sömn; ok men förkylning, lite ÖLI-besvär (ÖLI=Övre LuftvägsInfektion), störde en hel del på natten. Jag tror att mitt knep med ett örngott över huvudet gör gott. Då får jag inte in de irriterande små luftpartiklarna (damm) och så fuktas inandningsluften, av utandningsluften. Ser ju visserligen rätt så lustigt ut. Här en bild från ett annat tillfälle då jag ligger och vilar och hustrun är framme med kameran:
[fotograf: hustrun]
Här ser man också min ormkudde. Kristina tipsade mig om den (dyr som attan men ruggigt praktisk).
Bilen – lampbyte
Byltade på mig rejält, långkalsonger och flera lager sockor och så preparerade jag mig med läkemdel.
Till garaget. Tände belysningen. Stängde garageporten och backade bak bilen. Öppnade huven. Kopplade in och hängde fast (i ett hål i huvens undersida) den s.k. arbetslampan.
Var ju bekymrad för det där med borttagandet av batteriet, tunga saker. Jag kikade och prövade lite och det gick att få ned vänsterhanden och det fanns hyfsat utrymme. Tur att jag bytt den högra så jag visste vad jag skulle göra.
Lossade skyddskåpan (gummidamask), lossade kontakten, lossade fjädern som håller lampan, tog ur trasiga lampan, satte dit den nya, klämde fast den med fjädern, förde ned damasken – och tappade den!
Den försvann ned i motorrummets mörka djup (på en V4 hade den antingen ramlat ned på marken eller så hade man lätt kunnat ta upp den med handen, nu är inte detta en SAAB V4, det är en DACIA Sandero. Allt är väldigt kompakt.). Efter lite kikande och lysande så lokaliserade jag damasken. Fanns inte en chans att föra ned handen och ta upp den och underifrån var omöjligt, i alla fall utan kunskap om hur man demonterar främre underredet.
Upptäckte att jag kunde få ned vänsterarmen i ett utrymme till vänster om batteriet men upptäckte att det satt någon slags avgränsningsplåt där nere? Efter lite mer kikande såg jag att det fanns ett litet hålaktigt utrymme framtill i den där avgränsningen så kunde jag bara peta damasken dit så kunde jag kanske få tag i den och dra upp den. Men med vad ska jag peta? Åh!, vad jag önskade att jag hade en sådan där griptång som man plockar upp grejer med från golvet, den hade löst det hela galant, nu fanns ingen sådan. Efter en hel del förtvivlat kikande runt om i garaget fick jag till slut syn på min käpp.
Pillade ned den i utrymmet till höger om batteriet, där damasken trillat ned och lyckade peta den mot öppningen i avgränsningsplåten. Körde ned vänsterarmen och fick fatt i damasken – hurra! Känner man då.
Nu höll jag ett betydligt fastare tag i den när jag förde ned den i det relativt trånga utrymmet mellan batteriet och belysningskontakterna, fick fast den, tryckte sedan dit kontakten.
Kollade att det funkade, jodå. Phu!
Kopplade loss arbetslampan, hängde tillbaka den på sin plats…, stängde motorhuven. Körde fram bilen. Och lyckades faktiskt öppna, den låsta, garageporten inifrån. Kändes lite spännande ett tag där.
Farsan
Precis innan jag skulle börja med att sätta fast kontakten så ringer mobilen, i fickan. Det var far. Han verkade ha det bra. Han ville ha en del saker från hemmet. Jag kom överens med far att det var bättre att vi talades vid om ca 30 minuter då mitt minne svårligen kan hålla en sak i huvudet och nu var jag dessutom upptagen med aktivt tekniskt arbete.
Ringde upp han när jag kommit hem och lugnat ned mig lite, en kopp kaffe, ett kollegieblock och en penna. Tydligen får de använda mobiler på kortis.
Det var en tre fyra saker han ville ha, skrev upp dem. Han meddelade också att det verkade bättre där på Älvan vänster än på GOA i Uddevalla (de kommer tydligen snabbare när han ringer)
Brodern och jag har gjort upp att han hämtar upp mig 13:30 13:45 så åker vi till fars lägenhet först och sedan till Tallbacken.
Idag kom det. Namnändringen från PRV. Från nu heter far Nordlundh, sådeså!
Klicka på den för att få den något mer läsbar.
Nu (under eftermiddagen) har jag och brodern varit till far och sett till att han fått det han ville ha och så har jag fått lite information av personalen och jag har delgivit dem en del.
Far såg ut att må bra. Han såg också väldigt nöjd ut när han fick se efternamnsbeviset.
Nu fattas bara en förlängningssladd, till radion. Nuvarande lösning är temporär. Förlängningskabeln ska vara märkt med fars uppgifter, minsann!
Och hans skjortor och byxor ska också vara märkta, egentligen. Men det fick vi ju inte veta förrän vi väl var där…
Jag har inte den minsta lust att märka hans kläder med hans namn. Svårlösligt problem.
Eftersom far har anhöriga, jag och brorsan, så är det vi som står för tvätten. Vi (min bror och jag) bor i Vänersborg och far i Trollhättan. Inget miljövänligt i det regelverket.
Mera dokument
Fick papper från Skandia bank & försäkring om att det kommer att komma ett dokument…
Skickade ett meddelande till dem att jag tycker att de kan spara in på dylika utskick dels för att det då blir mer pengar i fonden och inte minst för att spara miljö.
Fick svar:
”Hej Nisse.
Hej!
Tack för ditt meddelande.
Vi uppskattar att du som kund tar dig tid att skriva till oss. Det är viktigt att vi får ta del av synpunkter och idéer från våra kunder.
Jag kommer att skicka ditt förslag vidare till den avdelning som kan titta på förslaget.
Med Vänliga Hälsningar
Daniel Prim
Kundenheten, Affärsområde Privat”
Mitt meddelande var:
”Jag skulle hellre se att de pengar det kostar att skicka ut dokument (11493) som meddelar att det kommer ett dokument kunde läggas till min s.k. fond och därmed ge ännu mer pengar, i slutändan. Är detta helt ogenomförbart? Lite miljötänk kan vi ju föra in också, eller?
Vänligen
Nils-Gunnar Nordlund
Agnesborgsvägen 12
462 40 Vänersborg”
Nya Mobilen
Sonyericssons support svarade på min fråga om linuxsupport till mobilen (Android har en modifierad s.k. Linuxkärna). De beklagade att de inte hade det och skulle föra frågan vidare till berörd avdelning. Tycker jag låter lovande.
Hälsoläget:
Ingen direkt besvärande värk, förutom i händer och armar. Förkyld, lite halsontbesvär. Mina eksem verkar ha blivit mindre? Min tinnitus väser på. Prostatan verkar inte växa mer men den klämmer ändå på urinröret så att det är besvärligare att kissa sittande.
När broder och jag var på ICA Maxi, Överby, Trollhättan så höll min rygg på att gå av, det bidde en snabbverkande Nobligankapsel.
[04-06-025-025]