sömn; svettig. Värk. Gick upp och tog en dos läkemedel.

Släktforskning
Fortsätter med denna stilla sysselsättning.

Har stött på ett ’problem’.
Det är Kjerstina (Kersti) Andersdotter född 1859-12-27 i Veberöd (Malmöhus län, Skåne).
Föräldrar. Weberöd No 10.:
Far: Anders Andersson född 1814-02-02 i Slimminge (Malmöhus län, Skåne), Husman. Död: 1887-12-14.
Mor: Mor: Elna Mårtensdotter född 1821-09-12 i Everlöv. Bor i Weberöd (Malmöhus län, Skåne). Död: änka, 1891-05-20.
1880 är Kjerstina (Kersti) Andersdotter 21 år och är då piga på Lunnarp No 9 (Malmöhus län, Skåne)
1890 är Kjerstina (Kersti) Andersdotter 31 år och har då flyttat hem till mamma (som blev änka 1887). Weberöd (Malmöhus län, Skåne).
1900 verkar Kjerstina (Kersti), Andersdotter då 41 år som bortblåst. Hittar henne inte i några ’dödböcker’ från Veberöd.

1859 föddes;
28 sept Kjerstina. Far: Per Göransson. Mor: Boel Mårtensdotter. Weberöd Nr 9
30 nov Kjerstina. Far: Mattias Jönsson. Mor: Elna Åkersdotter. Bostad oklar.
3 dec Karna. Far: Jöns Ståls. Mor: Hanna Persdotter. Weberöd nr 6.
27 dec Kjerstina. Far: Anders Andersson. Mor: Elna Mårtensdotter. Weberöd nr 10.

De enda två av dessa tjejer som börjar på ’K’ födda i Veberöd som ’finns kvar’ 1900 är:
Kersti Persson (1859-09-28) och bor tillsammans med Christian Emanuel Lembke (från Malmö), i Qv Örnen. Malmö Sankt Pauli (Malmöhus län, Skåne). Och:
Kerstin Jönsson (1859-11-30) och bor tillsammans med Hans Åkesson och 4 barn i Veberöd Nr 8.

Vart i helsike har Kersti (Kjerstina) Andersdotter tagit vägen. Hon finns inte i Veberöds dödböcker 1890-1900.

Kanske flyttade hon, 1891 då mamma Elna Mårtensdotter dog. Men vart?

Har husförhörslängderna kvar att gå igenom…

Kersti (Kjerstina) Andersdotter 1859 hade en syster; Margareta född 1865-04-16 i Veberöd (Malmöhus län, Skåne). Nr 10.
Hon försvann någon gång mellan 1880 och 1890. Ett ännu större mysterium. Antagligen flyttade hon hemifrån efter 1880 och dog någon annan stans. Det är ju möjligt. Men hann hon träffa någon karl, och få barn?
Samma problem med Kersti (Kjerstina) fast då mellan 1890 och 1900.

Promenad
Hängde på mig kameran och satte på mig stavarna och promenerade bort till Onsjökärret. Vanligtvis cyklar jag men idag tänkte jag att jag kanske kan tvinga bort värken genom att gå. Och jag får nog tillstå att det känns som om det hjälpte – lite.

Inget fotograferande. Kräldjuren har gömt sig.

Jornalist och artikel
Jag blev ju kontaktad av Susanna Hauffman Medicinjournalist, onsdagen den 21 april 2010, per telefon.
Hon vart lömsk för att jag hade hennes (och två andra till) artikel om Diskbråck utlagt som en kopia på en s.k. HTML-sida och till den hade jag länkat från ett blogginlägg (det hade hon dock inte riktigt kläm på).

Givetvis skulle jag ha inhämtat aktuella artikelförfattares samtycke innan jag gjorde så. Men nu hade jag inte gjort det. Jag hade uppgett ordentliga källhänvisningar så jag utgick från att det räckte. Det gjorde det tydligen inte.

Idag fick jag fakturan (Klicka på bilden så blir den mer läsbar):

Nu är den betald.
Postitlappen med uppgift om vilket lagrum som tillämpas var en uppgift som jag ville att Susanna Hauffman skulle ha skrivit på själva fakturan. Nu satt det en postitlapp där, i stället.

Susanna Hauffman och jag har haft ett nästintill flitigt mejlkorresponderande.

Först var tonen nästan hotfull och jag fick minsann veta att hon hade rätt att ta ut fullt arvode (8000 SEK + moms uppger hon att hon fick för artikeln från Året Runt) men Journalistförbundet rekommenderade ca 50% i sådana här fall(?). Plus moms. Fick jag också veta.
Men jag skulle få betala en symbolisk summa. Den uppgiften fick jag per telefon.

Sedan kom ett mejl där jag fick veta att jag skulle betala 3500 SEK + moms.

Då raderade jag sidan och allt som hade med den att göra och meddelade Susanna Hauffman att 3500 SEK ansåg jag inte vara en ’symbolisk’ summa.

Hade jag haft någon vinning eller på annat vis ’tjänat’ eller tillskansat mig några fördelar genom att ha den där artikeln på en egen HTML-sida som en slags minneskopia (jämför med dem som klipper ur och klistrar in i klisterböcker), så hade ju saken givetvis varit annorlunda.

Problemet med internet är ju att det är sökbart och tillgängligt. Andra, många andra, kan läsa det.
I.o.f.s. så skulle jag ju kunna bjuda hem flera 100 tusen personer till mitt hem och visa dem klippboken (om jag nu hade haft någon), det är ok.
Men inte att ha det digitalt på en egen s.k. HTML-sida. Sådan är lagen och jag vill givetvis göra rätt för mig när jag förstått att jag gjort fel. Fast nu tycker ju jag att jag egentligen inte gjort fel. Det är Susanna Hauffman som menar det.

Efter lite dividerande och mer kommunikationsutbyte stannade summan på 1500 SEK + moms = 1590 SEK.

Susanna Hauffman ville att jag skulle tycka att det var OK men det tyckte inte jag.
Mest ’juste’ hade varit att låta det bero i.o.m. att jag raderat allt och att min uppsåt aldrig var att få någon som helst intäkt eller annan vinning.

Så nu har jag betalt. Som sjukpensionär orkar jag inte ’bråka’.

After Work
Kan man ju inte kalla det. Jag är sjukpensionär och hustrun är ’mellan två jobb’ – arbetslös men arbetsför.
Men vi gör ju våra ’jobb’ likväl.
Mitt jobb är att hålla kroppen igång. Försöka röra på mig på ett vettigt vis. Äta rätt (misslyckas ofta). Tänka positivt – går ju bra för det mest men så ’hoppar det in’ vissa ’störande element’ emellanåt. Hitta en rehabilitering som gör mig bättre.
Hustruns ’jobb’ är ju att hitta ett jobb…

Vi pratade mycket ’Må Bra’.

Hälsoläget:
Trodde att högerbenet skulle ramla av i höjd med mitt knä, idag. Försökte bota det med en promenad, med gåstavar. Till Onsjökärret. Det kändes faktiskt bättre när jag kom tillbaka. Sedan blev det värre…