På dagens hundpromenad roade jag mig med att ta mig ut på en frusen våtmark. Ville kolla spåren i snön efter fågel, hare och räv. Det finns också en slags ö i den här våtmarken som har varit säte för räv och dess rävgryt. Jag var nyfiken på om det var aktivitet där. Det var det tyvärr inte.
På väg tillbaka blev jag nog lite övermodig. Nu vet jag att där det växer mycket våtmarksgräs är inte isen så stark. Jag sjönk nästan ned till knäna. Hunden tyckte jag var jätterolig och skuttade runt mig med sina 18 kilo.
Efter några meter nådde jag fast mark men med rätt så blöta fötter – trots vandringskängor.