig att känna mig speciell heller. Det är ett lismande, rövslickeri som bara går ut på att få mig att ge mer i dricks. Jag ger mindre när jag råkar ut för det där.

Hur lär man den Turkiska turistnäringen att det där funkar bara på ’en del’ och det måste man luska ut på lite mer småluriga vis.

Samma med: ”My very good friend!” och ”kompis”. Var har de lärt sig att man ska tilltala ’kunder’ på så vis?

Är det någon Svensk, i Alanya, Antalya, Side etc som reagerat och tyckt: ”Vad bra det känns, att de är bästis, vän och kompis med mig.”

Turkiet – Alanya – Dag 32 av 62

Planering:

Hoppas hitta reptiler och andra djur att fotografera.

Till internetcaféet
– Uppdatera bloggen
– förhoppningsvis kunna publicera någon bild

Så här blev det:

Hustrun
Är på plats. Skriver mer senare…

Grottan (Damlatas [Damlatasch])
Var vi å besökte idag. Det var lite småregnande så vi klädde oss efter det och så tänkte vi att i grottor kan det vara kallt. Och så tog vi med paraplyet.

Det kostar 4,5 Lira/vuxen att gå in.

Det var som att gå in i en bastu…
Glasögonen immade igen och paraplyet behövdes mer inne i grottan än utanför.

Några grottbilder:
[Bild: Grottan Damlatas, Alanya, Turkiet]
Rakt upp mot taket.

Hittade en lite grotta som man fick krypa in i, där var kolmörkt och jag vågade inte krypa in ’hela vägen’. Var väl kanske halvvägs?:
[Bild: Grottan Damlatas, Alanya, Turkiet]
Den svänger in mot vänster men det var attans lågt i tak, om man så säger…

En bild tagen bara några meter in i ’stora’ grottan, på väg ut.
[Bild: Grottan Damlatas, Alanya, Turkiet]

Glömde paraplyet…
Bara att knalla tillbaka och via teckenspråket förklara mitt ärende. Som tur var så var där inte så många besökare. Det hade kommit en hjälpreda han misstolkade min charad totalt och trodde att jag frågade om det var där inne grottan med det paraplyliknande taket fanns. Han ville att jag skulle betala. Han såg mycket förvirrad ut när den gamle (som kände igen mig) bara viftade in mig.

Internet
Hade ingen funktion ’den här’ dagen. Grannens modem har trodligen blivit skadat av åskan.

Hamam
Vi var till Kleopatra Turkish Bath (hamam). Det var ett envetet tjatande om att vi skulle ha massage. Utan massage var det inget riktigt hamam sa Turken.
Jag tror jag vet mer om Turkisk kultur än Turkarna själva…
Ett ’riktigt’ hamam har bara ’bastu’, uppvärmning för att börja svettas och sedan tvagning. Detta för att göra sig ren inför bönestunden på någon Moské.

Resten har hittats på, enbart för turismens skull.

Jag ville inte ha massage för jag var orolig för vad som skulle kunna hända med min rygg, nu när den kändes OK.

Och jag får nog säga att det var tur att jag stod på mig.

Först får man sitta i ett varmt rum, efter att ha duschat. På Kleopatra (mixavdelningen, tillika herravdelningen) kommer värmen från golvet och sitt / liggplatserna. Antagligen cirkulerande varmvatten.

Därefter kommer tvagningen.

Ny dusch (det fanns en hel del ’gammalt’ klet som inte riktigt ville släppa taget.

Skumtvagningen gillade jag.

Sedan kom en intvålning som var mer massage än intvålning. Det vara bara att koncentrera sig på andningen och försöka slappna av där ’tvagaren’ tyckte att jag skulle slappna av.
Hustrun höll de på extra länge med eftersom de hittat två muskelknutor uppemot hennes nacke.

Mig var de försiktigare med eftersom jag sagt ifrån.

Efter intvålningsmassagen blev det avsköljning. De häller kar med vatten över en. Det tyckte jag var skönt (hustrun trodde hon skulle drunkna). Därefter fick vi torra handdukar.

Blev satta i omklädningsrummet. Där beställde vi in öl och vatten. Varning för rövarpriser! På puben ovanför är det halva priset och det halva priset är det dubbla mot vad du betalar i matvarubutiken (Migros) ett kvarter bort.

Avloppsfynd
Sådana här springer det omkring i avloppen, i alla fall vi det hus där jag hyr lägenheten. Den här klarade tydligen inte den senaste översvämningen:
[Bild: Råtta, Alanya, Turkiet]
Med svans, ca 40cm och då här svansen lika lång som kroppen.

Festförsök
Vi försökte festa till lite på kvällen men vi orkade inte riktigt så det blev tidigt sänggående.

Turkiet – Alanya – Dag 31 av 62

Planering:

Hoppas hitta reptiler och andra djur att fotografera.

Till internetcaféet
– Uppdatera bloggen
– förhoppningsvis kunna publicera någon bild

Så här blev det:

Hustrun

Är på plats. Skriver mer senare…

Natten
Småjobbig natt. Det har åskat och smällt ordentligt. Vaknat med ett ryck ett par gånger. Någon gång på förnatten gick strömmen.

Ösregnat så det var givetvis översvämningen i foajén i gen.
Har noterat att det är mer vatten i foajén än i poolen.

Strömmen
Efter en hel del letande hittade jag automatsäkringen för lägenheten, slog på den. Ytterligare en automatsäkring behövdes slås på uppe i lägenheten, den till vägguttagen.

Borgen
Vi tog cyklarna bort till turistinformationen. Och tog en dolmus upp till borgen.

Utsikt åt öster (in mot land):
[Bild: Utsikt från Borgen, Alanya, Turkiet]
A-pilen pekar ca på den plats jag naturvandrade på den  26 okt 2009.
B-pilen pekar på dalen där Dimcayi (Dimschajô) floden rinner. Där vattnet till Alanya pumpas upp. Se: 19 okt 2009.

Nedanför den delen av ringmuren vi ser så ligger ’Gamla Alanya’. De ’gamle’ visste var det skulle byggas. På ett stabilt berg i skydd för sol och vind. Längst till vänster, av stadsbyggnaden, är det Alanya som byggdes senare. Nedanför pil ’A’ ligger Oba och nedanför pil ’B’ ligger Tosmur.

Utsikt åt väster (in mot land)
[Bild: Utsikt från Borgen, Alanya, Turkiet]
Pilen pekar med på (taket) det hus där lägenheten ligger.
Stranden är Kleopatra.

Den här delen av Alanya är relativt ny. Först fanns här något de kallar ’Tyskbyn’.

Den här lille ’fångade’ jag:
[Bild: Ödla i Turkiet]

Fotograferade någon liten grönaktig fink men det blev inga riktigt bra bilder, den satt för lång bort.

Ett par Trollsländor:
[Bild: Trollsländor i Turkiet]

Vi gick tillbaka ned.

Bad
Badade lite på eftermiddagen.

Kvällen
Blev lite svår, åskregn hotade och ändå ville vi vara ute så vi gick till ett matställe helt nära och blev av med 50 TL (vänskapspris…?)

Turkiet – Alanya – Dag 28 av 62 och Grattis!

Bemärkelsedag
Idag har Karin B födelsedag!

Grattis!

Hela dagen!

Planering:

Hoppas hitta reptiler och andra djur att fotografera.

Till internetcaféet
– Uppdatera bloggen
– förhoppningsvis kunna publicera någon bild

Så här blev det:
Har redigerat: Turkiet – Alanya – Dag 27 av 62 och Grattis!

Handtvätt
Får väl numer kalla det för den sedvanliga lilla handtvätten, är klar (08:30, lokal tid).

Fest
Festen igår, kom av sig lite, det började ösregna och så blev det kallt…? Oslos ägarinna såg till att ståljalusiner blev neddragna. Men det blev väldigt tråkigt. Fest i lönndom, på något vis. Kändes helt klart ’instängt’.
Jag var väl hemma ca 22:30, blev trött. Där var flera personer jag inte träffat tidigare men som jag inte fick chans att lära känna.

Bildfixande
Denna dag är ’vigd’ till att gå igenom de bilder jag tagit och sparat till en ’dålig-väder-dag’ som idag, kanske.
Hann med: Turkiet – Alanya – Dag 21 av 62 och Grattis! (länken leder till stället där inlägget är redigerat)

Trollslända
Hittade en trollslända i rummet när jag kom hem i går kväll. Den satt på lampan:
[Bild: Trollslända i Turkiet]

Spindel
I förrgår, den 27 okt 2009 så fann jag den här där jag brukar parkera cykeln, på baksidan av huset:
[Bild: Trollslända i Turkiet]

Handlat
Varit och fyllt på lite. Det är ju risk för regn (en hel vecka…) och då är det ju bra att ha lite ’hemma’ så en inte svälter ihjäl.
Investerade i ett paraply…

Vädret
Är svårförutsägbart. Prognosen för morgondagen har ändrat sig tre gånger nu. Nu verkar det som om åskovädret har avtagit lite och flyttat sig lite framåt. Så den tiden som hustrun landar, i Antalya, så ska det vara lite halvmulet.

Hälsoläget:
Det värker i ’väntet’ :me:

Turkiet – Alanya – Dag 23 av 62

Planering:

Hoppas hitta reptiler och andra djur att fotografera.

Till internetcaféet
– Uppdatera bloggen
– förhoppningsvis kunna publicera någon bild

Så här blev det:
Har redigerat:
Turkiet – Alanya – Dag 22 av 62.
Turkiet – Alanya – Dag 23 av 62.

Vaknade ca 08:00

litet Naturbesök
Tänkte att det gäller att samla på sig arbetsmaterial inför kommande veckas oväder.
Cyklade ned till stranden och ’smög’ omkring i parken, bland buskar och träd.

Sannolikheten att hitta något intressant där är minimal så de öser på bra med insektsgifter samt har insektsfällor, som den här:
[Bild: Insektsfälla, Alanya,Turkiet]

I den kröp den här omkring och fundera de på hur den skulle bete sig för att komma åt det där som luktade så gott, men ack så dödligt.
[Bild: Skalbagge, Alanya,Turkiet]

Ger man sig tid så hittar jag allt i alla fall lite, till slut. Det blev några småkryp och ett gäng sparvar:
Spindel
[Bild: Spindel, Alanya,Turkiet]

Spindel
[Bild: Spindel, Alanya,Turkiet]

Skalbagge
[Bild: Skalbagge, Alanya,Turkiet]

Skalbagge
[Bild: Skalbagge, Alanya,Turkiet]

Blomma
[Bild: Blomma, Alanya,Turkiet]

Blomma
[Bild: Blomma, Alanya,Turkiet]

Fågel
[Bild: Fågel, Alanya,Turkiet]

Fågel
[Bild: Fågel, Alanya,Turkiet]

Fågel
[Bild: Fågel, Alanya,Turkiet]

Blomma
[Bild: Blomma, Alanya,Turkiet]

Blomma
[Bild: Blomma, Alanya,Turkiet]

Grottan
Var dit och kontrollerade vad inträdet kostar. 4,5 TRY/P

Turistinformationen
Ligger ju nära (grottan) så jag var in och hämtade en stadskarta över Antalya.
Planen är ju att jag ska ta med mig cykeln den 30:e och åka relativt tidigt och cykla runt och kika lite tills hustrun anländer ca 15:00.
Min vidare tanke är sedan att vi använder min cykel som resväsketransportör och tar oss upp till stora vägen och inväntar och stoppar första bästa buss som går till Alanya.
Synd att det kommer att vara en mulen dag. Bara det inte ösregnar.

Cleopatra Hamam
Har försökt hitta det. Jag lyckas inte?
Jag har hittat ”Grand Alanya Hamam” och ”Cemberlitas Hamam”.
Så, var ligger ”Cleopatras Hamam”? Invånarna vet inte de heller.
Ganska fantastiskt. 100-tals forumberättare beskriver att de varit på ”Cleopatras Hamam” och läser man noga så kan de inte riktigt beskriva precis var det ligger – vad beror det på?

Hälsoläget:
Känns som om jag möjligtvis håller på att bli något litet sämre?

Turkiet – Alanya – Dag 22 av 62

Planering:

Hoppas hitta reptiler och andra djur att fotografera.

Till internetcaféet
– Uppdatera bloggen
– förhoppningsvis kunna publicera någon bild

Så här blev det:
Redigerat: Turkiet – Alanya – Dag 21 av 62 och Grattis!.

Bilder
Pysslat med bilderna som jag tog igår (22 okt 09) och publicerar dem efterhand.

Handlat
Var å handlade. Hade för lite pengar med mig…, givetvis. Vid västra Migros (den stora) har de en ’minibank’ (bankomat).
I affären tar de alla kort som finns utom MasterCard och Visa. Egentligen ska man ha ett MIGROS-kort, då löser sig det mesta. jag har inte lyckats få något – utan en massa motfrågor som jag inte förstår…?

Jag fick i vart fall gå ut och se om jag kunde få ut några pengar från ett konto jag visste var tomt men i vart fall i Sverige har en kreditsumma att ta till i ’nödfall’.
Jag fick allt pengar efter att ha fått vänta ca 5 min.
Bankomaten skulle fyllas på och det skedde under övervakning av en man med en K-pist eller möjligtvis AK4. De sparar i vart fall inte på ’krutet’.

Vilat
Blev pömsig efter maten så nu har jag vilat siesta en stund.

Kaffe
Gjorde mig en kopp kaffe. Ställde den på bordet, kollade lite på datorn och noterade hur vätskeytan i koppen rörde sig. Jag slutade upp med det jag höll på med och studerade koppen.
Jodå vätskan rörde på sig och inget annat och jag kände inget. Klockan var då ca 14:42. 14:43 var det ca 1sek mellan ’skakningarna’. 14:45 ca 3sek emellan och 14:46 upphörde det.

Snacka om miniskalv.

Bad(ande)… så att det inte ska missförstås…
Efter kaffet blir det en stund i vattnet. Ska bli spännande å se om den luftmadrassen jag väljer idag kommer att hålla eller ej…

Den höll och vågorna var alldeles lagom för lite ’guppande’ som Nonna skrev. Kanske är bra för kroppen att ’vridas’ och ’vickas’ på.

Pratade med ett Svenskt yngre par. Frågade dem vad de betalade för en strandstol (med madrass). 3 Lira per stol och vill man ha parasoll ytterligare 3 Lira. De flesta har badhandduk med sig och ligger på den, ser ut som ett klokt val.

De berättade att de varit här lite över en vecka och tillbringat varenda soltimma på stranden – jösses. Hoppas de inte kommer att få några men…

De blev minst sagt förvånade när jag berättade att jag varit här sedan den 2 oktober. Eftersom jag inte är soldyrkare, snarare tvärtom, så ser jag ju ganska nyanländ ut.

Solskyddet
De där plastremsorna som hänger för fönstren och altandörren, jag har nämnt den tidigare. De fungerade inte riktigt. Det var plastdetaljer uppe i ’skenan’ som hade böjt sig och gått av.
Idag gjorde jag slag i saken. Jag monterade ned skenan, plockade av ’remsorna’ (1dm breda och ca 230 cm långa (1mm tjocka)).
Och skruvade isär ’skenan’. Det var ca 5st ’plastgrejer’ som hade böjt sig. Jag böjde tillbaka dem.
Sedan var det en som var sönder, den var av. Men, och det är ju jättekonstigt…, jag hittade den på balkonggolvet när jag städade en dag. Och tänkte: ”Det där är nog en grej som ska sitta någonstans.”, så jag lade den på ’fönsterblecket’ (här är det marmor).

Den ’söndriga’ grejen ’borrade’ jag (med en lädernål) fyra hål; två i den lösa och två i den ’fasta’. Sedan använde jag nålen och tandtråd för att fästa ihop bitarna. Stabilisering fick vanlig tejp stå för.

Efter lite finjusterande i ’böjandet’ så klickade jag på lite ’symaskinsolja’ och kollade så att allt löpte som jag tänkt.

Skruvade ihop ’skenan’ och monterade tillbaka den i taket. Hängde dit ’remsorna’ och nu fungerar ’allt’ som om det vore nytt…

After Work
Har precis haft en märklig upplevelse. Jag har firat After Work med hustrun. Suttit och tjôtat i ca 2 timmar och klämt några öl. Och det tack vare Skype och Internet. Visst är det märkligt?

Hälsoläget:
Noterade för en stund sedan att min besvärande hudförändring på vänster tumme dykt upp? En sådan där huden spricker och det känns som om man inte hade något skinn.
Fixade det med olivolja.

Kramar till ALLA!

Turkiet – Alanya – Dag 21 av 62 och Grattis!

Bemärkelsedag
Idag har Mats P födelsedag!

Grattis!

Hela dagen!

Planering:

Hoppas hitta reptiler och andra djur att fotografera.

Till internetcaféet
– Uppdatera bloggen
– förhoppningsvis kunna publicera någon bild

Så här blev det:
Redigerat: Turkiet – Alanya – Dag 20 av 62.

Tvätt
Tvättade två badlakan och en liten handduk. Använder handtvättandet som en slags muskelterapi. Tvättar lite varje gång. Trycka, klämma, vrida, lyfta – så länge det känns bra så. Sparar ju pengar.

Naturbesök
Satt ’länge’ och funderade på hur jag skulle göra.
Hade ju det så gott som helt läkta såret under foten att ta hänsyn till, samtidigt som det är ett oväder på ’G’ som brakar lös på ca söndag och håller på ca en vecka.

Då känns det ju som om en vill prioritera utetid.

Det bidde en cykeltur upp utmed Obacayi-flodens östra sida. Följde dalgången, utemed en väg, tills jag stötte på en sidodalgång som såg tilltalande ut. Pårlande bäck, lite fuktigt, solen skiner ned genom vegetationen, fåglar kvittrar.
[Bild: Cykeltur i Turkiet]
[Bildkälla: Google Map]

Påväg dit passerade jag en gård där det låg ett gäng hundvalpar i skuggan. Saktade in men bestämde mig för att öka farten igen när jag hörde ett morrande innifrån dunklet i närmaste hus.

Låste fast cykeln vid ett träd och följde bäcken uppströms. Där var faktiskt en stig, till en början. Det unika med just den delen jag valde var att jag såg inget avfall. Ingen hade slängt något.
Det är ovanligt i de här trakterna. Tro mig.
[Bild: Naturpromenad i Turkiet]
[Bildkälla: Google Map]

Hittade just inga djur. En liten insekt som obehindrat kröp omkring på ett spindelnät och det var inte en spindel.
[Bild: Insekt i Turkiet]

Det var dock väldigt spännande att smyga omgring där utmed bäcken som mer övergick från att rinna i en dalgång till i en ravin.

En hel del ställen var knepiga att ta sig fram på. Ni vet sådana där snåriga rankor, med sylvassa taggar på, just det. Sådana finns det massor i det här landet, olika sorter, och speciellt många just där jag valde att smyga omkring.

Till slut kom jag till en plats där det liksom inte gick att fortsätta, de taggiga snåren fick överhanden. Tillbaka samma väg? Mest troligt, men så fick jag se en liten stig som smög uppför ravinen, ja nästan rakt upp. Sådant måste ju undersökas. Det såg så ljust och fint ut…

Egentligen skulle jag ha ett filmteam med mig som filmade vissa situaitioner jag hamnar i.

En gubbe, på 54 år. Med käpp i ena handen och ett stadigt grepp om en kamera i den andra och så en vildmarksmössa på huvudet, beige vildmarksskjorta och mörkgrå vildmarksbyxor och givetvis kraftiga stabila vandringskängor på fötterna. En grön fotohöftväska, bak på rumpan.
Har precis låst fast en rosa damcykel vid ett träd. Äntrat en dalgång. Hamnat i en ravin och bestämmer sig givetvis för att bästa vägen tillbaka är uppför ena ravinsidan!?

När jag är mer än halvvägs upp, kanske 40 meter. Så står jag framför en sådan där utskjutande klippkant. Sticker väl ut ca en meter och det ser likadant ut åt bägge hållen.

Är jag en fluga…?

Försöker först åt det hållet jag kom från ’söderifrån’. Kom väl ca 5 meter sedan var muren med taggiga snår totalt ogenomtränglig – VARFÖR tog jag inte med mig min vildmarkskniv som jag tänkt? Eller en machete?

Bearbetade mig sakta åt andra hållet och hittade till slut ett träd som liksom växte lite upp mot kanten. Ingen tvekan. En fot i taget. Bryt försiktigt av taggiga grenar som är i vägen och har fastnad i byxor, skjorta eller direkt i skinnet på händerna (kan det vara dessa taggar som gör att jag inte behöver någon medicin? Tänker på MS och bistick?)

Kom så till slut upp över kanten sedan var det väl ca 20m klättring kvar.

Tog en bild. En klättring uppfört en snårig ravin är svår att illustrera med en bild. Tar man en bild rakt ned så ser det ju liksom inte ut som något mer än – snår…

Så jag tog en bild som visar själva dalgången / ravinen och längst ned i bild, ned till höger, där tog jag mig upp från ravinens botten så att säga (man ser inte botten…):
[Bild: Ravinen i Turkiet]

Fortsatte sedan lite högre upp och tog en utsiktsbild med Oba (Obaköy) nedanför. Alanya till höger, man ser udden (lite svagt). Till vänster ligger Tosmur.
[Bild: Utsikt över Tosmur, Oba, Alanya i Turkiet]

Uppe på den här höjden fanns en massa gräshoppor
[Bild: Insekt i Turkiet]
[Bilder; kommer när jag har lust…]

Och flugor:
[Bild: Fluga i Turkiet]

Från höjden gick jag sedan ned, åt vänster och hamande vid ett bygge som jag sett när jag ställde cykeln.

Såg en ödla på nedvägen:
[Bild: Ödla i Turkiet]

Funderade ett tag på om jag skulle undersöka dalgången en bit nedåt. Men den synen som mötte mig lockade inte. Här hade lokalinnevånarna sin egen soptipp. Så jag gränslade cykeln för hemfärd.

Passerade gården med hundvalpar, saktade in även denna gång men fick öka igen när det där mycket bestämda dova, djupa, varnande morrandet kom innifrån något mörkt hörn.

Rullade sakta ned utmed Obacayi-flodens östra sida. Stannade här och där och tog bilder på ödlor (varans, kallar lokalbefolkningen dem).
[Bilder; kommer när jag har lust…]
Dessa ’hittade’ jag på murarna utmed vägen ned, inne i norra delarna av Oba.
[Bild: Ödla i Turkiet]

[Bild: Ödla i Turkiet]

[Bild: Ödla i Turkiet]

[Bild: Ödla i Turkiet]

[Bild: Ödla i Turkiet]

[Bild: Ödla i Turkiet]

[Bild: Ödla i Turkiet]

[Bild: Ödla i Turkiet]

[Bild: Ödla i Turkiet]

[Bild: Ödla i Turkiet]

[Bild: Ödla i Turkiet]

Mer inne i staden (Oba)
[Bild: Ödla i Turkiet]

[Bild: Ödla i Turkiet]

Inne i staden (mellan Oba och Alanya. Orterna ligger ihop. Det är bara skyltar som skiljer dem åt. Som den observante kan se…) såg jag ett par katter som var extra intresserade av något. Det var den här:
[Bild; kommer när jag har lust…]
[Bild: Larv i Turkiet]
Åsså bild på intressenterna:
[Bild; kommer när jag har lust…]
[Bild: Larviga katter i Turkiet]
Notera den svarta katten när den ’petar till’ larven. Larven reagerar då med att snabbt vända sig mot katten. katten ryggar tillbaka.

Stannade till vid ’min’ Bim-affär och handlade Cola (inhemska varianten), ’barkis’ och ägg [4l Cola [0,7 Lira per liter], 15ägg [3,5 Lira], 1barkis [0,55 Lira]; 6,5 Lira (ca 30,6 SEK)]. Momsen varierar beroende på vara. Cola och ägg 8%, ’Barkisen’ 1%.

Hade några färsbiffar kvar som jag värmde upp, skar bröd, skalade en gurka, sköljde en tomat. Kokade vatten till en kopp kaffe.

Bad
Idag blir det bad med luftmadrass. I vart fall ett försök. Jag ska cykla med en uppblåst luftmadrass. 400m livlig (kaotisk) trafik. Trafikreglerna här ändrar sig efter behov. Kan inte beskriva det på annat vis.

Det var kul! Men jag fick tydligen tag i en luftmadrass som det var ett pyttelitet hål i som genast blev större…?

När jag kom upp så var det t.o.m. vatten, i, madrassen. Jag lade den i korgen för ’söndriga’ badleksaker i husets förråd. Ja det såg ut så i vart fall.

Gjorde kanske misstaget att inte sätta på ett vattentätt plåster. Såret, under foten gick upp. Men det är ju liksom bara skinnet som släppt. Det känns OK. Går med en strumpa på, på bara den foten. Känns lite fånigt. Men ni kan inte ana hur fort det blir ’bôsigt’ här. På 24 timmar lägger det sig ett tunt lager ’smuts’ på balkongen. Du blir lite svart, i handflatan, om du tar handen på balkongbordet och ’drar av’. Och det bara över natten.

Hissen
Har de fixat nu. Den började fungera igår. Den pajade efter senaste ovädret och det berodde inte på ovädret utan mer på dem som försökte få undan vattnet. Vad de gjorde med hissen, mer precis, vet jag inte. Men den funkade inte efter att de stängt av den och låst den mellan 2:a och 3:e våningen.

Pratade med en av de svenska lägenhetsägarna och de lär få betala motsvarande 1700 SEK för att få hissen lagad. Att det egentligen är firman som står för ’katastrofhjälpen’ (de som pumpade bort vattnet i den översvämmade foajen) som ska stå för kostnaden går nog inte att få till i det här landet.

Kranvattnet
Funkar det ena så lägger det andra av. Nu har vi (jag) inget vatten…
17:04, frid på jorden. Jag har vatten igen. Tillsatte en undersökning och det visade sig att det var bara jag som var utan vatten – skumt?
Men, så fick jag pratat med ordföranden för husets boförening. Vi gick till ett skåp på baksidan. Där sitter alla lägenheters vattenmätare och av/på-kranar. Min var av…?
Det hade tydligen varit folk här och ’jobbat’ med vattnet.

Om det vore så att vattnet inte betalas då skruvar de bort vattenmätaren och pluggar igen ’ändarna’. Kostar 400 SEK att få den tillbakasatt. Efter att man betalt vattenräkningen. Nilervall – du sköter väl dina åtaganden?

Hälsoläget:
Idag är första dagen jag kan säga att jag känt av ryggen – att det inte är ’normalt’ – det har värkt och huggt till men jag har valt att inte ta någon medicin (bara några öl…, på kvällen)
Jag vet inte? Visst, jag kanske ’lever för hårt’ (cykelturer, promenader, hissen funkar inte…)? Men, det kan också vara så att klimatet blir svalare och att luftfuktigheten sjunker…? F-n vet?
Har skickat meddelande hem till ’min’ vårdcentral, idag, om att jag vill ha en tid. I nära anknytning till hemkomsten för att få diskuterat ’det hela’.

Turkiet – Alanya – Dag 18 av 62

Planering:
Utforska Alanya

Hoppas hitta reptiler och andra djur att fotografera.

Till internetcaféet
– Uppdatera bloggen
– förhoppningsvis kunna publicera någon bild

Så här blev det:
Har redigerat: Turkiet – Alanya – Dag 17 av 62.

Vaknade tidigt. Gick ju å lade mig tidigt.

Brudarna här försöker festa slut på mig så igår sa jag snällt och hövligt nej tack – idag också… (inte sant jag faller…, till föga [hur skulle man översätta det till ett annat språk?])

Naturrunda
Planerade för och gav mig iväg på ett försök att hitta orm. Hade ju sett ut ett ställe via Google Map (de har inga vettiga kartor här…) där det sannolikt borde finnas orm och vädret var lite mulet på förmiddagen och skulle lätta upp mot middagen och eftermiddagen. Det ansåg jag var perfekt.

Cyklade till platsen som jag sett ut som startpunkt från vart jag sedan skulle gå utmed floden Dimcayi och dess västra flodbank. Bilden visar hur jag cyklade. Samma väg fram och tillbaka (ca 2 mil, totalt):
[Bild: Cykeltur 091019, i Turkiet]
[Bildkälla: Google Map]

Bilden som visar hur jag gick (det blev ca 1mil). Den vänstra gröna ringen markerar platsen för var jag ställde cykeln och den högra gröna ringen var där jag vände.
Det blå, visar hur jag gick.
[Bild: Naturrunda 091019, i Turkiet]
[Bildkälla: Google Map]
Det finns ett rött kryss, lite till vänster om mitten. Där träffade jag ett gäng om 3st nyfikna och efterhängsna hundar. De var så snälla så de sprang lite före mig – och skrämde bort allt det jag var intresserad av att titta på, ja, ja…
Se bild längre ned.

Lite ned till vänster om det röda krysset finns en grön cirkel. Den markerar platsen för där man pumpar upp dricksvattnet, 6o meter ned, och levererar till Alanya, där de tyvärr klorerar det.

Det fick jag veta av de här grabbarna:
[Bild: Naturrunda 091019 pumphusarbetare, i Turkiet]
Grabben närmast mig var den som kunde kommunicera, på engelska. Fick också veta att en självbombare sprängt sig själv och en massa andra, i Iran.
Av han fick jag också veta att visst fanns det orm här, men mest på våren. Nu ligger de i sina hålor och kommer väl bara fram på natten, trodde han. Det tror jag med…

Anledningen till att jag hamnade där var att jag blev uppvaktad av ett första gäng hundar, innan de vid röda krysset. Och jag försökte ställa mig in hos dem, men de fegade.
[Bild: Pumphusvakthundar, i Turkiet]
Det fanns en mammahund också men hon fegade ur helt.

Då kom hundägaren och pumpföreståndaren ut och sa att det var hans hundar och så ville han veta vad jag gjorde (jag var ju inne på myndighetsmark) och så blev jag inviterad på te (det ska man inte tacka nej till).

Så är ser deras arbetsplats ut lite norrifrån:
[Bild: Naturrunda 091019 pumphuset, i Turkiet]
Anledningen till att ser lite ’rökigt’ ut är att det faktiskt brinner en hög med ris alldeles till vänster om mig.

Teet drack vi alltså i den översta gröna byggnaden (övervakningen). Pumpen fanns i skjulet strax ned till höger.

Jag hittade allt en del djur:
Just det! Den här hittade jag på golvet i duschkabinen, i morse:
[Bild: 091019 Silverfisk, i Turkiet]
(Hustrun lär ha hittat en hemma i vårt duschrum…)

Innan jag träffade grabbarna i pumphuset förevigade jag en fjäril:
[Bild: Fjäril, i Turkiet]

Blev lite irriterade på mitt hundsällskap, som jag nämnde tidigare i texten, så jag tänkte att jag klättrar upp en bit i bergskanten. Såg att det låg en akvedukt där.
Men hundarna hängde glatt med.
Vid ett ställe fegade de dock ur. Även den modigaste (’min’ kompis) stannade, kröp ihop, och gjorde sig liten så jag kunde kliva över (ha, ha, ha…, och jag som är lite smått höjdrädd…).
Ser ni på bilen, den där lilla avsatsen, på den, där det är som högst, klev jag över en skiträdd hund:
[Bild: 091019 Akvedukt, i Turkiet]
Det är alltså på den där smala, smala remsan, högst upp, där det växer lite gräs och buskar som jag trängdes lite med hunden.

Två av hundarna. Den närmast, kameran, tyckte att den var min kompis. Den rödaktiga morrade åt mig, vilket jag fullständigt ignorerade och så fanns det en liten valp som försökte hänga med ’min’ kompis. Den kom inte med på bild:
[Bild: 091019 Sällskapshundarna, i Turkiet]

Här hittade jag ett gäng grodor:
[Bild: Groda, i Turkiet]

[Bild: Grodor, i Turkiet]

[Bild: Groda, i Turkiet]

På tillbakavägen såg jag en hel del ödlor:
[Bild: Ödla, i Turkiet]

[Bild: Ödla, i Turkiet]

[Bild: Ödla, i Turkiet]

[Bild: Ödlor, i Turkiet]

[Bild: Ödla, i Turkiet]

Att säga att mina fötter inte ömmade, vore en underdrift.
Och så stank jag, så det var hem och in i duschen lite snabb mat (3 st hemmagjorda hamburgare men vanligt vitt bröd (barkis). En halv flaska Cola och en liter vatten. Jag var törstig och hungrig så jag var illamående. Det gäller att dricka och äta ofta – jag missade ju det på en stund.

Därefter ’dök’ jag i säng.

Och har skickat en ursäkt till mina nybekanta ovanför vad det berodde på att jag inte kom upp och hälsade.

Hälsoläget:
Skrämmande bra. Det är andra dagen nu som jag är helt medicinfri…
Fixar sig bara såret i foten så…
…, men, brudarna här ligger på – det är tufft…

Turkiet – Alanya – Dag 16 av 62

Planering:
Utforska Alanya

Hoppas hitta reptiler och andra djur att fotografera.

Till internetcaféet
– Uppdatera bloggen
– förhoppningsvis kunna publicera någon bild

Så här blev det:
Redigerade: fredagen den 16 oktober, Dag 15.

Djur
Egentligen är det märkligt, men det är få människor som känner till att världens mest uppmärksammade rovfisk förekommer i medelhavet.
Andra områden där vithaj tycks förekomma i relativ större utsträckning är centrala Chile, New England, Medelhavet, Nya Zeeland och Japan vilka tillsammans med de fengågnsrika öarna utanför centrala Kalifornien, södra Australien och Syd Afrika utgör ´hot-spots´ för vithaj.
Källa: Svenska Hajföreningen: [http://wse113466.ta35.talkactive.net/haj.asp?v=kanda&id=28]

Vithajen har en av de största geografiska utbredningarna av alla hajar och förekommer i de flesta hav, som Stilla havet, Atlanten, Indiska oceanen och Medelhavet.
Källa: sv.wikipedia.se [http://sv.wikipedia.org/wiki/Vithaj]

Pratade med tjejerna som jobbade på turbåtarna om detta, de såg ut som frågetecken.

Jag har vetat om det länge. Det finns vissa källor som menar att Vithajen (Carcharodon carcharias) använder Medelhavet som uppväxtplats för sina småttingar, andra menar att de funnits där sedan urminnes tider andra menar att de kom när Suezkanalen blev till. Jag vet inte och tänker inte ta ställning men de verkar ju helt uppenbart finnas här – nu. Visste ni det?

Om jag har förstått det hela rätt så är faktiskt vithajen vanlig i medelhavet men den angriper inte. Det talar faktiskt för att den ska till att föda eller precis har födslat. Medelhavet skulle därmed kunna vara en ’barnkammare’.
Möjligtvis en parningsplats. Någonting i bakhuvudet surrar om att hajar inte äter när de är på ’G’, så att säga.
Men jag hittar inga belägg för det, mer än att man observerat ovanligt stora vithajar.

Mera tillbud
Var till toaletten i natt. Fällde upp locket, skulle sätta mig, halkade på badrumsmattan. Locket till WC-stolen gick sönder:
[Bild: Söndrigt toalock, i Turkiet]
Locket var alltså uppfällt när jag ramlade baklänges, med ryggen före, givetvis..

Så här ser det ytliga skadorna ut:
[Bild: Skada efter fall mot toastolen, i Turkiet]
Det känns som om jag klarat mig från inre skador om vi räknar bort känslan av en liten psykisk ’knäck’…

Så nu blir till att åka ut på stan och leta ett toalock som är så likt som möjligt.

Toalock
Hittade inget som var ’så likt som möjligt’. Jag tycker att jag hittade ett som var snyggare:
[Bild: Nytt helt toalock, i Turkiet]
Det kostade 27 Lira (ca 130 SEK). Är inte det dyrt t.o.m. i Sverige?

Metro
Heter affären som jag köpte toalocket i. Det är en slags grossistbutik, liknande Willys. Det har jag begripit.

Vid dagen besök höll jag på att få dåndimpen. Jag har varit där och både handlat och tittat runt flera gånger men idag vägrade de släppa in mig. Jag måste ha ett Metro-kort. ”Fint, ge mig ett då.”, svarade jag. ”Du måste ha ett företag, här i Turkiet.”

Jag blev mållös efter en hel del dividerande och jag förklarade att jag cyklat nära 10 km för att komma till deras butik så skrev hon till slut ett tillfälligt papper som gav mig rätt att handla i butiken.

Studerade sedan insläppet ett tag. Inte en Turk blev stoppad eller kontrollerad en och annan icketurk slank igenom efter som de såg ut som Turkar. Inte kan man ju bli förbannad – meningslöst. Men snacka om att känna sig diskriminerad.

Och jag begrep ju vad de var ute efter. De ville inte att främst turisterna skulle kunna handla billigt.

Sårkontroll
Dagens sårkontroll under högerfoten är klar:
[Bild: Sårkontroll, i Turkiet]
Ser att det sitter lite smuts under det lösa skinnet mest till vänster.
Annars ser det väldigt bra ut men det känns inte bra att gå på…
Visst är det bra med småkameror med riktigt bra närbildsförmåga.

Bad
Dagens bad. Nästan ingen vind. Varmt. Svalkade gott.

Vilat
Sov en stund i eftermiddagsvärmen (siesta). Passade på att lufta såret under foten.
Innan jag satte på nytt vattenavvisande plåster så gjorde jag rent såret mer noggrant. Nu ska det inte finnas några små svarta ’fläckar’ kvar. De som syns på bilden, här ovan.

Hälsoläget:
Jag får se till att leva lite försiktigare. Det är ju kanonbra att mina rygg- och hudbesvär ’försvinner’ men jag kan ju inte hålla på å skaffa mig nya besvär – hela tiden…

Min tinnitus är kvar.
Min taskiga mage krånglar fortfarande.
Frånvaron av känsel på höger tummes vänstra sida är kvar.
Postatabesvären, är kvar
Glaskroppsavlossningen hade ett skov för några dagar sedan. Då såg jag mer ’ljusblixtar’ än vad jag gjort på länge.
Hur det är med blodtrycket vet jag inte (kanske lika bra…).
Några ’Svenska’ hudbesvär har jag inte. De försvann första veckan.
Värken (från ryggen) har minskat med närmare 80%
Övriga besvär, relaterade till ryggen, stickningar, hugg, plötsliga känsel- och kraftbortfall är obefintligt.

Mest besvärande, just nu, är längtan efter hustrun och såret under högerfoten.

Turkiet – Alanya – Dag 15 av 62

Planering:
Utforska Alanya

Hoppas hitta reptiler och andra djur att fotografera.

Till internetcaféet
– Uppdatera bloggen
– förhoppningsvis kunna publicera någon bild

Så här blev det:
Inga personliga inlägg under gårdagen då det var: Blog Action Day 2009 Climate Change.

Så vad jag gjorde under den dagen presenterar jag nu:
Torsdagen den 15 oktober, dag 14
Eftersom det var ett oherrans oväder här som var som värst under onsdagen så fortsatte jag att läsa jag boken: “Men inte om det gäller din dotter“, Jan Guillou.
Läste slut den nu på morgonen.

Lite rengöring (vad annars…)
Gjorde rent en tandborstmugg, av keramik:
[Bild: Tandborstmugg av keramik i Turkiet]
Det i botten är inte smuts. Det är en ’skada’. En annan ’skada’ syns uppe på kanten. Den var vass:
[Bild: Rengöringsskador av tandborstmugg av keramik i Turkiet]

Funderar på att ge mig på duschkabinen:
[Bild: Duschkabinsgolv i Turkiet]
De där fläckiga ’skuggorna’ är inte skuggor. Det är ingrodd smuts, uppepå små ‘kullar’.

Senast jag använde golvrengöringsmedlet jag köpt så luktade det starkt av klorin och det sved i skinnet. Jag försökte ta reda på vad flaskan egentligen innehåller och jag har klurat ut följande:
Den innehåller: <5% Sodyum Hipoklorit [natriumhypoklorit (NaClO)]*
Och; “5 lt suya 55g (2,5 kapak)”. betyder: 2,5 kapsyl till 5 liter vatten.
* Klorin är mig veterligen inte längre tillåtet att använda i Sverige.

Jag hade mycket mindre i hinken (än det föreslagna) och det sved om händerna likt förbaskat. Bäst att investera i ett par ‘kökshandskar’.

Såhär såg det ut efter en ‘testrengöring’:
[Bild: Duschkabinsgolv i Turkiet]

Nu (15:44) har jag gjort ren golvet i duschkabinen. Pengen tog slut. Får ta resten, en annan dag.

Investering
Jag har nog för lite att göra…
Jag har varit iväg och handlat. Och det innebär att man får leta, det är inte bara att åka till ‘butiken’ och handla. Invånarna här har koll på butikerna i ‘kvarteret’, möjligtvis ‘kvarteren’. Och vet de inte så hänvisar de till ‘centrum’. Vilket är ett virr-varr av stora och små gator.

Jag hittade till slut en butik som sålde ‘lister’ som kanske kan passa att täta en duschkabin, i nederkant.

Intressant uppgift med minimalt med verktyg. Duschkabinen är ‘isärskruvad’. Nilervall månde bäva…

Jag har kapat listerna och nu ska de ‘bara anpassas’. Jag tror att det kommer att ta ett par dagar…

Det märkliga är att jag egentligen inte tror på lösningen.

Jag tror att det kommer att sluta med att jag köper en lämplig bit ‘plastslang’ och tvingar in i ‘glipan’ som varierar mellan 5-17mm.

Var hittar jag 20mm diameter plastslang, i Alanya? Det är bara att cykla gata upp och gata ned och leta. Här finns inga förteckningar eller företagslistor. Ja, jag har då inte hittat några…

Dataproblem
Hustrun har ett ‘märkligt’ fel med datorerna hemma i Sverige.
Hon kan inte ‘kolla internet’. Webbläsaren Internet Explorer funkar inte och mejlen (Outlook) finkar inte heller men Skype funkar…

Så nu har hon fått instruktioner att starta om ComHem-modem tills alla lampor lysrer, utan att blinka.
ComHem Kundtjänst hävdar, givetvis. att det är fel på inställningarna i hennse dator. Skitsnack. Hon kommer inte åt internet via min hemdator heller – så det så. Eller? Skickade ett SMS och dubbelkollar…

Hälsoläget:
Tänker faktiskt inte gnälla alls…


Idag:
Fredagen den 16 oktober, dag 15

Duschkabinen
Kommer kanske bli en följetong…
Fixade med listerna lite på morgonen. Det funkar inte. Listerna är för styva och alldeles för svåra att få att passa. 10 Lira kastade i skön.
Nästa försök är en mjuk bit (ca 130cm) slang, 20 cm diameter. Gärna genomskinlig eller antikvit. Lycka till, önskar jag mig själv..

(14:16) Synd att jag inte kom på det där med slangen först. Hittade en genomskinlig en som hade lagom hårdhet/mjukhet, för 1 Lira Nu här den på plats:
[Bild: Tätning av Duschkabin i Turkiet]

Kaza tehlikesi’ (olyckstillbud)
På väg tillbaka till lägenheten tog jag vägen om Migris i ’centrum’ och köpte lite olja till cykeln, kebabkött och olja att steka i.
När jag skulle korsa Ataturk-gatan vid korsningen Yali-Ataturk / Ataturk-Oral, stannade jag till vid ett litet träd. Tappade balansen lite så jag var tvungen att sätta ned högerfoten, just där ett litet träd för ett tag sedan blivit avbrutet och bildade liksom ett litet spjut som stack upp ur marken. ’Olycksplasten är markerad med en liten röd ring:
[Bild: Platsen för tillbudet]
[Bildkälla: Google Map]

Det där ’spjutet’ gick igenom min blå foppa-toffla:
[Bild: Penetrerade Foppa-tofflor i Turkiet]
Och sedan vidare in i foten. Jag hade tur så jag kom tydligen lite snett. Såret blev inte så allvarligt:
[Bild: Fotskada i Turkiet]
Det är min höger lilltå som är uppe till vänster i bilden.
Det räckte med rengöring (fick peta bort lite smuts – var kom den vigheten från?). Satte sedan på ett plåster.

Innan jag cyklade iväg så tog jag en bild på det djur som denna gången var där min cykel står under natten:
[Bild: Gräshoppa i Turkiet]
Gräshoppa

Bad
Dagens bad. Härligt! Fast idag kom det smuts (skit) flytande i ett stort sjok. Känns ju inte så bra. Var det utsläppet kommer från? En båt kanske?

Träffade och pratade med två Svenska flickor. De har varit här i 6 månader. Ska åka hem på tisdag. De har jobbat här nere på turbåtarna. Glömde fråga vad de tjänade…, de betalade i vart fall 2500 SEK per månad för en lägenhet, en fin en…
De stortrivdes här nere och funderade på att börja studera, på distans, härifrån Turkiet.

Det kom något annat flytande i vattnet också – min s.k. akutpillerburk. Hade tydligen glömt den i mina badshorts vilka jag har på mig i princip jämt. Har två som jag växlar mellan.

Var nere och tog ett kvällsdopp (17:30). Strax innan solnedgången. Det var betydligt svalare i brisen nu än mitt på dagen. Igår var det dock en riktigt varm och klibbig dag, hela dagen, även kvällen.

Cykeln
Klimatet går hårt åt cykeln. Den börjar redan rosta…
Det var därför jag köpte olja. Smörjer in där rosten kommer. Och på en del andra ställen, i förebyggande syfte. Det blir fuktighetsavvisande på så vis.

Hälsoläget:
Känner mig nöjd med hur kroppen i övrigt sköter sig, oavsett min klantighet…
Har minskat ned på medicineringen. Upptäckte att jag glömmer ta nästan var annan gång.