På väg till eller från jobbet, på bussen, brukar jag roa mig med att läsa gratistidningen metro.

Idag noterade jag ett par insändare på sid 20. Det har varit ett flertal åt det hållet, det senaste. Den ena insändaren har signaturen: Adam Cwejman, andre vice ordförande, LUF väst, Göteborg. Med rubriken: Vem facket kämpar för är högst oklart. Innehållet handlar om den nu riksbekanta salladsbarsägarinnan som vägrade teckna kollektivavtal och blev därmed utsatt för blockad. Och nu då ”tvingad” till att sälja. Ägarinnan menar att hennes avtal var förmånligare än kollektivavtalet och att de anställda var nöjda. Jag har inte kollat det där men det kan vara så.
Poängen i det hela består i vad en annan näringsidkare inom samma bransch påpekade: ”Om inte alla, i vår bransch, är anslutna till kollektivavtal så sätts ju konkurrensvillkoren ur spel.”
Alltså borde ungliberalen Adam Cwejman faktiskt kämpa för kollektivavtal. Konkurrens är ju bra! Enligt alliansen.
Mig veterligen hade det inte kostat ägarinnan något ”extra” att acceptera kollektivavtal, i alla fall enligt henne självt. Och då hade ju inte fackets blockad som i insändaren kallas för trakasserier varit nödvändig.
Insändarinnehållet i sin helhet:
”Vem facken kämpar för är högst oklart
FACKLIGT. Sverige har förlorat en ung företagare, och nu bör vi än en gång ställa oss frågan “Varför?” För vem kämpar facken egentligen? Är det för Wild’n’Freshägarinnan eller hennes anställda, som alla var nöjda med sina villkor? Eller är det en idé som de med tvång vill att alla ska dela i Sverige? Facken visar för företagarna var skåpet ska stå och att det är deras vilja som ska råda, oavsett om löntagare och arbetsgivare kommit överens på egen hand. Fackens oproportionerliga strids-åtgärder i Wild’n’Fresh-fallet visar att något är fel med fackens roll i samhället. Istället för att finnas där som en viktig resurs för löntagare som behöver hjälp med arbetsvillkor tvingar sig facken på där de inte är önskade. HRF-facket i det här fallet har helt glömt bort att ordet avtal innebär ett mått av frivillighet och samförstånd. Att systematiskt trakassera en företagare till att skriva på eller lägga ner verksamheten tillhör inte ett avtals egenskaper. Det är på sin plats att HRF allvarligt överväger hur deras metoder ska se ut i framtiden och hur deras trakasserier egentligen påverkar unga människors lust att starta eget.
ADAM CWEJMAN, ANDRE VICE ORDFÖRANDE, LUF VÄST, GÖTEBORG”

På samma insändarsida skriver signaturen: Alice, med rubriken: Sveriges väljare har kort minne.
Insändarinnehållet i sin helhet:
”Sveriges väljare har kort minne
POLITIK. Varje dag går det att läsa insändare i alla möjliga tidningar. där folk förutspår Sveriges nära förestående undergång på grund av den borgerliga regeringen. Jag undrar hur väljarna i det här landet kan ha så kort minne: de verkar redan ha glömt vilket sätt socialdemokraterna och deras allierade styrde Sverige på i många år. Arbetslösheten nådde rekordnivåer, sjukvården gick på knäna och vårdköerna blev bara längre och längre, allt fler ungdomar kom ut från skolan med otillräckliga kunskaper; rödgröna politiker missbrukade sin ställning for att få allsköns fördelar gentemot den arbetarklass som de skulle försvara. Hur i hela friden kan då så många tycka att dessa partier borde ha belönats med ytterligare fyra år vid makten? Det önskar jag att domedags- profeterna i insändarspalterna kunde svara på.
ALICE”

Och på det svarar jag: Socialdemokraterna förde en borgerlig politik. Det som skrämmer folk nu är att de får uppleva en expanderande fortsättning.