Turkiet – Alanya – Dag 44 av 62

Planering:

Hoppas hitta reptiler och andra djur att fotografera.

Till internetcaféet
– Uppdatera bloggen
– förhoppningsvis kunna publicera någon bild

******************
Så här blev det:

Lite om i går kväll
En utelåsning
Pratade rätt så länge med hustrun, via skype.

Satt sedan på balkongen och tog en öl.

När jag sitter där så får jag se något märkligt. En kvinna försöker ta sig in på en balkong. Den stora balkongen som tillhör hundägaren som har sin schäfer på den lilla balkongen, nästan hela tiden.

Hon kom inte upp. Hon såg förtvivlad ut. Gick ut och satte sig på muren mot gatan och såg ännu mer förtvivlad ut.

Jag frågade då om hon hade problem. Det hade hon men hon kunde inget vidare bra engelska så hon kunde inte riktigt förklara.

Jag klädde på mig och gick ned.

Det gick tydligen bättre att förklara, på engelska, när jag var var på plats. Hon hade blivit utelåst. Hon skulle gå ut och se efter om hennes bror, med flickvän möjligtvis var på väg och dörren hade gått i lås. Vad jag förstod så var hon hundägarens flickvän men hon bodde där inte utan i ett samhälle en bit bort.

Jag såg ju att hon kände hunden och vice versa så jag bestämde mig för att den unga kvinnan nog hade rätt att komma in i lägenheten.

Jag formade mina händer till en skål och placerade mig stadigt mot väggen och sedan fick hon kliva upp så hon fick ordentligt tag om balkongräcket. Jag var noga med att i övrigt inte röra henne.

Jag ber henne sedan om en gentjänst. Kunde hon förmå sin pojkvän att rasta hunden oftare och ha den mer inne? Fick veta att det var en hane och att den var 4 år. Har glömt namnet. Hon lovade att hon skulle se vad hon kunde åstadkomma.

När vi står där och pratar så kommer brodern, med flickvän. Han kastar sig snabbt ut ur bilen och säger något väldigt fort och väldigt ’hårt’, till den unga kvinnan.

Eftersom jag fullkomligt ignoreras så tar jag tillfället i akt att gå därifrån.

Nu återstår en fråga. Vad det där bra eller dåligt gjort, av mig?
Kommer hon att straffas på något vis? Dels för att hon blev utelåst, dels för att hon lät mig hjälpa henne och dels för att hon pratade med mig.

Jag bestämmer, nu, att det där tänker jag inte bry mig i. Jag gjorde något bra, som jag ser det. Tolkar de det på annat vis så är det inte mitt problem.

[not. 08:46] Kom på en sak. Kan det vara så att jag, återigen, drabbats av naivitet? Vad är det som säger att den unga kvinna väljer att berätta sanningen? Hon kanske säger något annat. Hur blir det då?

Utekväll (fortfarande i går kväll)
Gick ut och roade mig med min kontaktperson och hennes holländske vän (tror jag, de kan vara släktingar också, jag vet inte). Nåväl, de tog mig till en restaurang en bit bort, som jag givetvis glömt namnet på, fastän jag ansträngde mig för att komma ihåg det. De ville jag skulle smaka på en rätt som de åt dagen innan. Det var något av det godaste jag ätit. Kycklingfiléer i rakisås, klyftpotatis och sallad.
Min kontaktperson var lite vän med ägaren av restaurangen och hotellet så som avslutning blev vi bjudna på var sin tequila. Första gången jag druckit det. Slicka på näven, salta, greppa glaset, ha koll på var man har citronskivan. Sedan slicka i sig saltet, svepa tequilan och snabbt suga på citronen. Jag gjorde nog rätt för det smakade bara citron.

Vi gick sedan vidare till det ’sena vattenhålet’ som ’vi’ kallar det.

Jag fick där bl.a. veta att anledningen till allt fuffens och lurendrejeri, här i Alanya, berodde på att gästarbetarna var Kurder. Mitt dilemma är löst. Allt jag råkat ut för var / är kurdernas fel. De räknas inte som Turkar. Därmed är Turkarna oantastliga, ärliga, trevliga och bra människor på alla vis.
Det som oroade mig var att alla vid bordet faktiskt tyckte så. Bestämde mig för att släppa ämnet.

Men nu vet ni vilka man skyller ’allt’ på, här i Alanya.

Jag var i säng före 12-slaget.


I dag
Promenad
Dags för morgonpromenaden (07:38, lokal tid)

Ser lurigt ut på himlen. Det kan vara ett oväder på ’G’. Eller så glider det bara förbi. Det vet jag om ett par timmar.

Vilat
Legat å läst bok. Slöar idag. Funderar dock på ytterligare en lite senare promenad.

Kors i taket!
Kikade ut på balkongen. Såg då schäferägaren komma gåendes. Varit på hundpromenad… KLockan 15:00.
Och bägge balkongdörrarna står öppna.

[not 18:00] Nåja, det kan väl inte vara hur länge som helst. Nu är hunden ute på balkongen igen.

Redigering
Lagt till bilder i inlägget: fredagen den 13/11 2009.

Promenad 2
Det bidde en promenad till. Nu i solnedgången.

Trött
Jag vill egentligen gå och lägga mig, kl 18:56 men jag får nog se till att hålla mig uppe ett tag till. Jag vaknar så rackarns tidigt annars.

Mer text kommer….

6 svar på ”Turkiet – Alanya – Dag 44 av 62

  1. Men din stackare Nisse!
    Jag förstår din vånda nu…gjorde jag rätt el inte…kommer hon att få problem efter du hjälpt henne….hur förklarar hon situationen??

    Tyckte du gjorde rätt, hjälpte henne och gick sedan därifrån…
    hoppas det nu inte blir några repressalier av det hela.

    Enkelt att ”skylla” på andra! 😀

    • Känner mig inte som en stackare. Faktiskt.

      Jag tycker egentligen ’bara’ att det är bedrövligt att den möjligheten finns, på sina ställen, här i vår värld.

      I samband med det så har jag en positiv nyhet; Hunden är nu mer inomhus och har blivit rastad, mitt på dagen och nu senast när jag tittade efter såg jag hunden i köket.

      Så…

      Kramar!
      [Bild: Turkiets Flagga]

  2. Yes, yes jag tror du gjorde en god gärning, ibland är som om dom måste demonstrera sin ”makt” visa att dom har pondus eller vad dom nu tror att dom har. Varför kan vi inte bara vara människor och vänner över gränserna? Nånstans efter vägen har dom blivit av med sina illusioner – kanske lurade av kurder?
    Sköt om dig i vågorna och rakins värld!
    Kram NOnna

  3. Nåt positivt kom det ur det, hela om inte annat så kommer hunden sej ut lite mer, och lite mer socialt liv 🙂

    Javisst är det bedrövligt! Men som sagt: man får ta seden dit man kommer…Inte lätt alla gånger, men jag tror man måste ”blunda” för mycket oxå..tyvärr.

    God fortsättning på din kväll 🙂

    Kram kram!

    • Jag har insett att det finns ’seder’ som jag inte kan acceptera så då får det bli som så att jag får låta bli att ’komma dit’.

      ’Blunda’ kommer jag aldrig att göra men möjligtvis avstå att reagera spontant och direkt. På ett eller annat vis kommer jag att protestera och, i min enfald, försöka åstadkomma förändring, till det bättre. Så länge bättre betyder rättvisa, jämlikhet, hänsyn, vänskap och respekt.

      Kramar!
      [Bild: Turkiets Flagga]

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *