Etikettarkiv: Hund

God Morgon!

Publicerat av
2

Hunden:
Vi testar just nu något barf-liknande. Det kallas ”KLASS” hundfoder och vi köper det på Byrackan i Vänersborg. Det är frysta ”korvar” om 500 gram ”råa grejer”. En korv kostar 10 SKR och en låda om 20 kostar 175 SKR. Vår Tessie väger 18 kg så vi har räknat fram att hon kan klara sig på en korv om dagen om hon får lite extra t.ex. rotfrukter, grönsaker och frukt. Sedan har hon ett oxben som hon älskar att gnaga på.

Än så länge verkar det gå bra och hon gillar det. Prismässigt hamnar det i nivå med torrfoder i mellanprisnivå.

barf:
Den första som fick större publicitet var den australiensiske veterinären Ian Billinghurst, som också myntade uttrycket BARF. Det är något av ett skämt, för på engelska betyder det att kräkas, men i detta fall var det ursprungligen en förkortning av "Bones And Raw Food" (=ben och rå mat), numera avses "Biologically Appropriate Raw Food" (=biologiskt lämplig rå mat).
Källa: www.willas.net/barf/

Hälsa:
Jag bestämde att idag skulle jag ha ”vilodag”. Nu är det ju inte bara jag som bestämmer sådant? Ett par nya gardinstänger skulle upp.
Jag inser att det är nödvändigt med förnyelse emellanåt. Men den konservativa delen i mig inser inte riktigt det. Kan inte det som är snyggt få vara snyggt? Är ett mantra t.ex. Ett annat: ”Pilla inte i det som fungerar.”
Annars är det relativt OK, just nu. Det tar ca 45 min innan medicinen verkar och det gör den nu. Så då får man ju passa på att vara lite aktiv.
Ett av de mest irriterande besvären jag har är att jag inte har någon hudkänsel på halva höger tumme. Ruggigt obehagligt. Det känns som om man inte har någon hud. Som om ”köttet” har direktkontakt, så att säga. För det mesta går jag och håller tummen i min knutna näve. På så sätt kommer den inte i kontakt med t.ex. tyg. Tyg är det som skapar det mesta obehaget.
Tråkigt nog är just detta besvär ett av dem som inte kommer att försvinna efter operationen. Just den delen av nerven, vid halsryggraden (C6) är sannolikt permanent skadad. [not: 19/2-2011: Jag hade rätt.]

Ha en bra dag!

God Morgon/Förmiddag!

Publicerat av
Svara

Hälsa:
Något bättre nu. Jobbig förnatt. "Huggande värk" i höger sida av nacken är klart irriterande samt känslan av att få nålar instuckna i fingerspetsarna. Tur att det kommer "anfallsvis" och går att "rätta till" genom att justera huvudpositionen.

Utflykt:
Nu ska hustrun, hunden och jag ta oss till Restad Gård.

Hundliv?

Förtvivlad!

Publicerat av
Svara

Är ett bra uttryck på det jag kände för en stund sedan. Jag var förtvivlad och hunden var hysterisk. Hon blir det när hon blir rädd, liksom upprörd.
Jag hade tänkt att vi skulle göra en längre tur idag. Jag på cykel, med springande hund. Först lämpade vi av lite sopor. Då kommer en av grannarna med sin schäfer, där schäfern uppträder som om Tessie inte hade något existensberättigande över huvudet taget. Ja så som hon själv brukar uppträda mot framför allt lite större mörka hundar? När hon blir utsatt för det viftar hon lite försiktigt på svansen och ser liksom förvånad ut.

Det mötet lade väl lite grund för nästa. En mellanstor svart hund uppenbarade sig. Och vips var rollerna ombytta. Jag ”vet” att detta beteende hos i alla fall vår hund betyder att hon känner rädsla och osäkerhet och då är anfall bästa försvar? Så, den där hunden förtjänade att dö, enligt vår hund. Sedan försvinner den bara? Hundens matte och hunden ”försvann” in i sin parkerade bil.

Så Tessie blev som förbytt. Hon for fram och tillbaka, hit och dit. Och letade? Det luktade ju så starkt, var hade ”hotet” gömt sig. Hela tiden försöker jag prata lugnande till henne. Kallar in henne till mig och försöker förmedla att hon är duktig när hon är vid min sida. Sådär håller vi på hon far iväg, jag ”ropar” lugn och hon rycker i kopplet. Jag ropar in henne, hon sticker iväg och jag försöker med rösten hindra henne från att rycka i kopplet. Jag misslyckas.

Detta håller väl på kanske 2 minuter. Men det är fullt tillräckligt för att mina besvär ska fyrdubblas. Värken ökar i nacken, ryggen, armarna, ländryggen och benen, Tjuter i huvudet, muskler krampar och humöret sjunker. Lika bra att avbryta rastningen så fort som möjligt.

Till slut lugnar hon ned sig och får kissat och bajsat och vi går och ställer in cykeln. Och när jag kommer in är det bara att gå till medicinskåpet och stoppa i sig extra medicin. Förbannade hund! Tänker jag då. Samtidigt som jag vet att det ju inte är hennes fel. Det är min otillräcklighet. Att jag inte orkar. Då tycker jag mer synd om hunden än om mig själv.

Det är vid sådana här tillfällen som jag verkligen ser fram emot operationen.

Nu blir det mat och sedan vila!

Lugn, bara lugn!

God Morgon!

Publicerat av
Svara

Reflektion:
Har lekt med hunden en stund. Hon vill att man ska kasta mjukisdjur lit hit och dit. Nu tröttnade hon. Och jag kom på mig med att sitta där på golvet och tänka på livsglädje och livskvalitet.

Och mitt upp i dessa tankar kom jag att tänka på min kommande operation. De ska skära upp halsen på mig ”gräva” sig in till halsryggraden. ”Frilägga” tre kotor, tror jag. Och ta bort främre delen av dessa kotor. Och sen? Hur blir det sedan? Kommer besvären sluta att bli värre? Kommer jag att bli bättre? Vad kommer jag att bli? Får jag ett liv till? En ny chans?

Och så mitt i dessa tankar dök Sebastian upp. 15-åringen som dog i cancer. Och det öppna raka reportaget som kunde läsas i Söndagens GP. Det grep mig. Jag rördes till tårar. Varför det? Var det – tyck synd om? Nej.
Det var den överväldigade känslan över min egen futtighet. Hur ofta tycker jag synd om mig själv? Hur ofta gnäller jag? Alltför ofta.

Det var mer känslan av att bli tagen ned på/till jorden som berörde mig. En slags frigörande känsla. Ta vara på nuet. Jag måste bli bättre på att se det som är viktigt. Det som är nära. Ta vara på de ”små tingen”. Vad är det som är viktigt? Sådana tankar for genom mig.
Det är det lilla som bygger det stora.

Må Bra!

Fartkåta ungar!

Publicerat av
3

Trimmade moppar:
Att trimma sin moped och sedan köra ”fort som f-n” verkar vara en favoritsysselsättning för testosteronstinna småpojkar. Det var det även på min tid. Jag har också kört trimmat, en gång. Jag körde ut på Hjortmossegatan i Trollhättan och då kom en polisbil, så jag ”lämnade” Hjortmossegatan och åkte hem och tog bort ”trimmet fort som f-n”. Istanes vad rädd jag blev!

Det är väl det som skiljer, respekten. Och så förstod jag att jag gjorde fel.

Idag verkar det saknas respekt. Var ute nu, nyss, och rastade hunden. Då kommer två fartkåta yngre tonåringar, i full fart, på cykelvägen. Barn vistas och leker utmed och bredvid cykelvägen. Farten är ca 60-70 km/timma. Svårt att uppskatta. Just dessa två fartkåtingar saktade faktiskt ned när de såg folk.

Men jag tänkte mer på dem som de inte såg, ett barn bakom en buske som rusar ut. Jag hoppas det inte händer.

Och så på en cykelväg? Varför inte på bilvägen? Jo de körde oskyltat och så är det lättare att smita från snuten om kör ”offroad”.

Vad kan man då göra?

Som vuxen kan du t.ex:
* Försöka känna igen dem och gå och prata med föräldrarna. Nu kan visserligen ofta föräldrarna vara lika respektlösa (läs pucko) som sina fartkåta ungar så du kan ju riskera att bli utskälld. Men likväl menar jag att det är viktigt att man säger ifrån och att det syns.
* Skriv insändare.
* Ring polisen. De har offroadmotorcyklar och kan ibland fånga dessa ungdomsbrottslingar. För jepp, det är brottsligt att dels trimma och dels köra för fort och dels köra oskyltat och dels göra det och inte ha MC-kort. Dessutom är de ju för unga för att få ta MC-kort.
* Kolla vad din egen ungdom håller på med. Be att få provköra deras moppar och kolla själv. Max 40 km/timma för EU-moped som då måste vara skyltad och max 30 km/timma för vanlig moppe.

Du kan rädda liv!

God Natt!

Publicerat av
Svara

Film:
Tittade lite på ”Min jätte”. Skulle det vara en komedi? Den var tragisk och handlade om svek och lögner. Vad är det som är komiskt med det? Stängde av.

Picknick:
Hustrun, hunden och jag åkte ut till Grönvik vid Ursand. Där grillade vi korv och hunden fick leka av sig med nyinköpta pipbollar. Det var skönt i sensommarsolen. På hemvägen kikade vi in till sonen.

Film:
”Best in show”. Har man varit på lite hundutställningar så blir det extra kul när olika ”typer” blir karikatyrer. Smårolig.

Kyrkoval:
Den 18 september är det dags att lägga sin röst i valurnorna. Mest för att hålla borta usla ytterlighetspartier.

Ut med hunden sedan bädden!

God Förmiddag!

Publicerat av
Svara

Hälsa:
Det var ”tungt” att ta sig ur sängen nu på morgonen. Om det beror på mina besvär, gårdagens Jympa eller bastun, det vet jag inte. Segt är det och mer värk än vanligt.

Media:
Insändarredaktionen är förlåten p.g.a. sin goda vilja så nu återgår jag till den tjusigare benämningen av ”morgonblaskan”.
—————– ttela —————–
Vilken konflikt det blev. Inte kunde man tycka synd om familjen i Sjuntorp som får sitt hus översvämmat p.g.a. kommunens obefintliga framförhållning när man nedanför ser Trollhättepolisen Robert Stenberg stående i det Tsunamidrabbade Thailand där han och flera andra fortfarande och för en lång tid mer eller mindre frivilligt arbetar med bl.a. identifiering av offren.
Lägg därtill katastrofen som orkanen Katrina lämnar efter sig i USA.

Ledaren: AA skriver idag om ”storpolitiken” och om ”alliansens” kafferep i Bankeryd hemma hos Göran Hägglund, partiledare för kd.
Ja det är bara att hålla med. Det liksom kryper i kroppen på mig av obehag när jag tänker på dessa pösmunkars orerande om hur de ska skapa ett ”bättre Sverige”. ”Vi älskar Sverige” hade moderaterna som slogan på sin partikongress. Den ständiga frågan är; för vilka? Jo för de som redan har det bra, de ska få det bättre. Och som AA så fyndigt får till det är det de redan hårt ansatta med dålig ekonomi som ska betala denna ”förbättring”.
Är inte det väldigt dålig politik? Eller det kanske är bra? Att de så tydligt visar vad de vill. Då blir det ju lättare för er som är osäkra att välja bort dem.
Hur vill du förbättra Sverige?

Debatt: Här skriver ett par moderater att de har förtroende för personalen. Om de tycker som (m) ja! Andra göre sig inte besvär.

Insändare: Bra! Mer röster från fabriksgolven. Utan dem stannar varenda fabrik! Ta bort fyra femtedelar av toppcheferna och det kommer inte att märkas ett skit på produktionen.
Signaturen ROCCO verkar inte ha alla hästar hemma eller så tycker signaturen bara det är kul att tycka annorlunda och provocera. Feminism: Den enda poängen han (jag förutsätter att det är en han) har är att kvinnor inte passar att leka män. Män leker bra som de gör. Minkar: Men det där med minkarna? Bara för att ett missförhållande är ”ännu sämre” i ”andra länder” så skulle det rättfärdiga att vi i Sverige skulle fortsätta med vårt missförhållande? Överför det på andra områden? Grundtanken med minkhanteringen är väl trots allt att de ”odlas” för att bli mjuka goa pälsar på onödigt rika kärringar (oftast). Och är det inte rika så vill de åtminstone känna sig sådana. Köttet går till torrfodertillverkningen av t.ex. hund- och kattmat, tror jag?
Det är väl självklart att vi i Sverige ska visa att vi är så intelligenta att vi förstått att man inte är grottmänniskor längre och därmed måste gå klädd i päls och djurskinn när det finns miljövänliga syntetiska alternativ. Det är dessa produkter vi ska lyfta fram.

Nyheter: På sidan 8 kan vi läsa om förre statsministern Ingvar Carlsson. Det som står sist i artikeln: ”Det är lätt att sitta på läktaren och ha synpunkter, men det är en helt annan sak att spela matchen där nere” är något jag kände att jag ska ta till mig och fundera på.

Nyheter: Sidan 12. Vikten! Var det inte det jag misstänkte! Den här annonsen ska jag trycka i ansiktet på hustrun! Ja vi är inte överens om potatisens eventuella nyttighet.

In/Utrikes: Sidan 17. ”Grova rån en livsstil för unga kriminella”. Väldigt märklig rubrik och ännu märkligare artikelinnehåll. ”… gör det inte bra för pengarnas skull. Det är också ett sätt att leva ett häftigt liv…” Jag är ju så otroligt naiv så jag trodde ju att det där hängde ihop: jakten på snabba stålar kryddat med spänning och själva pannan i pytten är att de är taskigt vaggade. Taskigt vaggade av föräldrar, samhälle och kompisar.
Och detta är ju inget nytt. Så har det varit i alla tider. Problemet är hur vi ska hantera det och att få massmedia att inte hjälpa till att ”glorifiera”.
De två senaste värdetransportrånen omskrivs av media som näst intill ett ”mästerverk”.
Ofta läser vi i rubriker: ”Rekordbyte”, ”Rånbyte” och de ”kom över”. För det första har rånarna lyckats sätta ett rekord: positivt. Sedan omskrivs stölden till ett byte vilket för tankarna till en jägare som ”nedkämpat” och erövrat eller vunnit över sitt ”byte”: positivt. Och de stjäl inte de ”kom över”: positivt.
Här kan media hjälpa till i kampen mot grov brottslighet genom att tona ned ”hjältedåden”. De här personerna älskar att läsa och höra om den förödelse de skapat. Det är det som gör dem större. Så media, skriv i stället om vilka ynkliga och fega personer de är. Om deras litenhet och trasiga själar och om deras problem med självhävdelse. Samt hur djävla dåligt de mår innerst inne. Då, kanske, ni media, kan bidra till att kanske få någon, taskigt vaggad (fucked for life), att inte ”välja” att bli kriminell.

Sidan 28. Det här med att lagstadgad om minimilön. Jag har läst debatten men inte satt mig in i den. Min reflektion blir bara: av vilken anledning skulle det vara dåligt att lagstadga om minimilöner? Vi har ju redan det, mer eller mindre. Studera ”lägsta levnadsstandard” inom socialförsäkringen. Ersättningstaket vid sjukpenning och sjukersättning. Och hur regleras nivån på den ersättning som utbetalas till arbetssökanden?
Kan det vara så att facket är mer rädda för att förlora makt än att värna om ett skyddssystem för utländsk arbetskraft?

Sport: Fortfarande totalt ointresserad.

Serier: Idag segrar ZITS.

TV: ”Best in show” på TVI kl 21:00 kanske jag skulle sikta in mig på? Blev också lite smånyfiken på den tidiga komedin ”Min jätte” kl 14:20 i samma kanal.

Vädret: Ser ju lovande ut.
—————————————-

———- Aftonbladet tisdag 30 augusti ———-
”MÄNNEN bakom rån-ATTACKEN”. Tja ni som läst ovan vid In/Utrikes: Sidan 17 (ttela), förstår vad jag menar. Pojkar blir män (positivt) och brottet blir en attack som närmast får oss att tänka på militär precision (positivt).

Ledaren: Jag förstår mycket väl om ”alliansen” vill mörka EU-frågorna. Alla partier är internt splittrade i denna fråga, även sittande regering. Men antagligen fortsätter väl Göran Persson att peta opponenter i magen?

Kolumnisten: Yrsa Stenius. Äntligen en motvikt till all alkoholliberalism och en briljant sådan också. Så det är väl det Göran Persson vill, rädda jobbet åt Anitra.

Öholm: Sidan 23. Om nu vägförhållandena var sådana att hastighetsskylten var översnöad och hela sträckan, 30 km, hade 27 skyltar, så borde väl den mest rudimentära tänkare komma på att det är nog bäst att ”ligga lite lågt” här, för säkerhets skull, eller?
Nä, sätt dit han!

Bonuslöner: Sidan 24. Att kapitalister hela tiden söker nya vägar att bli ännu rikare det vet vi. De är sådana. De har det liksom i generna. Det som irriterar mig är att samma personer som rimligtvis borde inhysa någon form av intelligens och kunskap om alla människors välfärd, fortsätter att ”suga ut” den massa som är deras näring? En spegelvänd Robin Hood: ”Ta från de fattiga och ge till de rika.” Det var vad den gamla adeln gjorde förr. Hops! Det är kanske samma gubbs och kärringar?
Undrar hur många av dessa direktörer det är som ärvt sin post, ställt mot dem som förtjänat den genom duktiga studier? Jag kan ana svaret.

Debatt: Sidan 26. Johan Hakelius orerar om ”TV-licensjägare”. Och dessa ord kommer från en person som arbetar inom en media som uppbär presstöd? Varifrån tror Hakelius att dessa pengar kommer från?
Att ”angripa” de som arbetar med att kontrollera TV-licenser är väl lika lågt som att ”angripa” de som lappar bilar.
Den som inte betalar sin TV-licens – gör fel!
Den som parkera ”fel” – gör också ett fel!

Nöje: Idol-programmet. Maken till skräp och gottande i förnedring. Bojkotta det TV4-programmet så tittarsiffrorna slår i golvet. Då lägger de ned det omedelbums.

Bild-Extra: Sidan 29. Jag har väldigt svårt för de där reportagen som handlar om kändisars ”lidanden”. Jag kan inte för mitt liv tycka mer synd om dem, inte ens lika mycket. Jag tycker inte synd om dem alls. De har omättligt med pengar och kan köpa den bästa vård och rehabilitering.
Alla övriga, får ingen behandling alls, speciellt i USA om du inte har råd med tilläggsförsäkring. Eller så sitter du lång tid i en vårdkö. Det hjälper inte att du har en livshotande cancer. P.g.a. ”effektiviseringarna” finns det alltid någon som prioriteras in före.

Britney: Sidan 29. Bara för att man är superkändis betyder det ju inte att man är socialt begåvad eller smart.

Serier: Vinnare, ”Affe & Egon”.
———————————————————

Nu pockar hunden på uppmärksamhet och vill gå ut!

God Natt!

Publicerat av
Svara

Alkoholpolitisk debatt:
Följande är infört till: Aftonbladet – Diskutera – Politik&Samhälle – Alkohol och politik – Tyck till om svensk alkoholpolitik.

Det är hopplöst, men jag måste ge PG rätt. Jag är urusel med procenten! Och det enda jag kan göra är att fega mig med att skylla på Excel. Jag hukar mig och skäms. Och jag lovar jag ska putsa på matten. I alla fall ha bättre koll på inmatade siffror och formler samt summor innan sådant publiceras.

Men först. Att anklaga mig för rasism, uppfattar jag som väldigt lågt, när jag menar att du PG skulle kunna vara en individualistisk alkoholliberal. Med vilket jag menar en person som vill ha enkel tillgång till alkohol till ett lågt pris och struntar i eller bortser från vilka konsekvenser det eventuellt skulle få för andra. Det är så jag menar och inget annat. Här kanske det är dags för PG att ”putsa” sina argument och tolkningar. Eller börjar de tryta? Det är då de angripande och ”låga påhoppen” kommer fram.

Här kommer de riktiga siffrorna. Men först, räknar man som PG. Alltså överför antal döda män i skrumplever för Sverige, till om det skulle vart i Frankrike och sedan kollar hur många gånger högre den Franska dödligheten i skrumplever är/blir, i förhållande till levande män, får man: ca 6,5 gånger fler, för 1996. Och det ändrar sig inte över åren. Källa: Eurostat.

Här kommer mina återreviderade siffror:
Följande text är felaktig:
”Räknar vi fram hur stor andel av de totala dödsfallen detta är får vi 0,12% för Svenska män och 2,38 % för Franska män. Fransmännen hade 1996 ca 20 ggr högre dödlighet. Tittar vi på 2001 är motsvarande siffror; 371 döda för Svenska män och 6174 för Franska män. Och omräkna till andelar får vi; 0,13% för Svenska män och 2.22% för Franska män. 2001 var dödligheten för Franska män ca 17 gånger högre än för Svenska män. Sverige ökar och Frankrike minskar. En trend? Vi får se.

Räknar vi in döda pga alkoholmissbruk får vi 0,23% av totala antalet döda män 2001 och motsvarande siffra för Franska män är 3,13%. Dödligheten i alkoholrelaterad sjukdomarna (alkoholmissbruk och leversjukdom) blir då 13,6 gånger högre för Franska män än för Svenska.

Det är den här typen av siffror som oroar mig. Vill vi ha 13 gånger mer alkoholrelaterade sjukdomar? Eller vi kan spekulera, rent hypotetiskt, vill vi ha 13 gånger högre alkoholproblematik?”

Den ovan felaktiga ska ersättas med denna:
”Räknar vi fram hur stor andel av de totala dödsfallen detta är får vi 0,71% för Svenska män och 2,38 % för Franska män. Fransmännen hade 1996 ca 3,3 ggr högre dödlighet. Tittar vi på 2001 är motsvarande siffror; 371 döda för Svenska män och 6174 för Franska män. Och omräkna till andelar får vi; 0,82% för Svenska män och 2.22% för Franska män. 2001 var dödligheten för Franska män ca 2,7 gånger högre än för Svenska män. Sverige ökar och Frankrike minskar. En trend? Vi får se.

Räknar vi in döda pga alkoholmissbruk får vi 1,38% av totala antalet döda Svenska män 2001 och motsvarande siffra för Franska män är 3,13%. Dödligheten i alkoholrelaterad sjukdomarna (alkoholmissbruk och leversjukdom) blir då ca 2,7 gånger högre för Franska män än för Svenska.

Det är den här typen av siffror som oroar mig. Vill vi ha ca 3 gånger mer alkoholrelaterade sjukdomar? Eller vi kan spekulera, rent hypotetiskt, vill vi ha ca 3 gånger högre alkoholproblematik?”

Jag har inte riktigt ”knäckt” av vilken anledning PG’s sätt att räkna blir dubbelt så högt? Och jag misstänker dock att PG’s sätt att räkna är det mest korrekta. Som han själv påpekar.

Förväntad medellivslängd, 2002, var för Svenska män 77,7. Högst i EU, det året. Motsvarande siffra för Franska män är 75,8. För EU totalt: 75,5. För 2003 är siffrorna för Sverige: 77,9 och för Frankrike: 75,8.
Så tja, Frankrike ligger ju relativt bra till men enligt dessa siffror från Eurostat så ser det ut som om Sveriges förväntade livslängd för män ser bättre ut än för Frankrike. Och ska vi nu ”anamma” fransk alkoholkonsumtion så ser det ju inte ljusare ut, liksom, eller?

Bäste PG, tyvärr nödgas jag till att avbryta vår debatt om Svensk alkoholpolitik pga av min sviktande hälsa. Jag kan inte tillbringa så mycket tid vid tangenterna som jag skulle vilja pga av mina besvär. Och jag måste satsa mer tid på att komma i så god fysisk form som möjligt inför en närstående operation i min nackryggrad.

Det har varit lärorikt och intressant(*) att ”få lära känna dig”. Jag önskar dig INTE lycka till i den fortsatta debatten eftersom vi inte är överens där. Men bortsett från det verkar du vara en trevlig prick(*) och jag vill därför önska dig lycka till med ditt fortsatta liv. Må Bra!
(*)bortsett från sista antydan om rasism, usch! Skäms!
Har du valt en ideologisk ståndpunkt och lever efter de värderingarna får du nog lära dig att utstå kritik. Speciellt när man som du, väljer att debattera.
Vänligen

PS
Hoppas nu siffrorna blev rätt till slut?
DS"

Ut med hunden och sedan i säng, kanske lite natttamat först?

God Kväll & Natt!

Publicerat av
Svara

Nu blir det en riktig långkörare två dagrapporter och två mediereflektioner. Jag ”lägger” dock in det hela i olika ”avsnitt” som flera ”inlägg”. (Kolla nedåt) [not; 16/2-2011: Gäller främst ngn.blogga.nu]

Söndag den 28 augusti 2005
Jag sov då hyfsat bra under natten trots ”stenhårda” sängar. Var väl lite väl svettigt/varmt för min trevnad men det gick. Vi ”vågade” inte ha något öppet fönster med tanke på misstanke om ”skumma typer” i området. Och frukost klarade vi också av. En liten promenad, i morgonsolen, blev det för att kolla runt på campingen.

Inga problem med att hitta till nästa bostadsområde: Norra Älvstranden. Jag körde ”på känn” och vi kom ”rakt på”, fast från ”fel håll”.

Norra Älvstranden:
Området känner jag mer som Eriksberg.

Fika vid informationen fick bli första aktiviteten. Där hade de också en jättelik skalenlig modell av hela området mellan broarna: Älvsborgsbron och Hisingsbron (kallar i alla fall jag den) och med omkringliggande bebyggelse i områdena närmast älven (hamnen).

Lägenheterna Göteborgs Stads Bostad AB:
Detta var våra första lägenhetsbesök här på detta bostadsområde och det imponerade. Hisnande utsikt över gamla hamnen, mot centrum. I den ena hade man en terrass även där med läcker utsikt. Det enda vi tycket var läbbigt var att staketen var så ”korta”? Inte skulle vi våga ha fest där ute. Då fick man väl fästa festdeltagarna med karbinhakar och klätterlinor i så fall.
I den mindre av lägenheterna kunde man ligga i sovrummet och njuta av hamnutsikten.

Skulpturutställning:
På pir 4 hade ett antal konstnärer utställning. Det mesta var sevärt men tyvärr var det en skulptur som stal den positiva känslan. Det var en Älg gjord i tre lager stålnät och beroende på i vilken vinkel man kikade på den så framträdde ett nazzehakors? Jag försökte komma till tals med den som passade utställningen men den personen var inbegripen i en flummig diskussion med någon konstnärskollega.
Det jag ville veta var hur konstnären tänkte när den lät en oskyldig Älg utgöra ”ram” för ett nazzehakors? Om det hela nu var gjort för att väcka ”hemska” känslor så varför gömma nazzehakorset i en Älg?

Mat:
Efter den ”svårsmälta” upplevelsen var det dags att hitta något mer lättsmält, mat. Och det gjorde vi, till slut. De flesta matställena öppnade ju inte förrän 13:00? Det blev en räkmacka nere vid ett hamncafé. Där satt vi en stund och njöt och vilade oss och inväntade den inglidande Ostindiefararen Götheborg. Jajamensan vi skulle få vara med om något mycket ovanligt och sevärt. Se en ”gammal” ståtlig stor träsegelbåt komma glidande in under Älvsborgsbron och angöra vid sin hemmahamn, pir 4, vid Norra Älvstranden.
Medan vi väntade på detta unika ögonblick fick vi i fiket bevittna mötet mellan ung och gammal. En ung mamma med liten hysteriskt skrikande bebis lånar toaletten. Där inne finns ett skötbord. Det är kö till toaletten. Bakom mamman och bebisen står en gammal tant. Mamman går in och vi hör hur bebisen skriker. Efter kanske fem minuter rycker tanten i dörrhandtaget till toaletten? Vi hör fortfarande hysteriska skrik inne från toaletten. Efter kanske två minuter går den gamla tanten fram och dunkar hårt på dörren? Strax därefter kommer en dam och ställer sig bakom den gamla tanten. Den gamla börjar beklaga sig för personalen och damen bakom henne. Då visar det sig att damen bakom den gamla tanten är bebisens mormor (i alla fall hennes barnbarn). Och mormor är något irriterad på gamla tantens framfart med toalettdörren. Diskussion uppstår. En kort stund senare kommer mamman med bebisen ut. Hon ser ledsen ut och blänger lömskt på gamla tanten och säger något som jag inte riktigt uppfattar. Tanten får nu i alla fall komma in på toaletten.
Från initierad källa får jag vetat att tanten ”inte har alla hästar hemma.” Hustrun och jag diskuterar kort det vi fått bevittna. Först tycker man ju att det var väl ett j-a sätt av den gamla kärringen! Men, om den gamla tanten hade inkontinensbesvär? Hur kul är det då att stå utanför en toalett och känna att man kissar på sig? Vad är rätt? Vad är fel?

Ostindefararen Götheborg:
Först såg den löjligt liten ut. Sedan blev den jättestor. En ”speaker” informerade oss om en massa historia kring denna magnifika båt. Vi fick bland annat höra hur den i princip var helt handgjord. Bl.a. var seglen av linne från England och de hade sytts ihop, för hand. Det största var 200 kvadratmeter och vägde 400 kilo. Vi blev matade av mer fantastiska fakta. Mycket imponerande. Häftigt med fyra kanonskott och de andra stora båtarnas hälsning.

Vilket antiklimax jag därefter får uppleva? På Ostindiefararen Götheborgs babordssida hänger en stor landstigningsramp, i aluminium! Eller möjligtvis i galvaniserad plåt. Men hallå!
Om nu hur många människor som helst lagt ned en hel massa outgrundlig ideell tid och kraft för att göra denna båt så autentisk och tidsenlig det nu bara gick, ska man då ”förstöra” det med ett stort stycke otidsenlig metall?
Nä, jag fick ”B”-smak. Sorry!

Husbåt:
Stor besvikelse. Den såg fräck ut men vi fick inte kolla hur den var att bo i.

Lägenheter Riksbyggen:
Det är ju häftigt med utsikt å allt. Men planlösningarna är för det mesta tveksamma och i det närmaste nästan ogenomtänkta? Ingen lägenhet, någonstans, har ett ”riktigt” kök. Alla har ”öppen” planlösning.

Lägenheter JM:
3,9 Miljoner kronor i insats och en månadshyra om 7500 kronor. Då får man en fyrarummare med hamnutsikt. Som hittat? Hittade en garderob, visserligen dubbel, men den kostade 15000 kronor, för en garderob?

Lägenheter Norra Älvstranden Utveckling AB:
Det enda de här lägenheterna hade att erbjuda var just utsikt, över en konstgjord damm. Efter att ha sett en hel del fiffiga lösningar vad avser köksutrustning så hamnade vi här ca 20 år bakåt i tiden. Inte hjälpte det att hyrorna var nära 10000 kronor per månad.

Fika:
All denna kapitalistiska ”yra” gör att man mer än vanligt måste ta en fika.

Lägenheter HSB:
Här hade de jobbat med tekniken. Dataterminal i varje lägenhet. Videokamera vid porttelefonen så man kunde se vem som ringde på. Möjlighet att bevaka bilen i garaget via video. Bokning av tvättstugan m.m. Alla lägenheter var larmade via aktivering av rörelsedetektorer. HSB’s planlösningar vann också vårt gillande.

Seniorboendet:
Detta hade hustrun och jag tänkt skulle bli ”huvudattraktionen”. Att få se lägenheter optimerade för äldre (seniorer). Vi är ju så fruktansvärt gamla, jag och hustrun. I alla fall jag, som är yngre än hustrun, ’he, he’.
Megabesvikelse! Det enda vi fick se var en samfällighetslokal med en möbelutställning av någon designer? Och ingen egentlig vettig information om själva seniorboendet?

Bilresa hem:
Hittade lätt ut ur GBG. Körde E6:an norrut mot Kungälv och där över bron och vidare norrut på 45:an. Regnade en hel del. Trött.

Hämtade hunden:
Hon, hunden, hade skött sig utmärkt. Det enda Mor hade att klaga på var att vi glömt att informera om att Tessie löpte. Man kan ju inte tänka på ALLT, eller?
Efter en god kycklingpaj samlade vi ihop oss och körde hem.

Hemma!
Det gick smidigare än vanligt att lasta ur och plocka i ordning. Vi börjar få vana på det där. Hustrun menade att det berodde på att vi bara varit borta en natt. Jag kontrade med att det brukar inte hindra oss från att packa bilen som om vi skulle vara borta i 14 dagar. Vi lär oss, vi också.