Torsdag – Både Ljus och mörker…

[not: publicerad 211022. Hoppas hinna / orka med att publicera fler färdigskrivna inlägg…]

Sjukgymnastik
X i taket.
Idag blev det av 🙂

Geocaching
Hustrun och jag åkte till Hullsjön och löste och letade upp en cachetyp som kallas ’multi’; Hullsjö kyrkplats (GC7FTZV). I detta fallet innebar det att vi skulle ta oss till två olika platser och samla uppgifter och få ihop tal som sedan användes i en formel som resulterade i ett tal vilket därefter ledde oss till de sk finalkoordinaterna.

Batteriet till nya Gräsklipparen
Vi beställde ett extra batteri till vår nya gräsklippare den 10/8-21.
idag kom det och det var inte alls det jag hoppades.
Det passade inte alls.
Nu är det reklamerat.
Vi får se hur responsen blir.
Mer än 2 månaders leveranstid – det går inte av för hackor…

Har fått svar – de vill ha mer uppgifter om både det batteri jag fått och det originalbatteri jag har.

Fixar det i morgon.

Tittade på TV
Fastnade i ett program om svarta hål och det skapade genast en hel del följdfunderingar:

Om jag förstod det rätt så dras materia in mot en slags mitt eller punkt.
Singularitet.
Inget ljus kan tränga ut från denna ’punkt’.
På bilder som visades så ser man ett synligt svart hål. Hur är det möjligt?
Man borde ju inte se något alls mer än omgivande materia som försvinner in i en ’punkt’.
Vad är det där svarta tomrummet, egentligen?
Är det gränsen mellan det, synliga, som inte ’orkar’ ut och det, synliga, som är på väg in?
Är det den gräns som kallas händelsehorisonten?
Vad är det som bestämmer diametern på det ’hålet’?
Om två svarta hål kolliderar så bildas ju det ett enda svart hål. Blir då det nya svarta hålets diameter större?
Om så varför?
Ökar det svarta hålet sin dragningskraft (gravitation) mer och mer ju mer materia som dras in?
Innebär det då också att dess räckvidd ökar?
I teorin, kan ett svart hål implodera?
Det antyddes, i slutet av programmet, att The Big Bang i själva verket var / är ett resultat av en sådan händelse.
Fast, jag uppfattade då att det handlar om en singularitet som exploderar.
Hur är det möjligt?
Den tanken, eller teorin, innebär ju i så fall att mängden energi och materia eller massa, i universum är begränsad.
Eller?
Om inte så borde det ju i universums ’mitt’ finnas en punkt, en singularitet, varifrån det fortfarande strömmar ut energi och massa, eller?
Om nu tanken om att universum är oändligt, tänker jag då.
Oändligheten måste ju komma någonstans ifrån?
Ska teorin om The Big Bang ifrågasättas?
Är det helt klarlagt att all massa i det nu kända universum har en gemensam utgångspunkt?
Det kan ju vara flera?
Eller så har det aldrig varit någon.
Det forskare sett kan ju vara massor (materia) som passerar väldigt nära varandra (i ’möten’ eller parallellt). Vilket då ger sken av att det skulle kunna finnas en ’början’.
Eller så är det inte så. Universum har alltid existerat, oändligt bakåt i tiden, oändligt i sin rymd och oändlig i sin varaktighet.
Nästa fundering får väl handla om antimateria eller mörk materia (om nu det är samma sak… ?).

Måndag

Morgon: Sömn OK.

Morgonens fotografering och baddning av plitorna på ryggen avklarade.

Anteckningar
Renskrivit och redigerat bilder samt publicerat;
25/10-14
26/10-14
27/10-14
28/10-14
29/10-14
30/10-14
31/10-14
1/11-14
2/11-14

Hoppas
Tror jag gjort en god gärning idag. Sedan tidig förmiddag har det suttit en ung pojk på ett cykelställ – han har inte sett nöjd ut. Nära där vi bor. När han fortfarande var kvar nära 12:00 så kontaktade jag aktuell skola – inte det lättaste. Men till slut gick det, via kommunens växel och till vaktmästaren.
Pojken hade tidigt avvikit och skolpersonal samt föräldrar hade varit ute och letat.
Mot slutet tyckte jag att det såg ut som om pojken tyckte det var lite kul att vara 'försvunnen' för rätt som det var så försvann han med ett leende på läpparna efter att ha sett något åt skolan till.
En lärare kom och fick till slut kontakt – känns bra.
Då hade han varit 'borta' i nära tre timmar.

Hälsoläget:
Morgon: Jag får vara nöjd med att jag faktiskt kan gå upp på morgonen och för egen maskin ta mig till badrummet och sedan till köket.
Dagen: Nu ska jag festa med två hemmagjorda köttbullemackor – det ger sig om jag senare får ett 'straff'…
Kvällen: Så länge jag sitter – rätt – så känns det hyfsat. Annars bränner och svider det ganska snabbt nuförtiden. Ska bli skönt att få gå till doktorn och gnälla riktigt rejält i morgon – och avsluta kvällen med en bio (James Bond – SPECTRE) :me:
[0407040001] 92,1(+0,9) – effekt av gårdagens 'extraätande'…

[Fortsatt genomläsning av tillgänglig text om borrelia

Lite funderingar
Det finns ju olika typer av forskning. En forskare kan ha en tjänst på någon myndighet och forska utifrån det perspektivet.
Forskaren kan vara knuten till en utbilningsinstans (universitet) och forskar då utifrån den atmosfären.
Vi har forskare som är anställda på läkemedelsföretag.
Och vi har forskare som forskar på uppdrag.
Det är ont om det som jag skulle vilja kalla oberoende forskning, vad avser borrelia.
Och då främst den Europeiska och Svenska varianten av sjukdomen borrelios.

Som det är nu så är läget, i Sverige, att det finns flera läger;
Det finns de som menar att borrelios inte finns alls.
De som klart erkänner borrelios men anser att den inte behöver behandlas – det går över av sig självt.
De som vet att borrelios är en sjukdom och behandlar enligt de regelverk som styr dem. Doktorer i Svensk förvaltning.
Och så finns det då de som menar att den behandling vi har i Sverige är otillräcklig och ḱanske därmed ganska meningslös.
Och till slut så har vi de utövare, doktorer, som ser att en borrelios kan kräva mycket individuell behandling och inte helt ovanligt en långvarig sådan. Lite tvärtemot vad Svenska myndigheter anser alltså.
Av den anledningen återfinner vi, oftast, inte de här doktorerna i Sverige. Vi finner dem, främst, i Norge och i Tyskland.

Detta är ju mycket förvirrande för den som är helt hänvisad till Svensk hälso- och sjukvård.

Svensk myndighet säger att om den f.n. längsta behandlingstiden inte gett effekt så var det troligtvis inte borrelios.
Åker samma människa till t.ex. Norge. Så kan de få en annan bedömning och bli, i de bästa av världar, friska efter långvarig behandling.

Problemet: Hur kan det förekomma effektiv, om så långvarig behandling av borrelios, när Svenska myndigheter säger att det inte går?

Om nu detta är så – vilket det sannolikt är. Vad kan det då bero på, att Svenska myndigheter tagit dessa ställningstaganden?

Det kan ju knappast vara ekonomiska perspektiv. En frisk människa kostar mindre än en sjuk.

Jag kan inte klura ut vad detta kommer sig.
Är det prestige? I så fall är det ju skrämmande…

Hälsoläget:
Måste börja promenera – även om det tar emot extremt – känner av att jag har svårt med bålstabilteten.
[0108045005]