Nu! Mor, satte jag på datorn.
GRATTIS!
Mamma fyller år idag.
Grattis!
Svara
Kategoriarkiv: Övrigt
Tisdag
Nu har jag tänkt klart. Jag tänker inte skriva något speciellt om Mona Sahlin mer än: att jag har träffat henne en gång. Hon var då minister* (tror jag) och det var på ett internationellt seminarium om missbruksförebyggande** frågor. Och då gjorde hon ett utomordentligt starkt, trevligt och proffsigt intryck.
Sedan kom skandalerna; privat utnyttjande av statsrådskontokort (vilket egentligen är tillåtet om statsrådet betalar in det den är skyldig inom 30 dagar). Enligt uppgifter i media gjorde inte Mona det. Media har också skrivit om obetalda P-böter och här kommer jag inte ihåg fakta. Hur det var med bilar och körförbud är också oklart för mig och då till slut detta med den privata ekonomin och då främst deklarationer och kontakter med skattemyndigheten – jag vet inte vad som är sant i detta.
Klart är i alla fall att det hos mig skapar bilden av en person som inte helt hade klart för sig att statsråd är lika inför lagen som vi andra och som statsråd ska man definitivt föregå med gott exempel.
Jag vet inte om den inställningen förändrats. Jag vet inte heller hur det är med allt det där andra.
Det jag vet är att visst ska vi kunna förlåta och inte vara långsinta och om en person gjort rätt för sig (och suttit av sitt straff) så är den inte längre skyldig.
I mitt tycke är Mona Sahlin ur det perspektivet en mycket stark partiledare. Men det gnager fortfarande en liten misstro, i mig, går det att lita på människan? Eller vi kanske ska generalisera frågan? Går det att lita på en politiker? Svar: Nej.
Framtiden får utvisa.
*Mona Sahlin var:
arbetsmarknadsminister 1990-1991
Partisekreterare (s) 1992-1994
Vice statsminister 1994-1995
**Jag var missbruksförebyggare: 1990-1995
Och när vi nu är inne och skriver om politik så kan jag inte låta bli att komma med några funderingar:
”Av vilken anledning, egentligen, vill borgerligheten försämra för ett stort (relativt välbärgat) flertal till förmån för ett mycket pengarikt fåtal?”
Samt:
”Är borgerligheten verkligen så naiva så de tror att marknadskrafterna (läs kapitalismen) är humana?”
Sedan:
”Vad kommer det sig att borgare ser kommunism och Stalinism i allt som är lite till vänster om socialliberalism?”
Och till slut:
”Vad är egentligen välfärd?”
Måndag
Dottern ringde för en stund sedan och undrade när jag kommer att skriva om Mona Sahlin – hon har väntat med spänning – och stigande besvikelse.
Det där får jag fundera på. Vad ska jag skriva om Mona Sahlin?
Go Kväll!
Har precis avslutat ett telefonsamtal från en orolig mamma. Hennes 36-årige son har tydligen liknande problem med nacken som jag hade. Fast hans liv låter något jävligare än mitt. Hoppas sannerligen det ordnar sig.
Vi har varit på kalas idag,
GRATTIS!
Sofia.
Jag har snickrat lite, även idag. Det går inte fort, 40 centimeter golvlist blev dagens magra resultat.
Flaggning
Idag flaggar
För HKH Kronprinsesse Ingrid Alexandras fødselsdag.
Lördag
Lite seg i huvudet idag.
Snickrat lite – en bit golvlist om ca 40 cm. Det tog nästan 2 timmar?
Var ute när det snöade och blåste kallt – nu regnar det bort?
Fredag
Dagen började med att sitta och knappa på telefonen och till slut komma fram till doktorn på vårdcentralen, efter 30 minuter.
Därefter långpromenad med hunden. Underbart väder. Hög kall luft. Frusen mark. Solen skiner. Högt vattenstånd(?).
Allt som i en promenadsaga, tills…
…hunden brukar leta upp en grankotte som ska kastas – så även denna dag.
Vi kastade grankotte.
Hunden kommer fram och ska lämna kotten, eftersom hon är lite kortare än vad jag är så måste hon sträcka upp huvudet för att hon ska kunna lämna av kotten i min framsträckta hand.
Just då blev det något konstigt, kotten hoppade väl snett eller så. Den gled i alla fall liksom ned lite i halsen, på hunden.
Hon försökte få upp den men eftersom den hade sina fjäll vända liksom utåt så gjorde rörelserna bara att kotten åkte längre och längre ned i hennes hals.
Och där stod jag och såg en hund sätta en stor grankotte i halsen. Jag var ett tag övertygad om att här står jag och ser på medan min hund dör.
Hon kämpade och liksom ulkade och höll på och så tvärt blev det bara som vanligt.
Hon tittade på marken och så tittade hon på mig. Hennes ögon frågade ”Såg du vart kotten tog vägen?”. Sådär lite anklagande också – ”Har du tagit den?”.
Och sedan var hon som helt vanligt.
Lite marigt kändes det att lämna henne och åka till jobbet.
Efter en del om och men (hemma hos mor och far) så kunde jag till slut komma hem. Nu hade jag nästan förberett mig på en död hund eller åtminstone en hund i någon form av svårigheter (man målar ju upp det värsta).
En helt vanlig glad hund möter mig i dörren. Fint tänker jag – då kommer nog kotten ut den vanliga vägen – efter ett tag.
En snabb rastning – hustrun och jag skulle träffas för After Work på Swania i Trollhättan.
Fixade lite mat åt hunden och katterna. Klär på mig, tittar ned på hallmattan och ser något korvliknande i dunklet där på mattan – ser ut som en kattskit (ja det har hänt att det hamnat på mattan – hur? – får vi aldrig veta.).
Det märkliga är min nästa reaktion – jag tar upp den med handen (och då har jag precis innan tänkt att det är en kattskit?). Jag inser snabbt att det är en kotte. I de något förvirrade tankarna funderar jag kort på – ”Hur kom den ut?”. Jag luktar på den – den luktade inte skit – alltså har den inte kommit ut bakvägen. Givetvis inser jag att det finns inte en chans att det skulle kunna gå så fort. Men ändå…
1. Fakta – hunden har kräkts upp kotten.
2. Kotten har på grund av det blöta maginnehållet, dragit ihop sig och blivit helt slät.
Ja jag är då helnöjd…
Torsdag
Sliter mitt hår med inventering, reinvesteringar & investeringar på jobbet.
Var hemma hos Mor&Far och plockade bort det trådlösa nätverket. Eftersom det inte fungerade klockrent så menar jag att av vilken anledning ska man då ha den krångelfaktorn – bort med den.
Det blir kabel i stället. Var på Överby och lämnade tillbaka det trådlösa och köpte en 10m kabel plus en nätverksadapter (som kopplar ihop två nätverkskablar). Den kabeln som var med i paketet från ComHem räcker inte riktigt.
När jag kom hem i dag och satte på datorn (kl. 17:15) upptäckte jag att jag var dåligt synkad.
Jag skulle ha varit på Friskis&Svettis kansli och öppnat för kortförsäljning (kl. 16:45). Ringde och som tur var svarade det. Det var folk där. Snabbt iväg.
Kortförsäljningen hade inte kommit igång så det var gôtt att sitta och tjôta lite.
Roade mig lite senare med att konstatera att den s.k. funkisdatorn är kass, död, fungerar ej.
Meddelade Verksamhetsledaren & Kassören att de får köpa en ny.
Nu är jag i alla fall hemma igen. Läste i Resedagboken om vad sonen och hans kompisar hade att berätta om i södra Thailand. Låter härligt, är grymt avundsjuk.
Dags och äta lite sen kvällsmat och sedan slappa framför TV:n.
Till morgonen ska jag ringa min vårdcentralsdoktor (informera om läget) och sedan ska jag hämta ut en skrivarserver åt F&S VBG. Därefter till jobbet. Tänkte mig vara där ca 11:00 (efter att jag rastat hunden).
Onsdag
Jag har blivit befriad från att göra ett nytt BAS-jympapass. Det är bra. Jag var liksom tvungen att prioritera.
Ibland tar livet en vändning som man inte kan påverka. Det kan vara en utveckling inuti ens kropp och det kan vara utanför kroppen.
Jag har blivit ställd inför bägge.
Jag får krypa till korset och erkänna, främst för mig själv, jag är inte så bra som jag vill vara. Jag orkar inte vara så bra som jag vill.
Det verkar som om min kropp vill fortsätta att jävlas. Det kan vara så att jag har börjat få besvär från en nivå i nacken som inte opererades. Fast det är bara en gissning. ”Worst case”, så att säga.
Det utanför är mer av existentiell art. Det är en annan persons existens – vem kan jag inte gå in på.
Jag har också mer eller mindre bestämt mig för att ta det lugnare på jobbet och jobba kvar längre på 50% än vad jag planerat.
Tisdag
Nu har jag precis snaggat håret och rakat bort ansiktsbehåringen.
Jag har också lett BAS-jympa på Onsjö. Kan inte låta bli att känna att det kanske var lite ”B”. Känns lite misslyckat att inte komma till terminens första jympa och ha ett nytt pass – det är första gången.