Turkiet – Alanya – Dag 60 av 62

Planering:

Hoppas hitta reptiler och andra djur att fotografera.

Till internetcaféet
– Uppdatera bloggen
– förhoppningsvis kunna publicera någon bild
**
Så här blev det:

Morgonpromenad
Efter frukost 1 sedvanlig morgonpromenad.

Nu (08:13) håller jag på med att göra i ordning frukost 2.

Infektion / Inflammation?
Hittat en rodnad, något upphöjd, på höger underarm som inte gör ont men det ser ont ut:
[Bild: Rodnad, Turkiet]
Det kan vara ett stick från någon buske. I så fall är det troligtvis en inflammation.

Naturbesök
Tog en promenad upp till borgen, genvägen.

Bestämde mig för att bara fotografera sådana djur jag inte sett. Det bidde inget med det…

Stod länge och spanade på en oragnge fjäril med mörk bård ut mot vingkanterna och eventuellt en ljus längst ut. Men den ville inte slå sig till ro.

Hittade bönsyrsan (jag tror det är samma…) så jag tog några bilder av den och valde ut den här:
[Bild: Bönsyrsa (Mantis religiosa), Alanya,Turkiet]

Pekmez
’A’ ska visa mig var man köper riktig pekmez. Den som baseras på Johannesbröd och är ’hemmagjord’. Den görs alltså i någon bergsby. Inget fabriksskit här inte. Man betalar per kilo. Jag fick en 1,5 liters ’PET’-flaska för 8,5 TL.

Bokläsning
Nu är det bokläsningsdags, antagligen resten av dagen.

I morgon är det min sista dag i Alanya.

Turkiet – Alanya – Dag 57 av 62

Planering:

Hoppas hitta reptiler och andra djur att fotografera.

Till internetcaféet
– Uppdatera bloggen
– förhoppningsvis kunna publicera någon bild
*****
Så här blev det:

Kylskåpet
Behöver en avfrostning, igen…
Håller på med det. Det får stå och droppa medan jag är ute promenerar.

Naturbesök
Efter promenaden och vid ca 10:00 ska jag bege mig norrut, här i Alanya. Till en kyrkogård. Omgivningarna där lär innehålla en ovanligt stor mängd Skorpioner. Så mitt letande kommer att bli där. Men de säger här att det kan vara så att Skorpionerna redan ’gått och lagt sig’. Må så vara. Jag gör i vart fall ett besök.

Det blev inga bilder på någon skorpion. Jag hittade inte ens kyrkogården. Vilket i.o.f.s. rimligtvis inte borde vara det avgörande. Tror inte det finns mer skorpioner bara för att det är en kyrkogård.

Jag hittade faktiskt kyrkogården, på hemvägen. Jag hade stannat och parkerat cykeln och valde att gå upp en gångväg. Och jag tyckte att det såg lite gravplatsliknande ut där uppe.
Det var en picknickplats…

Fin utsikt var det i vart fall:
[Bidl: Alanya, Turkiet]
Man kan skymta borgruinerna (muren) högst upp på udden.

Hade jag fortsatt, med cykeln, bara 100 meter till, så hade jag sett kyrkogården…

Utifrån utsikten såg jag kyrkogården där nere. Innan jag gick ned undersökte jag ’kullen’ jag var på. Hittade en del intressanta mångfotingar:
[Bild: Mångfoting, Alanya,Turkiet]

[Bild: Mångfoting, Alanya,Turkiet]

Nere på vägen, till cykeln och innan kyrkogården, mötte jag den här:
[Bild: Larv, Alanya,Turkiet]

Jag gick runt lite på kyrkogården. Den såg i.of.s. lovande ut vad avser skorpioner men där var en massa folk och det kändes inte så bra att smyga omkring där och kolla under stenar…
Får se om jag ger det en andra chans. Den där kyrkogården ligger högt upp på bergsidan, Bergen norr om Alanya.
Jag gillar den här lösningen på hur man kan ta sig upp för en mur:
[Bidl: Trappsteg i muren vid Kyrkogården, Alanya, Turkiet]

På väg därifrån, mot cykeln, såg jag den här lille kvicke:
[Bild: Ödla, Alanya,Turkiet]
Inte så värst lätt att få syn på…

[Bilder, hoppas jag att det blir…]

Kurban Bayram, offerhögtiden, trodde jag skulle börja lite mer mot eftermiddagen. Där hade jag fel. Jag såg slaktplatser (olagliga) vart jag än kom, bara det var lite undanskymt. Och grillröken ligger tät över Alanya och här och där bräker det getter eller får och en och annan ko råmar. De väntar på sin tur.

Vid en plats som jag rullade förbi så använde de ett ganska originellt sätt, för att göra det lättare att flå (tror jag), ett får. De hade stuckit in en slang under skinnet och så pumpade de in luft.

Annars var just den platsen en för mig makaber syn. En kvinna står med ett får som väntar på sin tur. Två små barn är med. Jag ser på dem att de är ivriga i att sluka varje liten detalj.
Snett framför det väntande fåret, åt vänster håller en man på och styckar, ett får. Snett bort till höger om det väntande fåret håller de på med pumpen och troligtvis flår de därefter..
Alldeles till höger om det väntande fåret, en grävd, fyrkantig grop. I den gropen slängdes slaktavfallet.

Mitt i detta står fåret och väntar på sin tur…

Den scenen får mig närmast att tänka på hedniska offerritualer. Andra får tycka vad de vill.

Lunch
Är bjuden till ’A’ och ’S’ på lunch. Kurban Bayram, offerhögtiden, ska firas. Det är kött som då enligt seden står på menyn (nu vet inte jag vad det blir…, ’börek i 2 varianter samt kuru fasulye’, vad det nu är?) och enligt seden är det meningen att man ska bjuda fattiga. Nu är jag ju inte precis fattig men bjuden är jag. Det ser jag fram emot.

18.51 Jag är bortskämd, i flera nivåer. Den ena nivån är att jag fått förmånen att få lära känna ’A’ och ’S’ samt hunden Paşa, här i Alanya. Dessutom proppar de i mig god mat i minut och parti :me:

En duva som ville veta vad vi åt:
[Bild: Duva, Alanya,Turkiet]

Tack kära ’A’ allt var jättegott!

Vi avslutade kvällen med att spela Backgammon. Eftersom jag glömt reglerna så spelade i princip ’A’ för mig också och det var säkert därför jag vann.

Synd bara att tröttheten drabbade mig. Ska strax krypa i säng. Just det, jag vet, klockan är bara ca 19:00, lokal tid. Men är nu pengen slut så är den.

Mer
Ja, vi får se vad den här dagen mer kan bjuda på…

Turkiet – Alanya – Dag 56 av 62

Planering:

Hoppas hitta reptiler och andra djur att fotografera.

Till internetcaféet
– Uppdatera bloggen
– förhoppningsvis kunna publicera någon bild
******
Så här blev det:

sömn, lite orolig. Det blir den alltid när jag druckit alkohol.

Gårdagens Födelsedagsfest
Tja, födelsedagsbarnet såg ut att stortrivas och jag uppskattade mycket den Osmanska gryta jag beställde in.

Servicen på stället (en restauran ’om hörnet’) var urusel. Här blir de förberedda dagar i förväg på att det ska komma ett stort sällskap vid en given tidpunkt och fixar inte ens att ge alla bröd, inom den första timman…
Det enda de var snabba med det var att servera öl.

Mot slutet, var vi ett gäng som beställde Irish Coffe. För det första tog det en oherrans lång tid och sedan visade det sig att det smakade rena rama rävgifter. Whiskyn var antagligen av någon mystiskt kass sort och så var det alldeles för mycket av den varan, i drinken. Vispgrädden lyste med sin frånvaro, troligtvis ersatt med pulvergrädde – i bästa fall.

Jag gick hem vid ca 22:30.

Promenad
Ska strax ut på min morgonpromenad.
Träffade en av födelsedagsgästerna.

Bussbiljett
Har bestämt mig för att köpa bussbiljett, till tisdagen den 1 december, idag. I morgon börjar högtiden ’Kurban Bayram’ och den varar i ca 3-4 dagar, beroende på ’omständigheter’. Risken finns att det mesta då är stängt. Därför satsar jag på att köpa biljetten idag.

Kurban Bayram
Offerhögtiden. Helg till minne av Abrahams lydnad inför Gud. Firas omkring 40 dagar efter Seker Bayram och varar också i tre dagar.
Seker Bayram: Sockerfesten. Firar Ramadan’s slut i tre dagar.
Ramadan: Fastemånaden. En 30 dagar lång period då man från soluppgång till solnedgång inte får äta, dricka eller njuta av andra av livets ljuvliga lustar. Infaller den 9:e månaden i den arabiska kalendern, som är 10-11 dagar kortare än den gregorianska.
[Källa: Sun Search. Turkiet, Alanya, Sevärdheter & fakta]

Bussbiljetten
Gick inte att köpa idag, nejdå. Det ska göras samma dag, efter kl 15:00. Utomordentligt fånigt. Precis som om den dagen inte är tillräckligt stressig som den är.

Pekmez
Tänkte ju köpa med mig lite Pekmez Keçiboynuzu eller Pekmez Harnub. Det de hade på Migros var i glaskonservburk – jag avvaktar. Visst jag kan köpa ett gäng sådana burkar och fylla över på plastflaskor – jag avvaktar. Dessutom var den sorten jag förevisades inte exakt det jag ville ha, tror jag.

Internet
Ligger nog nere större delen av dagen. Min kontaktperson ska flytta till en annan lägenhet inom fastigheten och nu håller de på att renovera den tidigare och då åkte väl antagligen strömmen väck för bredbandsmodemet. (nu ca 14:00 är det tillbaka).

Bildgenomgång
Näst på dagens schema, efter lite vila, är att gå igen om resten av gårdagens bilder.
Se: 25/11-09.

Turkiet – Alanya – Dag 52 av 62

Planering:

Hoppas hitta reptiler och andra djur att fotografera.

Till internetcaféet
– Uppdatera bloggen
– förhoppningsvis kunna publicera någon bild
**********
Så här blev det:

Gårdagens utflykt
Vi körde till Sapadere.

På ditvägen var in till Mahmutlar (tror jag), det skulle göras några ärenden. Bl.a. så köpte ’A’ sådana där runda bröd, med mjukost i -gott.
Nästa stopp blev vid några små vägfik, efter Kargicak och vid Seki. Det ligger två låga klippöar utanför. ’S’ (’A’:s sambo) letade efter en kamrat som ägde ett av fiken. Strax därefter svängde vi vänster in på väg 07-32 och mot Sapadere.

Sapadere är en kanjon (Amerikanska: canyon. Turkiska: Köyü). Ett naturreservat där vatten rinner mellan mycket höga berg. Sapadere har en egen hemsida: Sapadere Köyü (på Turkiska).

Innan vi kom upp till platsen där kanjonen börjar så stannade vi vid en restaurang där ’S’ lämnade in sin mobil för laddning.

In till kanjonen var det inträde.

Lite egna bilder:
[Bild: Restaurang lite innan Sapadere, i Turkiet]
Restaurangen några kilometer innan Sapadere Köyü, där ’S’ lämnade in mobilen på laddning.
Vattnet som rinner mot betraktaren kommer från kanjonen, Sapadere. T.v. i bild restaurangen.

[Bild: Sapadere, i Turkiet]
Själva ’ingången’ till Sapadere Köyü, efter platsen där man betalat inträdet.
På skylten står det:
*Gå inte in med mat och dryck.
*Var snäll och håll ordning på dina barn
*Drick inte alkohol och bada
*Röka inte
*Plocka inte blommor
*Skräpa inte ned
*Det är farligt att dyka
*Bada inte i de naturliga poolerna om du inte kan simma.

Vi hade inga planer på något av det så vi gick in.

[Bild: Sapadere, i Turkiet]
En av många magnifika och hisnande vyer:
När man gick där som ’spången’ tar slut, i bilden, så kändes det som om bergen skulle ramla på en. En slags omvänd svindel.

[Bild: Sapadere, i Turkiet]
Vattenfallet där framkomligheten tog slut.
Synd att de inte lyckats fixa snyggare med kablar och ledningar.

På väg ned:
[Bild: Blomma, Sapadere, i Turkiet]

Efter besöket i Sapadere Köyü åkte vi ned till restaurangen, på första bilden, där ’S’ lämnat sin mobil på laddning. Där satt det bra med en kall öl.

På nedvägen blev jag lite förvirrad men förstod att vi letade efter en kamrat till ’S’. Vi stannade i Demırtaş. Dä’r gick ’A’ och ’S’ ut och gjorde en massa inköp.

Nästa moment blev de lilla små ’vägfiken’. Det visade sig vara ställen dit man kunde ha med sig sin egen mat, råvaror och så lagades det i ordning där. Matlagningen och serveringen – och disken skötte personalen. Himla kul idé.

Maten var delikat; stekt (grillad?) kyckling, sallad, grillade (stekta?) aubergine och ’stark’ grön paprika, bröd, rädisa (det räckte med en eftersom den var stor som ett äpple), mandarin och plommon. Jag drack öl till och mot slutet slank det ned en Raki.

Nära skymningen noterar jag i ögonvrån att en av flera fiskare fått napp. De drar upp en rätt så stor fisk, 45-50cm. Det verkar bli stor uppståndelse och vad jag kan se vågar ingen ta i den. ’S’ upplyser mig om att det är en fisk som är dödlig. Det är därför de inte vågar ta i den. ’S’ sa också det Turkiska namnet, vilket jag givetvis glömt. Men jag har gjort lite efterforskningar och kommit fram till att det sannolikt är en: Lagocephalus sceleratus eller ’Silverstripe blaasop’ (eng). Blir väl närmast ’Silverstrimmad blåsfisk’, kan bli upp till en meter lång. Den är dödlig, om man äter den. Men det är bara vissa delar av fisken som är dödlig så den kan anrättas och ätas om den som gör det vet vad den gör.
En annan fisk som är direkt dödlig är: Stenfisken (Synanceia verrucosa), kan bli upp till 60 cm så storleken stämmer men sedan blir det fel, mot vad jag såg. Stenfisken är ’knotig’, det var inte den fisk jag såg, den var relativt slank och mest ljus (silverglänsande) och mycket ’sprattlig’.
Jag tror det var den först beskrivna fisken som de fick upp. Dödlig när man äter den.

Vi satt där till en bra bit efter solnedgången.
En av många solnedgångsbilder som ’A’ tog med min kamera:
[Bild: Vägfiket, Seki, D400, i Turkiet, i Turkiet]

Jag annonserade att jag var trött så vi drog oss mot Alanya. När vi var nästan framme gör ’S’ en sväng tillbaka så vi kommer att stanna vid ett mycket litet gatukök. Bara öppet kvällstid och sköts av goda vänner till ’S’ och ’A’. Där serverades en kebabrulle som doftade pannkaka – mums! Drack en slags yoghurtmjölk till.

Sedan blev jag hemkörd.

Det var en mycket nöjd och trött Nisse som kröp i säng.


Dagen idag
sömn; lite småorolig (vaknade upp många gånger. Låg och läste till ganska sent (för mig).

Tvätt
Dags att tvätta. 4st microfiberskjortor

Promenad
Numer invanda promenaden utmed Kleopatra strand (ca 5km).

Anteckningar
Skrev ned och publicerade text och bilder, här ovan.

Mina båtvänner
Fick rapport, idag, av f.d. matros L att Kapten för Felma och matros K fastnat i Istanbul (flygplatsen)l, något bagageproblem. De blev alltså fördröjda (mer än) ett dygn. Istanes. Stackare. Undrar hur det kommer att gå för mig…?

Promenad 2
Körde en vända till nu på sena eftermiddagen. Tro jag har knallat till mig en blåsa mellan vänster lilltå och ’den andra’ (vad heter den?). Givetvis. Klarar inte att vara ’skadefri’…

Vila
Läst bok, resten av dagen.

Mer
Vi får se vad som det mer kan bli av den här söndagen…

Turkiet – Alanya – Dag 49 av 62

Planering:

Hoppas hitta reptiler och andra djur att fotografera.

Till internetcaféet
– Uppdatera bloggen
– förhoppningsvis kunna publicera någon bild
*************
Så här blev det:

sömn; ok med värmeelement å allt.

Frukost nr 1 avklarad. Frukost nr 2 äts vid ca 9-10.

I går kväll
Stördes mitt bokläsande av sirener, alldeles utanför, på gatan. Det brann i restaurang Çello, i huset bredvid. Brandkåren lyckades snabbt släcka det som brann.

Promenad
Är det som är näst i tur. Morgonpromenad, utmed Kleopatra strand, fram och tillbaka.

Skön promenad, lite stel i benen?

Stannade vid en av de ’kommunala’ gymmen. Utomhusgym som bygger rörelser och kroppen som enda motvikt.

Religion
Suttit en stund och försökt förstå; islam, muslimer och koranen. Det här med huvudduk t.ex. var kommer det ifrån? Koranen påbjuder det inte, eller?

Den Turkiska staten(?) har via lag förbjudit huvudduk i offentliga myndighetslokaler, universitet och skolor.
Därmed har man, i Turkiet, gjort politik av huvudduken. Men som jag ser det är huvudduken inte ett politiskt påfund.
Jag ser det som en tolkning, inom islam. Problemet är bara att jag inte hittar ursprunget. Ett ursprung som jag tolkar som religiöst (islam).

Naturbesök
Alldeles strax ger jag mig ut till ’udden’.

Så värst många djurbilder blev det inte.
Fjäril
[Bild: Fjäril i Turkiet]

Felma
När jag ’klättrade’ omkring uppe i bergen, på ’udden’ så fick jag se, när jag var på utsidan av muren, nästan högst upp, hur Felma (mina båtvänners båt) kommer stävandes med kursen rakt mot mig. Tog en massa bilder (två av dem):
[Bild: Felma, Turkiet, Alanya]

[Bild: Felma, Turkiet, Alanya]
Felma är alltså den lilla vita pricken, mitt i bilden.

Klättrade sedan ned, till en annan utsiktspunkt (den syns t.h. i bilden ovan), och några bilder till (en av dem):
[Bild: Felma, Turkiet, Alanya]
Och sedan mer ned mot vattnet, marinan i bakgrunden:
[Bild: Felma, Turkiet, Alanya]

[Bild: Felma, Turkiet, Alanya]
Det är matros L som har ryggen åt kameran. Kapten skymtar bakom ’masten’.

Och till sist gick jag ned på stranden och tog en bild med Felma och udden i bakgrunden och där man kan se var jag satt när jag tog bilden, ’högst upp’. Jag satt vid pilen:
[Bild: Felma, Turkiet, Alanya]
Felma, till höger i bilden.

Bad
När jag kom hem så plockade jag ihop lite grejor som jag stoppade i en massa plastpåsar. Hittade en snörstump och tog en madrass och så cyklade jag ned till stranden. Surrade mitt knyte i snöret som sedan fästes i badbyxorna och sedan bar det iväg ut mot Felma med jag på en luftmadrass.

Hade jag då vetat att det var ’öltorka’ på båten så hade jag ju givetvis haft det med mig – en miss. Så matros L fick låna mitt fartyg (luftmadrassen) och ta sig in till stranden och köpa öl. Jag höll mig till medhavd Cola (det var anledningen till att jag inte hade några öl med mig).

När matros L kom tillbaka så visade det sig att ölflaskornas kapsyler gått hårt åt mitt fartyg (luftmadrassen) så den ’get limp’ (blev slak), luften gick ur.

Det var inget som påverkade min återfärd, mot stranden, när det började närma sig tid för avgång. Madrassen är nu kasserad.

Känns som om jag kört ett Triathlon eller liknande. Cykling 400m. Gång brant uppför (från havsnivå till ca 130m ö.h.) avstånd ca 3km. En del ’klättring’. Sedan nedför igen. Cykling ’hem’ 400m. Cykling tillbaka 400m. Framförande av luftmadrass (minst 500m). Tillbaka 100m, båten hade draggat en del och så simmade jag ’rakt in’. När jag ’simmade’ ut körde jag på snedden och då blev det mycket längre. Cykling ’hem’ 400m.

Vila
Så nu blir det vila, resten av dagen. Har precis värmt upp ett par ’hamburgare’ i stekpannan.

Resten av dagen är ett oskrivet ’blad’.

Turkiet – Alanya – Dag 48 av 62

Planering:

Hoppas hitta reptiler och andra djur att fotografera.

Till internetcaféet
– Uppdatera bloggen
– förhoppningsvis kunna publicera någon bild

**************
Så här blev det:

I går kväll
Båtturen
Vi var ute en bra stund med båten (mina båtvänners båt) och när vi kom in i marinan så satte K igång med att koka nyköpta krabbor. Inte min specialitet så jag fick instruktioner hur den skulle ätas. Det var gott. Och tack! Jättemycket tack. Jag hade jättetrevligt.

Var väl hemma ca 18:30.

Ny bekantskap
När jag kom hem så såg jag att jag hade fått ett meddelande från ’A’. ’A’ ville träffa mig och jag ville givetvis träffa ’A’ så jag ringde upp och vi bestämde att mötas lite senare nere på Atatürk Str.

Vi gick till en restaurang och pratade massor. Det var väldigt lättpratat. Kändes som vi liksom känt varandra ett tag. Och det är klart, ’A’ har ju lärt känna mig, delvis, genom den här bloggen så ’A’ visste mer om mig än vad jag visste om ’A’. Men det var inte ett dugg besvärande.

Och jag fick lära mig massor om Alanya och Turkiet i stort. Tack ’A’!

Efter restaurangen fick jag förmånen att få följa med hem till ’A’ och få träffa sambon. Och där pratade vi än mer, Hur kul som helst.

När jag gick därifrån så hade jag med mig ett element som jag generöst fick låna för att nätterna skulle bli mindre råkalla. Tack!
Och så fick jag en flaska med en slags ’sirap’ som jag ska ta dagligen för att ’fixa till’ magen. Har tagit första dosen idag på morgonen. Vi får se vad det kan ge för resultat.


Dagen idag

Promenad
Sitter å laddar för en promenad. Vädret ser strålande ut.

I övrigt känns det som om det här kommer att bli en slapp dag. Är ganska trött. Det var ju ’fest’ hela dagen igår.

Det bidde en promenad. Resten av dagen har tillbringats med bokläsande.

Mer
Mer text kommer, kanske…

Turkiet – Alanya – Dag 46 av 62

Planering:

Hoppas hitta reptiler och andra djur att fotografera.

Till internetcaféet
– Uppdatera bloggen
– förhoppningsvis kunna publicera någon bild

****************
Så här blev det
:

Vädret
Vaknar till dunder och brak. Det håller fortfarande på men det är en bra bit bort så därför vågar jag dra igång datorn. Det regnar.

Promenad
Har ju lovat mig själv att det ska bli minst en promenad, varje dag, oavsett väder.

Men jag ger mig inte ut på ett visst klockslag. Så då kan jag ju avvakta lite. Det kan ju sluta regna t.ex.
Regnar fortfarande (08:40)
Nu (09:33) blir det promenad. Solen skiner.

Tog några bilder:
Sädesärlor
[Bild: Sädesärlor i Turkiet]

Kråkor
[Bild: Kråkor i Turkiet]

Redigering
Lagt till bilder i inlägget: Söndagen den 15 november 2009.

Förvirrad (lite)
Vid ett av tillfällena jag träffade en del av de jag lärt känna här nere som är stadigvarande boende skandinaver så frågade jag vad det kom sig att Engelsmän blev sämre behandlade än Tyskar.
Då tittade ’allihopa’ på mig och sa: ”Här hatar de Tyskar. De har inget emot Engelsmän.”

Vad kommer det sig, i så fall, att just Engelsmän, på reseforum och privata bloggar, beskriver att de blivit behandlade som luft medan det har svärmats kring Tyskar?
Och, kan Turkarna här bättre tyska än engelska bara för att Tyskarna är fler? Eller har varit här längre?
Och, om de nu hatar Tyskar, varför anstränger de sig i så fall att lära sig bättre tyska, än engelska?

Är Tyskarna rikare? Knappast. Är de fler? Troligtvis. Har de varit här ’längst’? Jag vet inte men det är kanske så.
Min slutsats måste bli att antingen handlar det bara om pengar. Eftersom Tyskarna är fler (även om de är hatade) så ger det mer pengar att lisma för dem.

Håller det resonemanget? Tror inte det. Under högsäsong (6 månader) är här smockfullt med skandinaver, engelsmän, amerikanare m.m. Då är tyskarna i minoritet.
Bland de stadigvarande nationaliteterna är troligtvis tyskarna fler men inte totalt sett. Alltså borde det löna sig mer, i längden, för Alanyaborna (de som lever på turistnäring) och de Turkar som är här som säsongsarbetare, att lära sig engelska.

Eller, så är det så att de inte alls hatar Tyskar.

Jag har också noterat hur en del Tyskar bemöter Turkarna. De behandlar dem som luft. Men jag har sett lika många Tyskar som agerar som bästa vänner med Turkar.

På mig verkar det som om de (Turkar i Alanya) ’hatar’ alla som inte öser Lira över dem.

[not 17:20] Jag hoppas att Ni som läser den här bloggen inser att det förekommer generaliseringar, tyckanden, tänkanden och reflektioner som inte bygger på ’all världens erfarenhet’ utan det är mina. Rätt eller fel, mina är de.

Promenad 2
Det bidde en solnedgångspromenad utmed Kleopatra strand

Mera
Blir det ingen mer text, här, idag, så beror det på oväder.

Turkiet – Alanya – Dag 44 av 62

Planering:

Hoppas hitta reptiler och andra djur att fotografera.

Till internetcaféet
– Uppdatera bloggen
– förhoppningsvis kunna publicera någon bild

******************
Så här blev det:

Lite om i går kväll
En utelåsning
Pratade rätt så länge med hustrun, via skype.

Satt sedan på balkongen och tog en öl.

När jag sitter där så får jag se något märkligt. En kvinna försöker ta sig in på en balkong. Den stora balkongen som tillhör hundägaren som har sin schäfer på den lilla balkongen, nästan hela tiden.

Hon kom inte upp. Hon såg förtvivlad ut. Gick ut och satte sig på muren mot gatan och såg ännu mer förtvivlad ut.

Jag frågade då om hon hade problem. Det hade hon men hon kunde inget vidare bra engelska så hon kunde inte riktigt förklara.

Jag klädde på mig och gick ned.

Det gick tydligen bättre att förklara, på engelska, när jag var var på plats. Hon hade blivit utelåst. Hon skulle gå ut och se efter om hennes bror, med flickvän möjligtvis var på väg och dörren hade gått i lås. Vad jag förstod så var hon hundägarens flickvän men hon bodde där inte utan i ett samhälle en bit bort.

Jag såg ju att hon kände hunden och vice versa så jag bestämde mig för att den unga kvinnan nog hade rätt att komma in i lägenheten.

Jag formade mina händer till en skål och placerade mig stadigt mot väggen och sedan fick hon kliva upp så hon fick ordentligt tag om balkongräcket. Jag var noga med att i övrigt inte röra henne.

Jag ber henne sedan om en gentjänst. Kunde hon förmå sin pojkvän att rasta hunden oftare och ha den mer inne? Fick veta att det var en hane och att den var 4 år. Har glömt namnet. Hon lovade att hon skulle se vad hon kunde åstadkomma.

När vi står där och pratar så kommer brodern, med flickvän. Han kastar sig snabbt ut ur bilen och säger något väldigt fort och väldigt ’hårt’, till den unga kvinnan.

Eftersom jag fullkomligt ignoreras så tar jag tillfället i akt att gå därifrån.

Nu återstår en fråga. Vad det där bra eller dåligt gjort, av mig?
Kommer hon att straffas på något vis? Dels för att hon blev utelåst, dels för att hon lät mig hjälpa henne och dels för att hon pratade med mig.

Jag bestämmer, nu, att det där tänker jag inte bry mig i. Jag gjorde något bra, som jag ser det. Tolkar de det på annat vis så är det inte mitt problem.

[not. 08:46] Kom på en sak. Kan det vara så att jag, återigen, drabbats av naivitet? Vad är det som säger att den unga kvinna väljer att berätta sanningen? Hon kanske säger något annat. Hur blir det då?

Utekväll (fortfarande i går kväll)
Gick ut och roade mig med min kontaktperson och hennes holländske vän (tror jag, de kan vara släktingar också, jag vet inte). Nåväl, de tog mig till en restaurang en bit bort, som jag givetvis glömt namnet på, fastän jag ansträngde mig för att komma ihåg det. De ville jag skulle smaka på en rätt som de åt dagen innan. Det var något av det godaste jag ätit. Kycklingfiléer i rakisås, klyftpotatis och sallad.
Min kontaktperson var lite vän med ägaren av restaurangen och hotellet så som avslutning blev vi bjudna på var sin tequila. Första gången jag druckit det. Slicka på näven, salta, greppa glaset, ha koll på var man har citronskivan. Sedan slicka i sig saltet, svepa tequilan och snabbt suga på citronen. Jag gjorde nog rätt för det smakade bara citron.

Vi gick sedan vidare till det ’sena vattenhålet’ som ’vi’ kallar det.

Jag fick där bl.a. veta att anledningen till allt fuffens och lurendrejeri, här i Alanya, berodde på att gästarbetarna var Kurder. Mitt dilemma är löst. Allt jag råkat ut för var / är kurdernas fel. De räknas inte som Turkar. Därmed är Turkarna oantastliga, ärliga, trevliga och bra människor på alla vis.
Det som oroade mig var att alla vid bordet faktiskt tyckte så. Bestämde mig för att släppa ämnet.

Men nu vet ni vilka man skyller ’allt’ på, här i Alanya.

Jag var i säng före 12-slaget.


I dag
Promenad
Dags för morgonpromenaden (07:38, lokal tid)

Ser lurigt ut på himlen. Det kan vara ett oväder på ’G’. Eller så glider det bara förbi. Det vet jag om ett par timmar.

Vilat
Legat å läst bok. Slöar idag. Funderar dock på ytterligare en lite senare promenad.

Kors i taket!
Kikade ut på balkongen. Såg då schäferägaren komma gåendes. Varit på hundpromenad… KLockan 15:00.
Och bägge balkongdörrarna står öppna.

[not 18:00] Nåja, det kan väl inte vara hur länge som helst. Nu är hunden ute på balkongen igen.

Redigering
Lagt till bilder i inlägget: fredagen den 13/11 2009.

Promenad 2
Det bidde en promenad till. Nu i solnedgången.

Trött
Jag vill egentligen gå och lägga mig, kl 18:56 men jag får nog se till att hålla mig uppe ett tag till. Jag vaknar så rackarns tidigt annars.

Mer text kommer….

Turkiet – Alanya – Dag 43 av 62

Planering:

Hoppas hitta reptiler och andra djur att fotografera.

Till internetcaféet
– Uppdatera bloggen
– förhoppningsvis kunna publicera någon bild

*******************
Så här blev det:

Morgontvättande
Idag blev det en liten handduk, 2st polyester sport T-tröjor och 3st skjortor microfiber. Torkar fort och bra.

Promenad
Går lättare och lättare.
Ett tips till alla er som solar på stranden. Ni vet väl att de boende, med hundar, rastar dem på stranden, tidigt på morgonen. Inte alla har med en spade eller bajspåsar – de gräver ned hundskiten i en liten hastigt gjord grop, om de nu ens anstränger sig.

Guide
Jag har blivit fattigare. Blev helt blåst av en smart guide, fel, en skurk, bedragare och lurendrejare.

Hade ju bestämt mig för att ta mig upp till borgen och leta geocachegömmor (en slags ’skatt’-gömma med angivna GPS-koordinater).
Jag cyklade till där man kan gå på bussen upp. Hade precis missat bussen så jag bestämde mig för att gå upp.

Efter några 100 meter blir jag tillfrågad av en man, han var också på väg upp. Kommer bara ihåg att hans namn börjar på ’M’. Han frågar om jag ska upp till borgen och det skulle jag ju. Han kunde visa mig en genväg, bara 300 meter upp till borgen.

Jag var på väg dit. OK tänkte jag, det kan väl vara värt några lira extra, tänkte jag. Hade ju tänkt ta bussen upp. Kostar 1 Lira (5 SEK). Och det är långt att gå…

Genvägen var verkligen upplevelserik. Smala gränder och branta trappor mellan husen och så visade han mig en överkörd orm…
[Bild: Överkord Vipera i Alanya, Turkiet]
Det finns rätt så många ’vipera’-arter i Turkiet (vår svenska Huggorm (vipera berus), t.ex). Den överkörda ormen skulle kunna vara något av följande:
vipera bulgardaghica
vipera lebetina
vipera xanthina
Han trodde inte jag var klok när jag plockade fram kameran och tog en massa bilder. Förklarade senare att jag var lite av ormexpert.
Han tog en bild av mig där man kan skymta en snöklädd bergstopp i bakgrunden.
[Bild: Utsikt i Alanya, Turkiet]
Och så en förstoring på bergstoppen med snö, syns lite dåligt på bilden ovan:
[Bild: Snötoppen i Alanya, Turkiet]
Det är där som berget i förgrunden ’möter’ bergen i bakgrunden.
Jag ville ta en bild av honom men då började han en harang om islam och helighet m.m. jag brydde mig inte om det där utan jag respekterade att han inte vill bli fotograferad, hustrun är ju ’sådan’.
Han berättade om sin familj, 4 barn, varav den ene, en son, jobbade som guide och visade turister just den vägen han visade mig. 5ggr om dagen.
Han visade mig på örter och olika fruktträd.
Berättade om de olika delarna vi gick igenom och vad vi såg för utsikt.
Efter att ha passerat en kyrkogård och kommit in en skog. Stannar han och säger att han vill ha 8 Turkiska pengar. Reagerade inte först på val av plats – såg det sedan. Väl vald. Enda platsen på kullen där man är som längst bort från folk.
Jag tog upp plånboken och började plocka ihop 8 Lira. Då drar han igång en svada om att han vill inte ha gamla turkiska Lira (som han menade att jag tänkte ge honom) han ville ha Nya Turkiska Lira.
Jag bara tänkte: ”Vad f-n surrar han om? Jag har ju bara Nya Turkiska Lira.” Nåväl han pratade på och lyckades kollra bort mig (Han var ju så förtroendeingivande, från början, den lurige jäveln.) och rätt som det var snappade han åt sig 2st 50 Lira sedlar (ca 500 SEK).
Jag har funderat på varför han inte sprang iväg då men nu förstår jag varför. På väg upp testade han mig hela tiden, gick alltid före och höll hög takt och antagligen lade han märke till att han blev tröttare än vad jag blev. Så han bedömde väl risken stor att jag skulle hinna ifatt han. Dessutom var jag något större – han trodde väl det var muskler…
Och när jag spände ögonen i honom och sa att han skulle ge tillbaka alla mina pengarna så gav han mig först bara den ena 50 Lira pengen. Jag fortsatte att tjata på han att han skulle ge mig alla pengar, vilket han till slut gjorde, och han tjatade om gamla och nya Turkiska pengar sina barn och sin fru som måste försörjas och hur jobbigt det var för han att visa mig vägen…, hygglig kille…
Jag tog ett snabbt beslut, risken fanns ju att han skulle ge sig på mig och sno allt jag hade så jag gav han en 20 Lira (100 SEK) och bad han försvinna. Han började protestera och när jag sa att jag faktiskt trodde att han var en trevlig, god och ärlig turk och att han hade gjort mig väldigt besviken stönade han lite och lommade iväg.

Jag kostade på mig att ropa tjuv och bedragare efter honom på de språk jag kunde hade lärt mig ordet på;
thief (engelska), hırsız [hôrsôz] (turkiska), varas (finska), tyv (norska), tjuv (svenska) och voleur (franska) samt dieb (tyska)

Som ’grädde på moset’ trampade jag strax därefter i en hundskit…

Nåväl, OK, jag blev blåst. Men jag fick en genväg och upplevelser.

Det här tär på mitt positiva tänkande…

Hittade faktiskt ytterligare en genväg, senare, när jag var på väg ned. Man kommer ned där man går / åker igenom första muren, efter genomfarten, från staden räknat. Efter en lite raka, på bilvägen, och i första högersvängen börjar den genväg som tjuven och bedragaren visade mig.

Geocache
Hade valt ut tre, uppe på kullen, vid borgruinerna.

Den först hittade jag relativ lätt.

Den andra hittade jag inte alls. Däremot hittade jag platsen där den borde finnas och så hittade jag den sköldpadda som flera andra geocachare tagit bild på.
[Bild: Turkisk landsköldpadda (Testudo graeca ibera), i Turkiet]

Den tredje var en utmaning. Hade jag inte haft en ledtrådsbild med mig hade jag aldrig hittat den. Den låg i en brant slänt och då blir det knepigt med GPS, i alla fall min, den ’ser’ allt ’fågelvägen’. Men efter lite klättring så löste det sig.

Fotograferade en gräshoppa, och några ödlor samt en fjäril:
Gräshoppan:
[Bild: Gräshoppa, i Turkiet]
Ödla 1
[Bild: Ödla, i Turkiet]
Ödla 2
[Bild: Ödla, i Turkiet]
Fjäril
[Bild: Fjäril, i Turkiet]

Tog mig sedan hela vägen upp igen och gick in vägen mot ’Ehmedek’. Tänkte jag skulle kolla om det gick någon stig ned, mot nordväst. Det gjorde det inte. Men det var däruppe jag hittade en stig ned mellan ett par hus som sedan ledde ned till stigen som slutar vid första ’murpassagen’. Ja, liksom innanför den.

Bad
Solen sken från en klarblå himmel. Kan inte påstå att det var / är varmt men bada går ju och det var, för mig, roliga vågor. Sådana där 2-meters. Låg i ett tag och lät mig ’bearbetas’ av vågorna samt utnyttja en del. Det mest kuliga är när det kommer en riktigt stor en då dyker jag mot den, in i den och så kommer man liksom ut lite i luften, på ’baksidan’ av vågen. Man lyfts ju upp en bit.
Medan andra badande åker in mot stranden så åker jag alltså utåt – häftigt.

Överraskad
Skulle ta ur minneskortet ur den lilla kameran, har ju gjort det några gånger, men den här gången måste jag gjort på något annorlunda vis för minneskortet kom farandes ut upp och förbi mitt ansikte och landade på en stol en halvmeter bort. Längesedan jag blev så överraskad och så tyckte jag det var skitkull. En är ju ganska lättroad…

Mera?
Ja, vi får se. Klockan är ju bara 15:22, lokal tid.

Är det inte dags för (Turkisk) After Work?

Turkiet – Alanya – Dag 40 av 62 och Grattis!

Bemärkelsedag
Idag har Stefan N födelsedag!

Grattis!

Hela dagen!

Planering:

Hoppas hitta reptiler och andra djur att fotografera.

Till internetcaféet
– Uppdatera bloggen
– förhoppningsvis kunna publicera någon bild

Så här blev det:

Restauranger
När hustrun var här så fick förmånen att prata med en restaurangägare om hur det kom sig att han blev just restaurangägare.
Han hade jobbat ihop det mesta på Norska oljeplattformar. Fattade också för att han jobbat ett tag i Tyskland. Med de pengarna köpte han lokalen och rustade upp den.
På frågan hur det gick så glittrade han med ögonen och log. Det gick tydligen bra.

I december stänger han och öppnar i februari igen. Då passar han på att ta två månaders semester.

En annan restaurangägare och hans frum som jag lärt känna, berättade att hyran hennes man fick betala för lokalen var 50 000€, varje år! Antar att det motsvarar vad ovanstående restaurangägare fick betala för att köpa sin lokal.

Häromdagen satt jag och pratade med en av alla de restauranghjälpredor (servitörer) som jobbar här. Just nu har de flesta fått lämna sina jobb då det är lågsäsong. Men de som är duktiga och är bra på språk, kan få vara kvar lite längre. Det gällde den jag pratade med.
Jag frågade hur mycket han tjänade när han tjänade som bäst. Då sa han att i år inbringade de två bästa månaderna 1400€ vardera. De andra månaderna mindre. Hans arbetsperiod varade normalt i ca 8 månader, just i år var han inne på sin 9:e. Normalt för servitörer (hjälpredor) är annars 6 månader (maj-sep).

Reparation
Mitt ena par byxor håller på att falla isär, mina rese- och vardagsbyxor.
Köpte tråd igår så nu ska jag ge mig på att laga dem.

Och sedan ska de tvättas.

Påslakanet luktade inte så som jag tycker att ett påslakan ska lukta så jag tvättar det också.

Anteckningar
Publicerat inlägget för: fredagen den 6 nov 2009.

Promenad
Funderar på att ta en rask promenad utmed stranden.
Och om vädret håller i sig, kanske ett bad efter det?

Bad
Det bidde både promenad och bad. Lite soldis men helt OK.

Nu blir det mat… (13:02)

Besök
Ett besök som jag tycker är kul:
[Bild: Spindel i Turkiet]
En snabb rackare.Storlek ca 12-13mm. Hoppar lätt en decimeter.

Ligisterna
Har mångdubblat sig och beväpnat sig med smällare och raketer.
De siktar med raketerna mot de lägenheter där de ser att det lyser, från mitt hus och västerut på gatan.
Det är ju inte bra att de använder smällare och raketer. Men det hela innehåller faktiskt två bra saker:
1. De vet inte var jag bor
2. De retar upp hela gatan och mest restaurangägaren.

Kommer kanske mera… (klockan är bara 17:52)