Planering:
Hoppas hitta reptiler och andra djur att fotografera.
Till internetcaféet
– Uppdatera bloggen
– förhoppningsvis kunna publicera någon bild
**********
Så här blev det:
Gårdagens utflykt
Vi körde till Sapadere.
På ditvägen var in till Mahmutlar (tror jag), det skulle göras några ärenden. Bl.a. så köpte ’A’ sådana där runda bröd, med mjukost i -gott.
Nästa stopp blev vid några små vägfik, efter Kargicak och vid Seki. Det ligger två låga klippöar utanför. ’S’ (’A’:s sambo) letade efter en kamrat som ägde ett av fiken. Strax därefter svängde vi vänster in på väg 07-32 och mot Sapadere.
Sapadere är en kanjon (Amerikanska: canyon. Turkiska: Köyü). Ett naturreservat där vatten rinner mellan mycket höga berg. Sapadere har en egen hemsida: Sapadere Köyü (på Turkiska).
Innan vi kom upp till platsen där kanjonen börjar så stannade vi vid en restaurang där ’S’ lämnade in sin mobil för laddning.
In till kanjonen var det inträde.
Lite egna bilder:
Restaurangen några kilometer innan Sapadere Köyü, där ’S’ lämnade in mobilen på laddning.
Vattnet som rinner mot betraktaren kommer från kanjonen, Sapadere. T.v. i bild restaurangen.
Själva ’ingången’ till Sapadere Köyü, efter platsen där man betalat inträdet.
På skylten står det:
*Gå inte in med mat och dryck.
*Var snäll och håll ordning på dina barn
*Drick inte alkohol och bada
*Röka inte
*Plocka inte blommor
*Skräpa inte ned
*Det är farligt att dyka
*Bada inte i de naturliga poolerna om du inte kan simma.
Vi hade inga planer på något av det så vi gick in.
En av många magnifika och hisnande vyer:
När man gick där som ’spången’ tar slut, i bilden, så kändes det som om bergen skulle ramla på en. En slags omvänd svindel.
Vattenfallet där framkomligheten tog slut.
Synd att de inte lyckats fixa snyggare med kablar och ledningar.
Efter besöket i Sapadere Köyü åkte vi ned till restaurangen, på första bilden, där ’S’ lämnat sin mobil på laddning. Där satt det bra med en kall öl.
På nedvägen blev jag lite förvirrad men förstod att vi letade efter en kamrat till ’S’. Vi stannade i Demırtaş. Dä’r gick ’A’ och ’S’ ut och gjorde en massa inköp.
Nästa moment blev de lilla små ’vägfiken’. Det visade sig vara ställen dit man kunde ha med sig sin egen mat, råvaror och så lagades det i ordning där. Matlagningen och serveringen – och disken skötte personalen. Himla kul idé.
Maten var delikat; stekt (grillad?) kyckling, sallad, grillade (stekta?) aubergine och ’stark’ grön paprika, bröd, rädisa (det räckte med en eftersom den var stor som ett äpple), mandarin och plommon. Jag drack öl till och mot slutet slank det ned en Raki.
Nära skymningen noterar jag i ögonvrån att en av flera fiskare fått napp. De drar upp en rätt så stor fisk, 45-50cm. Det verkar bli stor uppståndelse och vad jag kan se vågar ingen ta i den. ’S’ upplyser mig om att det är en fisk som är dödlig. Det är därför de inte vågar ta i den. ’S’ sa också det Turkiska namnet, vilket jag givetvis glömt. Men jag har gjort lite efterforskningar och kommit fram till att det sannolikt är en: Lagocephalus sceleratus eller ’Silverstripe blaasop’ (eng). Blir väl närmast ’Silverstrimmad blåsfisk’, kan bli upp till en meter lång. Den är dödlig, om man äter den. Men det är bara vissa delar av fisken som är dödlig så den kan anrättas och ätas om den som gör det vet vad den gör.
En annan fisk som är direkt dödlig är: Stenfisken (Synanceia verrucosa), kan bli upp till 60 cm så storleken stämmer men sedan blir det fel, mot vad jag såg. Stenfisken är ’knotig’, det var inte den fisk jag såg, den var relativt slank och mest ljus (silverglänsande) och mycket ’sprattlig’.
Jag tror det var den först beskrivna fisken som de fick upp. Dödlig när man äter den.
Vi satt där till en bra bit efter solnedgången.
En av många solnedgångsbilder som ’A’ tog med min kamera:
Jag annonserade att jag var trött så vi drog oss mot Alanya. När vi var nästan framme gör ’S’ en sväng tillbaka så vi kommer att stanna vid ett mycket litet gatukök. Bara öppet kvällstid och sköts av goda vänner till ’S’ och ’A’. Där serverades en kebabrulle som doftade pannkaka – mums! Drack en slags yoghurtmjölk till.
Sedan blev jag hemkörd.
Det var en mycket nöjd och trött Nisse som kröp i säng.
Dagen idag
sömn; lite småorolig (vaknade upp många gånger. Låg och läste till ganska sent (för mig).
Tvätt
Dags att tvätta. 4st microfiberskjortor
Promenad
Numer invanda promenaden utmed Kleopatra strand (ca 5km).
Anteckningar
Skrev ned och publicerade text och bilder, här ovan.
Mina båtvänner
Fick rapport, idag, av f.d. matros L att Kapten för Felma och matros K fastnat i Istanbul (flygplatsen)l, något bagageproblem. De blev alltså fördröjda (mer än) ett dygn. Istanes. Stackare. Undrar hur det kommer att gå för mig…?
Promenad 2
Körde en vända till nu på sena eftermiddagen. Tro jag har knallat till mig en blåsa mellan vänster lilltå och ’den andra’ (vad heter den?). Givetvis. Klarar inte att vara ’skadefri’…
Vila
Läst bok, resten av dagen.
Mer
Vi får se vad som det mer kan bli av den här söndagen…