Onsdag

Letade ormar ute i vårvärmen. Hittade ingen. Däremot hittade hunden något som jag aldrig fick veta vad det var eftersom hunden är ruggigt osmidig när det gäller att undersöka det mindre djurlivet. 

Så det blev mer lättfångade vårtecken. 


Viol 


Vitsippa 


Trädblomster

Vårtecken

Hittade dem lite här och där.

När jag var ute på hundpromenad den 21/3-07 hittade jag Tussilago.

Det är de små gula fläckarna till höger om hunden (hundens vänstra sida, för er som är petiga :-))

Den 26/3-07 på en kombinerad hundpromenad och s.k. geocache-letande fick jag syn på en Trana (Det kan ju vara en Häger också? Jag är inget vidare på fåglar.) i Vassbottenviken (Vänerns sydligaste vik).

Idag, också på hundpromenad, i sällskap med hustrun på Hunneberg såg vi en Kopparödla.

Ni ser att den ligger mitt på stigen? Och nere till höger i bild en närbild.
Den var rätt så kall och slö så jag flyttade fram den till sidan av stigen och lite mer i solstrimman.

Katt bortskänkes.

Min katt, Abbe, trivs helt klart inte här hos oss.

Han mjauar och krafsar på kvällen/natten samt på tidigt tidig morgon.

Rasen är RagDoll, Blåmaskad. Kastrerad hankatt. 2 år.

Finns du som älskar den här typen av katt och som tror sig klara av att ge denna snälla katt tillräcklig kärlek så att han trivs?

OBS! Absolut inte som utekatt (de kan inte försvara sig helt enklet). Ordentligt inhägnad uteplats är OK.

Hör i så fall av dig genast!


Abbe

[not: 16/1-11: Katten Abbe lever nu (sist jag hörde nåt) som exemplarisk bondkatt strax norr om Mellerud. Han hade nog någon bondkattsgen som var dominerande. Han ser ut som en RagDoll men ÄR en bondkatt. Läxar upp främmande katter. Jagar möss, råttor och sork och slåss /leker med gårdshunden emellanåt.]

En sommarpromenad

Jag tog med mig kameran för att försöka hitta några små grodbebisar att fotografera. Inte en groda. Däremot såg jag mycket annat.

Det första som fångade min uppmärksamhet var en stor samling gula blommor och ovanför dem ett träd med klarröda bär.

Ja och så hunden då förståss som här syns rulla sig. Förhoppningsfullt i något inte allt för äckligt.

Brännässlor är en fascinerande växt, de bränns. Varje gång jag ser brännässlor så kommer jag att tänka på den gång min syster lurade mig att plocka dem. Jag var väl då 3-4 år och min syster sa att jag skulle plocka dem till mamma och att hon tyckte de var fina. Enligt sägnen lär jag vid ett senare tillfälle låst in henne på toaletten som låg ute på gården och när jag fick frågan om jag visste var min syster kunde vara så hade jag ingen aning.

Nästa blid visar ett spännande fynd, ett ormskellett. Troligtvis en snok med tanke på hur de kvarvarande skinnresterna såg ut. Huvudet saknades och svansen. Så det som syns på bilden är ryggraden, alltihopa.

Pilen visar i vilken ända huvudet skulle ha suttit.

Vackra blommor, här nyponros, drar till sig uppmärksamheten.

Granens kottar håller jag reda på. jag har fått lära mig att om en gran bär rikligt med kottar så ”känner den på sig” att den inte har så långt kvar eller att det är andra dåliga förhållanden som gäller och då blir det rikligt med kottar. Mår granen bra så är det få kottar.

Pilarna visar de granar som har få kottar. I mitten ser ni två granar som är fullmatade, med kottar.

Såg en Gröngöling som inte ville fångas på bild.

Små vackra vita blommor som jag inte har en aning om vad det heter.

Svalorna flyger högt.

Vacker gul blomställning.

Trollsländor är inte lätta att fånga när de flyger – men här lyckades jag – även om det är suddigt.

Ett par snokar som svalkar sig och söker föda i vattnet. Det är alltså så att det inte finns speciella vattensnokar. Det är så att vanlig snok trivs väldigt bra i vatten. Och den kan vara länge under också, 20 minuter har jag för mig.

Först ses en bild där en snok kommer simmande under vattnet, mot oss, pilen visar mot huvudet. Man ser hur de gula fläckarna lyser.

På nästa bild här nedan ser vi vid pilen snok nummer två, pilen pekar mot huvudet. Även här ser man denna snoks gula fläckar. Snoken från bilden ovan befinner sig delvis in i en vattentrumma som går under en grusväg, den del som inte är inne är inom rektangeln.

En liten småfisk lyckades jag fånga på bild också.

Den skymtar inom rektangeln. Huvudet är uppåt, mot det högre hörnet.

En liten näbbmus som fått sätta livet till. Kanske blev rovdjuret skrämt och släppte sitt byte? Den kan också ha blivit ihjälskrämd av t.ex. mopedåkare eller annat motorfordon. Det är en femkrona som jag lagt intill så ni bättre får en uppfattning om storleken.

Fjärilar fanns det gott om. Här är ett par som lät sig fotograferas.


Det är en citronfjäril som hänger nedåt.

En buske fullmatat med vita blommor. Tyvärr så stod den i skugga så jag fick inget bra ljus på den. Men i efterredigeringen har jag ljusnat upp och ökat kontrasten i bilden (därför är bakgrunden ’överexponerad’). Kom nu på att jag kunde ha fixat detta snyggare direkt vid tagningen av bilden – jag har ju en inställning för motiv i motljus och dessutom kunde jag lagt på en tvingande blixt – ja, ja, man lär sig.

Andra djur jag brukar se när jag är ute och promenerar; rådjur, räv, ormvråk, massa olika sorters andra fåglar, ekorre, igelkottar samt myror. Ja och så ska vi inte glömma; flugor, myggor, knott, bromsar & blinningar, getingar & bin och allt annat småotyg som svärmar omkring.

Djur m.m.

Ormar 
I fredags var det ytterligare en riktigt lyckad ormletning. 
Jag hittade en snok (dålig bild) men Tessie hittade tre! Hon har blivit en rackare på att söka orm. Hon störtar fram och markerar som en pointer. Och när jag kommer fram backar hon och sätter sig eller lägger sig ned och väntar tills jag fotograferat färdigt – det där har hon lärt sig alldeles själv? 

Första bilden visar den orm jag hittade, en stor en! 

Nästa bild visar den första av tre som Tessie hittade. Samtliga snokar jag fann idag var kraftiga och stora exemplar. 

Pilen på bilden visar var ormen ligger. Tessie tittar på något annat just när bilden tas. 


Här visas den snoken. Översta pilen visar var huvudet är och den nedre svansslutet 

Nästa bild visar snok nr 2 som Tessie hittade. 


Närbild. 

Och så då Tessies tredje snok. Vår totalt fjärde. 


Närbild 


Får 
Denna dag fick jag lockat till mig fåren och efter att gett dem tre knäckebrödsskivor kunde de tänka sig att intressera sig lite för Tessie. 
Hon skötte sig utmärkt. Strax efter kortet försökte det här fåret stånga Tessie och då försökte Tessie nafsa tillbaka. Inget som jag lade mig i. 


Bastufest 
Efter gårdagens jympa med Frisksis&Svettis på Onsjö, i Vänersborg. Vi har infört en tradition att ha en slags avslutningsfest efter varje termins sista ordinarie lördagsjympa. 

Även denna gång hade vi precis lika trevligt som förra gången. Det är fantastiskt vad tiden går när man har kul. Vi blev visserligen inte så många som jag hade hoppats på och könsfördelningen var sned. Men, som sagt, vi som var med hade urtrevligt. 

Är lite spak i kroppen i dag. Intermittent bastande mellan 16:15-23:30 sätter sina spår. 


Tomt 
Nära Hästefjorden var vi och tittade på en tomt som i alla fall jag gick igång på. Den hade massa trevliga möjligheter. Hustrun verkar däremot lite mer ljum och det är ju hon som bestämmer. 

Efter det tomtbesöket var vi och besökte en annan tomt. En där det håller på att prepareras en grund för att därpå uppföra ett alldeles nytt hus. Det är P&M med barnet R&O som är ”byggherrar”. Ska bli kul och följa deras byggande. 
Vi hade tur, M var där så vi fick en liten förevisning om hur det hela fortskridit och en vandring över det som ska bli ett hus.

Djur

Ormar 
Idag var det en riktigt lyckad ormletning. 

Den första orm jag såg var en enormt stor snok. Diametern på tjockaste stället var ca 3cm. Helt klart en hona och säker även till åren kommen – erfaren. Det förstod jag eftersom jag hann inte få upp kameran innan hon hade gömt sig. 

När jag kikade lite till såg jag en snok till, en mindre troligtvis en hanne. 

Pilarna på bilden visar var ormen är. Pilen till vänster pekar på huvudet och pilen till höger pekar på svansslutet. 
 

Jag lyckades också för första gången nu i vår få syn på två huggormar

På bilden ser ni den ena vid vänstra pilen och den andra vid den högra. Den vänstra är lite ljusare än den högra. Den högra är också något mer åt det bruna hållet. Troligtvis två hannar men den högra kan vara en hona. 

Närbilder på den vänstra Huggormen: 

Bilder på den högra Huggormen: 

Pilen pekar på huvudet.


Pilen till höger visar var huvudet är. 

Får 
Vi har ju fårhagar här på Onsjö, i Vänersborg. Och nu har fårfarmaren nyligen släppt dit ett gäng tackor med lamm. 
Jag hade knäckebröd med mig i dag men det var redan folk där så jag avstod. 
Jag vill ha det lite lugnare så hunden kan vara med och "vänja" sig. Hon blir så rackarns uppspelt.

Gör det själv

”Kan själv”. Är nog ett begrepp jag tagit till mig. Det är få saker jag inte prövat. Det är klart att det finns massor jag inte gjort men det beror mer på tidsbrist än intresse. Men det som dyker upp, det vill jag gärna göra själv. I alla fall lära mig hur man gör.

Att sy tycket jag var roligt relativt tidigt. Att välja syslöjd som kille 1968 var väl inte det vanligaste. Men vi var faktiskt tre killar på den tiden Conny och Ted vill jag minnas att de hette.

Där sydde jag en blommig strandkavaj av frotté. Jag var utomordentligt dyster när jag inte kunde ha den längre.

Hittade faktiskt en bild där jag har den på mig. Bilden är tagen utanför ett vandrarhem i Paris. Vi var tre kompisar som var ute och tågluffade (1974).

Därefter har jag sytt en massa; kläder och mjukisdjur.

Och nu i går så bytte jag dragkedja i ett par jeans och då tänkte jag att det där dokumenterar jag och lägger ut på nätet. Det kanske kan ”trigga” andra gubbar att ”göra själv”.

Dessutom finns det en hel hop kvinnor som inte kan. Jag lärde min hustru hur man gör när man byter dragkedja.

Var så goda: Do It Your Self: Steg-för-steg byt dragkedja.

Bildbearbetning

Så, då har jag redigerat och skickat kalasbilderna till Mor&Far, Syster och Broder samt en kopia till Hustrun. Jag tycker hon blev så himla bra när hon fick hålla lille Hampus.
Kvinnor får en speciell ”blick” när de får en liten bebis i famnen?
Och jag ska villigt erkänna att det känns väldigt speciellt att få hålla ett litet nytt liv.