Hittade dem lite här och där.
När jag var ute på hundpromenad den 21/3-07 hittade jag Tussilago.
Det är de små gula fläckarna till höger om hunden (hundens vänstra sida, för er som är petiga :-))
Den 26/3-07 på en kombinerad hundpromenad och s.k. geocache-letande fick jag syn på en Trana (Det kan ju vara en Häger också? Jag är inget vidare på fåglar.) i Vassbottenviken (Vänerns sydligaste vik).
Idag, också på hundpromenad, i sällskap med hustrun på Hunneberg såg vi en Kopparödla.
Ni ser att den ligger mitt på stigen? Och nere till höger i bild en närbild.
Den var rätt så kall och slö så jag flyttade fram den till sidan av stigen och lite mer i solstrimman.
kopparodlor och tussilago, da kan man ju borja dra sig hem snart =)
Kul att se bilder pa Tessie hon ser ut att ma bra.
Kram
Alexander:
Jo, nu börjar det bli lite mer drägligt (varmare) klimat.
Ja Tessie är väl den som verkar vara den friskaste av oss, trots hennes sviktande bukspottskörtel.
Mor säger att det går bra på agilityträningen om man bortser från att Tessie anser att de andra hundarna inte har något existensberättigande 🙂 .
Är det en kopparorm?
Matilda:
Kopparorm, ormslå, kopparödla, ”kärt barn har många namn”, finns det ett ordspråk som lyder.
Det korrekta är kopparödla. Det är ingen orm. Det är en ödla med så tillbakabildade ben att de inte syns, säger de som säger sig veta.
Sonen har ju varit i AU. Har du några bilder på typiska s.k. stadsreptiler? Ormar eller ödlor som har acklimatiserat sig till stadsmiljö.
Stadsreptiler? *skrattar* Jodu, en och annan drake finns det allt.
Och skräcködlor…
Matilda:
Så du associerade till tvåbenta du.
Jag tolkar det som att det är ganska så dött i din by, Sydney, då?
Man ser sällan några djur alls inne i stan, annat än fåglar och möjligtvis kackerlackor. Så, acklimatiserade reptiler vet jag inte riktigt vad jag ska säga om.
Matilda:
Precis som här då.
Ormar och ödlor skyr ju normalt människor.