Turkiet – Alanya – Dag 43 av 62

Planering:

Hoppas hitta reptiler och andra djur att fotografera.

Till internetcaféet
– Uppdatera bloggen
– förhoppningsvis kunna publicera någon bild

*******************
Så här blev det:

Morgontvättande
Idag blev det en liten handduk, 2st polyester sport T-tröjor och 3st skjortor microfiber. Torkar fort och bra.

Promenad
Går lättare och lättare.
Ett tips till alla er som solar på stranden. Ni vet väl att de boende, med hundar, rastar dem på stranden, tidigt på morgonen. Inte alla har med en spade eller bajspåsar – de gräver ned hundskiten i en liten hastigt gjord grop, om de nu ens anstränger sig.

Guide
Jag har blivit fattigare. Blev helt blåst av en smart guide, fel, en skurk, bedragare och lurendrejare.

Hade ju bestämt mig för att ta mig upp till borgen och leta geocachegömmor (en slags ’skatt’-gömma med angivna GPS-koordinater).
Jag cyklade till där man kan gå på bussen upp. Hade precis missat bussen så jag bestämde mig för att gå upp.

Efter några 100 meter blir jag tillfrågad av en man, han var också på väg upp. Kommer bara ihåg att hans namn börjar på ’M’. Han frågar om jag ska upp till borgen och det skulle jag ju. Han kunde visa mig en genväg, bara 300 meter upp till borgen.

Jag var på väg dit. OK tänkte jag, det kan väl vara värt några lira extra, tänkte jag. Hade ju tänkt ta bussen upp. Kostar 1 Lira (5 SEK). Och det är långt att gå…

Genvägen var verkligen upplevelserik. Smala gränder och branta trappor mellan husen och så visade han mig en överkörd orm…
[Bild: Överkord Vipera i Alanya, Turkiet]
Det finns rätt så många ’vipera’-arter i Turkiet (vår svenska Huggorm (vipera berus), t.ex). Den överkörda ormen skulle kunna vara något av följande:
vipera bulgardaghica
vipera lebetina
vipera xanthina
Han trodde inte jag var klok när jag plockade fram kameran och tog en massa bilder. Förklarade senare att jag var lite av ormexpert.
Han tog en bild av mig där man kan skymta en snöklädd bergstopp i bakgrunden.
[Bild: Utsikt i Alanya, Turkiet]
Och så en förstoring på bergstoppen med snö, syns lite dåligt på bilden ovan:
[Bild: Snötoppen i Alanya, Turkiet]
Det är där som berget i förgrunden ’möter’ bergen i bakgrunden.
Jag ville ta en bild av honom men då började han en harang om islam och helighet m.m. jag brydde mig inte om det där utan jag respekterade att han inte vill bli fotograferad, hustrun är ju ’sådan’.
Han berättade om sin familj, 4 barn, varav den ene, en son, jobbade som guide och visade turister just den vägen han visade mig. 5ggr om dagen.
Han visade mig på örter och olika fruktträd.
Berättade om de olika delarna vi gick igenom och vad vi såg för utsikt.
Efter att ha passerat en kyrkogård och kommit in en skog. Stannar han och säger att han vill ha 8 Turkiska pengar. Reagerade inte först på val av plats – såg det sedan. Väl vald. Enda platsen på kullen där man är som längst bort från folk.
Jag tog upp plånboken och började plocka ihop 8 Lira. Då drar han igång en svada om att han vill inte ha gamla turkiska Lira (som han menade att jag tänkte ge honom) han ville ha Nya Turkiska Lira.
Jag bara tänkte: ”Vad f-n surrar han om? Jag har ju bara Nya Turkiska Lira.” Nåväl han pratade på och lyckades kollra bort mig (Han var ju så förtroendeingivande, från början, den lurige jäveln.) och rätt som det var snappade han åt sig 2st 50 Lira sedlar (ca 500 SEK).
Jag har funderat på varför han inte sprang iväg då men nu förstår jag varför. På väg upp testade han mig hela tiden, gick alltid före och höll hög takt och antagligen lade han märke till att han blev tröttare än vad jag blev. Så han bedömde väl risken stor att jag skulle hinna ifatt han. Dessutom var jag något större – han trodde väl det var muskler…
Och när jag spände ögonen i honom och sa att han skulle ge tillbaka alla mina pengarna så gav han mig först bara den ena 50 Lira pengen. Jag fortsatte att tjata på han att han skulle ge mig alla pengar, vilket han till slut gjorde, och han tjatade om gamla och nya Turkiska pengar sina barn och sin fru som måste försörjas och hur jobbigt det var för han att visa mig vägen…, hygglig kille…
Jag tog ett snabbt beslut, risken fanns ju att han skulle ge sig på mig och sno allt jag hade så jag gav han en 20 Lira (100 SEK) och bad han försvinna. Han började protestera och när jag sa att jag faktiskt trodde att han var en trevlig, god och ärlig turk och att han hade gjort mig väldigt besviken stönade han lite och lommade iväg.

Jag kostade på mig att ropa tjuv och bedragare efter honom på de språk jag kunde hade lärt mig ordet på;
thief (engelska), hırsız [hôrsôz] (turkiska), varas (finska), tyv (norska), tjuv (svenska) och voleur (franska) samt dieb (tyska)

Som ’grädde på moset’ trampade jag strax därefter i en hundskit…

Nåväl, OK, jag blev blåst. Men jag fick en genväg och upplevelser.

Det här tär på mitt positiva tänkande…

Hittade faktiskt ytterligare en genväg, senare, när jag var på väg ned. Man kommer ned där man går / åker igenom första muren, efter genomfarten, från staden räknat. Efter en lite raka, på bilvägen, och i första högersvängen börjar den genväg som tjuven och bedragaren visade mig.

Geocache
Hade valt ut tre, uppe på kullen, vid borgruinerna.

Den först hittade jag relativ lätt.

Den andra hittade jag inte alls. Däremot hittade jag platsen där den borde finnas och så hittade jag den sköldpadda som flera andra geocachare tagit bild på.
[Bild: Turkisk landsköldpadda (Testudo graeca ibera), i Turkiet]

Den tredje var en utmaning. Hade jag inte haft en ledtrådsbild med mig hade jag aldrig hittat den. Den låg i en brant slänt och då blir det knepigt med GPS, i alla fall min, den ’ser’ allt ’fågelvägen’. Men efter lite klättring så löste det sig.

Fotograferade en gräshoppa, och några ödlor samt en fjäril:
Gräshoppan:
[Bild: Gräshoppa, i Turkiet]
Ödla 1
[Bild: Ödla, i Turkiet]
Ödla 2
[Bild: Ödla, i Turkiet]
Fjäril
[Bild: Fjäril, i Turkiet]

Tog mig sedan hela vägen upp igen och gick in vägen mot ’Ehmedek’. Tänkte jag skulle kolla om det gick någon stig ned, mot nordväst. Det gjorde det inte. Men det var däruppe jag hittade en stig ned mellan ett par hus som sedan ledde ned till stigen som slutar vid första ’murpassagen’. Ja, liksom innanför den.

Bad
Solen sken från en klarblå himmel. Kan inte påstå att det var / är varmt men bada går ju och det var, för mig, roliga vågor. Sådana där 2-meters. Låg i ett tag och lät mig ’bearbetas’ av vågorna samt utnyttja en del. Det mest kuliga är när det kommer en riktigt stor en då dyker jag mot den, in i den och så kommer man liksom ut lite i luften, på ’baksidan’ av vågen. Man lyfts ju upp en bit.
Medan andra badande åker in mot stranden så åker jag alltså utåt – häftigt.

Överraskad
Skulle ta ur minneskortet ur den lilla kameran, har ju gjort det några gånger, men den här gången måste jag gjort på något annorlunda vis för minneskortet kom farandes ut upp och förbi mitt ansikte och landade på en stol en halvmeter bort. Längesedan jag blev så överraskad och så tyckte jag det var skitkull. En är ju ganska lättroad…

Mera?
Ja, vi får se. Klockan är ju bara 15:22, lokal tid.

Är det inte dags för (Turkisk) After Work?

6 svar på ”Turkiet – Alanya – Dag 43 av 62

  1. Ja, det där skötte du ju bra, inte kan man veta om de har ett gäng folk av samma kaliber i buskarna efter, så man blir nedslagen och misshandlad. En hundring kan det vara värt och han har nog ändå respekt för dig i fortsättningen…hoppas man.
    Härliga vågor fast man ska befinna sig på ett visst ställe då de kommer, annars blir det som vid en tsunami, man slås till botten och tappar luften som jag gjorde på Tenerife 2007. Usch det var inte trevligt alls men sen ser jag till att befinna mig en bit ut då det blåser så man liksom följer med vågorna – inte står där de bryts mot stranden. Man lär så länge man har lever!
    Nu vet du ju, att blir det alltför trist så kan du ju alltid ta ut minneskortet så har du kul en stund. Ha!
    Får du inget mer besök medan du är där – det hade ju varit på sin plats nu när det känns ensamt?
    Trots hemlängtan får du väl försöka göra det bästa av allt och njuta av dagarna så gott det går – blir ju intressant att se hur länge du fortsätter att må bra då du kommer hem, hoppas att det blir en varaktig förbättring och visst blir det fint att komma hem i advent ..en ljusets och fridens tid.
    Kram Nonna

    • Jag vi får se om jag stöter på ’den där’ något mer. Jag har då ingen lust med det. Kräk vill jag inte befatta mig med. Slipper jag möta eller se dem så är det bara bra.

      När jag står på stranden och tittar på andra badande så råkar de ut precis för det du beskriver.
      Jag tror det beror på att de försöker streta emot och därmed motarbetar sig själva.

      Jag har ju lätt för det där. För mig är det mer naturligt att mer utnyttja den kraft som kommer så att det blir som jag vill.

      Det är bara att komma å hälsa på :me:

      Jo december är en fin tid, normalt. Hemma väntar begravning, bouppteckning m.m.

      Men det är allt inbokat en del trevligheter också :me:

      Kramar!
      [Bild: Turkiets Flagga]

  2. Hej!
    Ja, du är då ute på äventyr. Tänk vilka erfarenheter du har med dig hem både positiva och negativa som kan ligga till grund före eventuellt nästa utlandsresa. Om värmen gör gott för hälsan och själen så får du väl snart åka iväg igen. Tänk vilken globetrotter du blir och dessutom mindre ohälsa. Ha det så fortsatt gott.
    Idag regnar det och är mörkt redan kl 16. Hur roligt är det?
    Kram Annelie

    • Jepp, det gäller att se det som erfarenheter eller upplevelser som kan göras konstruktiva.

      Beroende på vad som händer med kroppen då jag kommer hem avgör huruvida det blir längre vistelser utomlands eller inte.

      Jag hoppas ju mer på att jag kanske kan dela upp det, i två kortare resor och ändå uppnå samma effekt.

      Gillar tanken på det där med globetrotter :me:

      Här verkar det regna var annan dag, så här års.

      Här blir det nu mörkt ca 17:00, lokal tid. Det är ju 16:00, svensk tid.

      Kramar!
      [Bild: Turkiets Flagga]

  3. Nisse!
    Ja, det skötte du snyggt med den fräcka tjyven! Och så hundskiten… då är det inte lätt att vara ”positiv” :o)

    Tycker det ser ut som att ormen har prickar i stället för zick-zack. Jag ska söka på nätet och se om jag kan hitta arten, det har du säkert redan gjort förstås men jag behöver träna.

    Gott att du har kommit på ett enkelt sätt att roa dig! Om du tänker efter är det säkert fler kul kort och apparater du kan vända upp och ner på, fniss!

    Kramar!

    • Tjyven
      Har diskuterat det hela med sonen. Han är ju mer globetrotter än vad jag är.

      Han menar att ’guiden’ inte stack för han ville ha kvar sitt ’leverbröd’. jag kunde ju lätt identifiera .

      Jag har också upptäckt att det är fler än en som försörjer sig på liknande ’guidning’. En till har jag upptäckt.

      Ormar
      Det lite besvärliga med att identifiera ormarter i Turkiet är att de har en ca 10-tal olika huggormsliknande arter (vipera).
      Det kan vara en snok-art och då finns det ytterligare ett gäng att välja bland.

      Nöjen
      Nu senast, ’plockade jag isär’ toastolen och har lyckats fixa så att den fyller cisternen utan att man behöver ’klappa till den’. :me:

      Kramar!
      [Bild: Turkiets Flagga]

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *