Filmteknik

I går pluggade jag filmteknik. Jag ’tror’ att jag fått grepp om det.

Tekniken inuti kameran, mycket schematiskt, bakifrån och framåt;
CCD:

(Charge Coupled Device). I mitt fall är den 1/6 tum (diagonalen) och är på 800000 pixlar
(hittar inget om ljuskänslighet (ISO (?)).
Pixlarna är de ljuskänsliga ’punkter’ som digitaliserar bildinformationen.

Slutare:
Slutaren kan ’öppna’ sig i olika hastigheter (del av sekund), bestämmer under hur lång tid CCD’n ska utsättas för ljus.

Bländare:
Bestämmer hur mycket ljus som ska släppas in mot CCD’n.

Objektiv1:
’Ställer in’ skärpan.

Objektiv2:
Detta objektivs avstånd från CCD’n bestämmer hur stor Zoom (tele) du kan få.

I samband med detta, viktiga begrepp (för min kamera);
Skärpa/fokus:

Bildens tydlighet. Här avgör givetvis hur många pixlar CCD’n har samt hur stor den är. Men kvalitén och mängden ljus har också stor betydelse.

Skärpedjup:
Det område framför och bakom objektet som upplevs skarpt. Det är alltid mer skärpa bakom objektet än framför.

Brännvidd:
Bredden på bilden. (Hur mycket av motivet som kommer med på bilden)

Slutarhastighet:
1/10000, 1/4000, 1/2000, 1/1000, 1/500, 1/250, 1/120 och 1/50.
1/10000 ’kräver’ mycket ljus. En slutarhastighet som ger hög skärpa och litet skärpedjup. Typisk ’ute-slutartid’.
1/50, eftersom detta är en relativt lång slutartid så räcker det med relativt lite ljus (inneljus). Denna slutarhastigheten ger lägre skärpa, större skärpedjup.

Bländaröppning:
00-29. 00 är maximalt öppen och 29 är minsta öppningen. Ju lägre tal desto mer ljus. Ett lägre tal ger också sämre skärpa. Därav vikten av att ha så bra ljusförhållanden som möjligt ’utanför’ kameran, fram för objektivet.

Objektivdiameter:
30mm. Ju större diameter desto bättre.

Objektivkvalitet:
Kikar man på ’f’-talet kan den ’skvallra’ om objektivkvalitén. I mitt fall är den f1,6 i vidvinklelläge och f2,6 vid tele. Men man ’säger’ att objektivtes ’f’-tal är f1,6.
Ju lägre värde desto bättre kvalitet på objektivet (grovt).

Zoom:
20x. Inuti kameran flyttar sig ’grejerna’ (46-2,3=)43,7mm. Räknar vi om det till 35mm-’tänket’ så motsvarar det en zoom om ca 33-664 (vidvinkel-tele).
I teleläget är skärpedjupet litet.
I vidvinkelläget är skärpedjupet nästan oändligt.

Vitbalans:
Ska man filma ’scener’ och vid olika tidpunkter är manuell vitbalansering ett måste. Vitbalansering innebär att man ställer in kameran så att den får så ’rätt’ färger som möjligt.
Zooma in mot en vit eller ljusgrå yta som bör täcka bildytan till 80% och ’sätt’ vitbalansen.
Väljer man att ha automatisk vitbalans kan det hända att om en person lämnar bilden så ändras färgerna i scenen.

Fokus:
Samma som skärpa. Att sätta skärpan manuellt (fokusera) gör att videofilmandet blir mer ’stabilt’. Har man videokamera på autofokus så kan bilden tendera att ’åka’ mellan skarp och ’suddig’.

Kontrast:
När man filmar med videokamera eftersträvar man så lite kontrast som möjligt. Främst beroende på att videofilmandet är relativt dåligt på att visa kontrastövergångar.
Det är av den anledningen, bl.a., som just ljussättningen är så viktig.

Ljusmängd:
Bra ljus är ca 900 lux.
2x100w halogenljus (2-3m) = 1400-1600 lux.
100-500w halogenljus = 3200k (kelvin: färgtemperatur).
Stearinljus, 20cm: 10 lux (1000k).
Klar himmel mitt på dagen i solsken: 100000 lux (10000k)


Marginaler

Tolerans, tröskel, tålamod, uthållighet eller kalla det vad Ni vill. Det är i alla fall ett tillstånd jag besitter i begränsad omfattning.

I går var vi till Trestad Center. Det är en näringsidkare inne i Göfabs lokal som rear mattor. När vi kom dit visade det sig att Göfab öppnar 11:00.

Så då passade vi på att handla först, inne på Willys. Vi handlade på och så kom vi till kassorna. Lite folk, vi var ju tidiga. Men det var tydligen något problem med kassorna och datasystemet.

Vi stod som nummer två i en kö. Då säger en flicka till oss att vi kan flytta över till en annan kassa så försöker de där. Två personer med fulla vagnar följer efter oss.

Vi börjar lägga upp varor på bandet. Då säger flickan att det inte går. Vi ombeds lägga tillbaka varorna i vagnen och ställa oss i den andra kön.
Det är då det händer – gamen i människan kommer fram – eller vad det nu är för något. Både kärringen och gubben som står efter oss pilar givetvis fort som attan tillbaka till den andra kassan vilket får till effekt att vi hamnar sist i kön!

Här sitter en tapper pojk med en liten miniräknare och summerar så gott han kan. I slutändan ”vann” vi på det – ekonomiskt – men jag blev så ini h-e förbannad och lömsk på de där två sjakalerna som inte visade varken hänsyn eller förståelse.
Redan här kände jag hur trötthet, irritation och grinighet kom vällandes.

Nästa projekt var ju matthandlaren inne på Göfab. Kunde ha gått relativt smidigt om inte ordet ’eller’ fanns. Jag skiter i allt vad ’genus’ kallas och används till. Men måste kvinnor hålla på och vela så in i h-e med, typ, mattor? (Jodå det blev bra med mattorna.)

Hemma ställde jag mig och stekte hamburgare. Hustrun åkte och tittade på matsalsbord (?). Vi har ju ett?

Efter det fanns det inga krafter kvar. Jag lade mig ca 13:00 och vaknade ca 17:00 – inte ett dugg utvilad.

Nu idag har jag hämtat mig någorlunda.



Historier

Ett gäng historier kan väl vara kul så här på en lördag?

*********** Gustaf nr 5 2004 *************

– Vad krävs för att någon ska begravas under militära hedersbetygelser, undrade korpralen.
– Jo, svarade den värnpliktige, man ska väl först och främst vara död!

#

Anderssons hade fått brev från sonsonen i det militära. Herr Andersson läser högt:
– I förra veckan, skriver han, blev han utnämnd till korpral.
– Kära hjärtanens, säger fru Andersson, alla redan. Han har alltid varit hemskt ärelysten av sig. Bara han nu inte ställer till med krig också …

#

Lärarinnan i första klass berättar att en del barn föds för tidigt och en del för sent. Då räcker lille Pelle upp handen och ropar lyckligt:
– Tänk vilken tur jag hade som föddes på min födelsedag!

#

Lille Erik frågar sin mamma varför pappan har så lite hår på huvudet.
– Det är för att han tänker så mycket.
– Men mamma, varför har du så mycket hår?

#

– Ät upp den nyttiga spenaten nu, så får du fin frisk färg på kinderna.
– Nä, jag vill inte bli grön i ansiktet!

#

Två småkillar slogs ute på gatan och en äldre dam rusade fram och frågade varför dom slogs. Då svarade den ene snabbt:
– Det började med att HAN slog tillbaka!

#

En liten pojke hade just lärt sig att läsa. Han började bläddra i telefonkatalogen och utbrast förvånad:
– Andersson, Andersson, Andersson … det var en rackare till att ha många telefoner!

#

Lilla Karin kommer ut från köket med husets största förskärare i handen:
– Titta här mamma, nu ser ni inte efter mig ordentligt igen!

#

En far skulle försöka vara pedagogisk med sin lille son som hade lite marigt med matematiken.
– Om jag lägger tre ägg i korgen här på bordet och så tar jag två av dem. Hur många har jag kvar då?
– Men pappa, kan du verkligen lägga ägg? Varför köper i så fall mamma dom på ICA

#

Det ringer i telefonen hemma hos Eriks familj. En röst säger:
– Hälsa mamma att jag kommer hem till er i kväll.
– Vem då?
– Bergström!
– Va? Jag hörde inte!
– Bertil, Erik, Rickard, Gustav, Sigurd, Tage, Rolf, Östen, Martin.
Lille Erik släpper förskräckt luren och ropar till sin mamma:
– Mamma, det kommer en hel massa gubbar hem till oss i kväll!

#

Pär är ute och promenerar med sin hund. Han möter sin lärare i engelska som han har stor respekt för. Läraren stannar och frågar vänligt:
– Vad heter hunden?
– The … the dog!

***************************************


Hälsoläget

Är gott eller acceptabelt. Trött. Sjukgymnastiken tar hårt på en. Nu ska jag dit i dag igen, kl 13:00. Men det verkar gå framåt, tycker jag.

Väsandet i huvudet är kvar. Likaså hudkänselbortfallet i halva höger tumme. Och jag får fortfarande ökande besvär om jag gör något ansträngande.

I dag ska jag roa mig med att hitta rätt ljussättning i sovrummet. Och så ska jag bränna en videoCD som visar skillnaden mellan tre olika kameratyper.


Hälsoläget

Är gott eller acceptabelt. Trött. Sjukgymnastiken tar hårt på en. Nu ska jag dit i dag igen, kl 13:00. Men det verkar gå framåt, tycker jag.

Väsandet i huvudet är kvar. Likaså hudkänselbortfallet i halva höger tumme. Och jag får fortfarande ökande besvär om jag gör något ansträngande.

I dag ska jag roa mig med att hitta rätt ljussättning i sovrummet. Och så ska jag bränna en videoCD som visar skillnaden mellan tre olika kameratyper.



Skapande

Idag ska jag då pröva den nya tekniken. Jag har ju gjort en första liten kortfilm som dokumenterar min morgonrutin. Det gjordes med en vanlig digitalkamera (i formatet 320×240 pixlar till AVI-fil) och i befintligt ljus.

Det blev lite kornigt och en hel del konstiga färger :-). Men jag lärde mig en hel del om klippning och att ta ”scener” i olika vinklar. Och skillnaden som uppstår om man filmar i helkropp eller överkropp.

Nu har jag då inhandlat lite mer filmljus (billigt på Rusta ’arbetsbelysning’) och en ny DV-videokamera. Ska samtidigt testa vår gamla VHS-C videokamera samt låta digitalkameran vara med. Ska bli kul och se skillnaderna.

Tystnad! Tagning…


DV-videokamera

Jag gjorde det. Jag vet inte om jag lurat mig själv eller vem som lurar vad. Men i går köpte jag en DV-videokamera. Jag har ju under ca en vecka kikat på det här och fastnade då för SAMSUNG VP-D351. På pixmania kostade den senast jag kollade: 2734 SEK.

I går var jag och ”kände” på den, på El-Giganten. De hade två demoex varav det ena var prissänkt till: 2490 SEK. Jag kunde inte låta bli, jag slog till. Utöver kameran blev det också; väska (329 SEK), 5 st DV-band TDK 60min (249 SEK), En kabel 4,5m FireWire IEEE1394 4/6 pol (199 SEK) och en 50-packe CR-R Verbatim 80min/700Mb (199 SEK)

Passade också på att köpa mer ljus (filmbelysning).

Väl hemma uppgraderade jag min programvara Nero 5.5 till Nero Premium 7.0 (48€). Den versionen har en hel bunt med ”verktyg” för att jobba med film; bl.a. s.k. ’videofångare’, filmredigering, ljudskapare/-redigering samt kunna lägga upp både videoCD och DVD.

Idag ska jag se om jag kan få tag på billiga kamerastativ. Jag vill ha två eller ett och så en sådan där skena så man kan sätta två kameror på ett stativ. Jag vill dels ha ett stativ för digitalkameran. Sedan vill jag ha ett (eller en skena) till den gamla VHS-C videokameran, jag vill testa hur stor kvalitetsskillnaden blir mellan teknikerna vid ett och samma inspelningstillfälle.
Visst, jag kan hålla på å byta kameror och köra scenerna dubbelt upp, men det lockar inte, så kan jag få tag på ett kamerastativ för ca 200 SEK så anser jag att det är värt det.

Jag ska också skära till vita pappskivor (reflektera ljus).


Glasögonen

I går hände det ”ultimata”. Hustrun går i byta-glasögon-tankar. Ja hon har gått ett steg längre. Hon har lånat hem ett gäng som nu ska synas, värderas och tyckas om. Två stycken utkristalliseras. ”Min” favorit och så hustruns.

Paus i handlingen.

Jag lämnar datorn för att gå ut i köket och dricka lite vatten. Vattenglaset står på köksbordet. Jag går fram och griper glaset och känner hur jag trampar på något.

Ett par glasögon. Och det är givetvis hustruns favoriter. Bägge plastglasen ”poppade” ut, det ena sprack. Den ena ”ögonringen” blev helt platt, den andra relativt intakt.

Jag började ju fundera på hur glasögonen hamnade på golvet – Katterna! Självklart.

Vid närmre inspektion visar det sig att bägge skalmarna (den del som sitter bakom öronen) är tuggade på, av tänder större än små vassa kattänder.

Hustrun lägger glasögonen på köksbordet. Efter att någon av katterna ”puttat” ned glasögonen från köksbordet så har hunden tassat fram och gnagt på skalmarna. Strax efter det kommer alltså jag och trampar på glasögonen. Är det max eller va?