Etikettarkiv: WebbHotell

Händelserik Onsdag

Publicerat av
4

Besvärsläget
Bättre. Preparerade mig med 10mg Stesolid i går kväll för att mina spända muskler skulle få slappna av lite.

Kontakt med Spine Center i GBG :sjuk:
Det ska vara ett brev på väg som innehåller en kallelse. Jag ska till Göteborg den 11 mars 2008. Se där. Nu blir det spännande att se vilket klockslag och vilken doktor?

Fick brevet, med kallelsen. Det blir klockan 13:00. Men inte till ’min’ doktor. Men det här blir säkert skitbra det också.

En rolig historia
Jag har hört den förut. Ni har säkert också stött på den. Men den tål att läsas igen:
”– Jag läste i er annons att ni syr upp en kostym medan man väntar. Stämmer verkligen det?
– Jodå, vi tar alla mått och sedan får ni gå hem och vänta!”
Källa: HÄLGE nr 2 2008.
Ni missar väl inte HÄLGES ’stripsida’? 😀

WebbHotell-strul
Var i telefonkontakt med O&K idag. De (Martin) ska skicka ett lösenord via SMS. Det kommer troligtvis inga lösenord via brev. Då de inte har en utarbetat rutin för detta.

Och vad avser e-postkontona så verkar det som om någon smartskalle satt igång att sopa rent alla lösenorden till dem så de kan inte bytas? Men det skulle tydligen gå via någon slags manuell handpåläggning. Jag antar att det handlar om många tusentals lösenord.

Och någon tidsplan kunde de över huvudet taget inte prestera. De tyckte själva att det var mycket pinsamt. Jag tycker det är skandal.

Fick ett SMS. Om att nu var allt klart. FTP fungerade men skulle behöva byta alla lösenord till e-postkontona. Jag svarade på det där SMS:et, att det inte går att FTP:a eller ändra lösenord för e-postkonton, utan ett lösenord, till själva domänkontot.

Då ringde det i mobilen. Det var väl den där Martin, tror jag, som jag skickat e-post till. ”Har du inte fått något lösenord?”, undrar han då, jag svarar: ”Nej.” och han fortsätter: ”Skicka ett mejl med dina uppgifter så får du ett lösenord via SMS.” och på det svarar jag: ”Men det har jag ju gjort en gång redan. Ska jag göra det igen?”… tystnad…. M fortsätter: ”Vad heter du?” , jag svarar på det och M ordar vidare: ”Jaha ja, ja, där hittade jag dig, hm, hm…, men då ska du alldeles strax få ett lösenord, via SMS.” Det var 14:06. Nu är klockan 16:07. Det är långa ’straxar’ det där…

Jag har för säkerhets skull skickat ett mejl till. Som är en kopia av det första. Om jag får ett nytt lösenord är nog det första jag gör, att försöka byta det.

Så… 16:28 får jag ett SMS, med ett lösenord…

Efter en hel del trasslande så får jag till det med byte av lösenord på e-postkonton. Och så byter jag till ett säkrare lösenord för själva domänkontot. Sedan skulle jag sätta igång att kopiera alla mina data-filer till min lokala hårddisk. Då trilskas den där serverjäveln igen och vägrar hålla kontakten. Löjligt låga s.k. ’time out’ tider. Skickade ett ilsket SMS och klagade på det. Fick följande svar: ”Men snälla, vi kan inte styra över eventuella time out.”. Ni som begriper, begriper säker vem som begriper.

Nu har jag i alla fall fått fart på kopierandet. Det började funka efter det där knäppa mejlet? Nu är det snart klart. Ska bara kopiera SQL-databaserna också. Och så vill jag se om det är någon fart på e-posten.

Banken
Var inne till banken i ett ärende. Jag bankkund i bl.a. SwedBank. Och via dem har jag en av mina internetbanker. Och till detta, hos SwedBanks internetbak, behöver man en liten ’dosa’ som genererar koder som krävs vid transaktioner ut från banken, bl.a.

Den jag hade var av en liten, kreditkortstor sak och nästan lika tunn. Och det var liksom knappar som inte var knappar, på den. Som förhöjningar. Jag hade problem med det där. Det ökade på min värk i händer och armar att trycka på den där.

Och hustrun har en liten oval, orange sak, med vanliga knappar. Som jag då tittat lite snett på. Jag bestämde mig för att byta till mig en sådan, i banken. Min tur. Framför mitt ärende och får veta att de där små enkla smidiga sakerna inte finns längre. Det gick inte att byta batteri i dem.(?)

Måste vara en höjdare som är inköpsansvarig. Eller som nu inte är det längre.

SwedBanks lättryckta koddosa.

Det de hade att erbjuda, som var lättare var en apparat som är betydligt stötte än vanliga bordsräknare. I sammanhanget var det jättelik. Titta på bilden. De omgivande referensprylarna är: Min mobiltelefon, en Sony Ericsson W200i. En vanlig tändsticksask och en svensk 5-krona från 1991. Det där är inget som man tar med sig på resan.

En annan rolig sak, tycker jag, som hände vid det här besöket var när banktjänstepersonen skulle aktivera ’dosan’. På de små har de tydligen en aktiveringskod och så får då kunden slå in sin s.k. PIN-kod. Så gjordes och det blev fel. Manualen lästes och det knappades väldigt på ’dosan’. Den här modellen var ny för min banktjänsteperson. Och när de övriga i banklokalen tillfrågades så var de lika främmande. Det var bara ’Eva’ som kunde och hon var inte där, elände.

Jag fick i alla fall försöka trycka in ’min’ PIN-kod, tre gånger. Och då låstes ju givetvis den där apparaten. Då rings supporten. Jag förstod av samtalet att supporten inte var så värst hemma på den där modellen heller. Men upplåst blev den

Jag hade, tekniskt intresserad som jag är, suttit och småsneglad på bankpersonens frenetiska tryckande på ’dosan’ samt ett nervöst studerande av manualen. Jag sneglade lite i den också. Och konstaterade att det där var en s.k. konsumentmanual. Den innehöll inga instruktioner om hur dosan ’aktiveras’. Jag hann läsa att den här modellen var ’smartare’ än en annan modell etc. Man behövde inte trycka så mycket. Antagligen avsågs den ’lilla’.

Då fick jag tanken att det var kanske så att de även förenklat aktiveringsförfarandet. Jag frågade hur de gjorde med de mindre ’dosorna’ och fick en snabb genomgång. Och att det var så som det var gjort på den här också. Då testade jag ett antagande. På den lilla modellen sker aktiveringen av att man trycker på en knapp och så ska då ’aktiveringspersonen’ skriva t.ex. ’1234’ Då dyker det upp en anmodan om att ’kunden’ ska skriva in sin ’hemliga’ PIN-kod, upprepa den och sedan är allt klart!

Och så var det då gjort på den här och det blev då fel. Jag antog alltså att de rationaliserat bort ’aktiveringsförfarandet’. Att när ’knappen’ trycks, första gången, då ska kunden knappa in sin PIN-kod och sedan upprepa och allt klart.

Medan banktjänstepersonen satt i samtal med telefonsupporten, och diskutera hur problemet skulle lösas, vinkade jag till mig ’manualen’ och läste hur man gör för att byta PIN-kod. Jag knappade in ’1234’ höll en knapp inne, väntade lite. Fick en uppmaning om att knappa in ny PIN-kod, gjorde så, upprepa, gjorde så. Allt klart. ’Dosan’ var aktiverad och klar.

Det där såg banktjänstepersonen och sa till telefonsupporten: ”Du, det verkar som om kunden själv har löst det här…, ja hej och tack då.” Och så lades telefonluren på. Och jag blev överöst med tack och beröm. Det där räddade min dag. 😀

Andra Bloggar om: , , , , , , ,

Tisdag med huvudvärk

Publicerat av
5

Besvärsläget
Känns stelt och något ökad värk. Min tinnitus har ett extra ’påslag’. Och så har jag huvudvärk.

Tvätt
Det verkar inte gå en dag utan ’extrauppgifter’? Idag är det tvätt i bostadsrättsföreningens tvättstuga. En tvättmaskin, av två, är paj. Den luktar bränt? Enligt en påklistrad handskriven lapp. Men den andra var en ny en. Med digital display som visar hur mycket det är kvar på aktuellt tvättprogram. Det är bra.

Som tur är har vi inte mycket tvätt. Vi (jag) tvättar oftare numer för att det ska bli lättare. Så nu blev det bara två tvättmaskiner med mest handdukar. Väntar nu (10:31) på att det sista torktumlandet ska bli klart.

Stresshanteringsutbildningen
Det var sista riktiga gången idag. Det är en avstämingsgång kvar. Den 1 april. Då ska vi väl visa vad vi lärt oss?
Idag var det nog en sammanfattning – tror jag – över vad vi gått igenom under de föregående sex gångerna. Det blev lite förvirrat eftersom bara den ene av två kursledare var där. Och så tror jag att hon som var där rörde ihop oss med en annan grupp. Hon påstod att vi hade gått igenom saker som då i alla fall för mig var helt främmande. Och sedan hänvisade hon till figurer och overheadbilder med information på som hon inte hade men vi hade ju sett dem en gång så vi antogs veta vad det vad som avsågs. Det var också lite förvirrande.

Men det var en bra genomgång.

Teknik
Nu börjar det bli lite svettigt. Eller i alla fall väldigt, ja, pinsamt, eller nåt? Det där företaget (Proinet+O&K), som ska sköta de s.k. serverhårddiskar (hårdvaran) som den här bloggen just nu snurrar (finns) på. De ger ingen information, om det s.k. driftsläget. Och sedan i torsdags har jag inte fått tillgång till mina s.k. data. Jag kommer inte åt att t.ex. kopiera eller ändra i t.ex. s.k. HTML-filer som hyser information om min hemsida.

Jäkligt irriterande.

Jag har skrivit ett antal, mer eller mindre, behärskat irriterade e-postmeddelande till deras support. Inte ett livstecken tillbaka – riktigt dåligt!

Och inte har mina e-postadresser kommit igång heller – också riktigt dåligt.

Nu har jag börjat diskutera med ett annat s.k. WebbHotell. Som verkar ha lite mer säkerhetsmedvetande och kompetens. Men det blir mer än dubbelt så mycket pengar. Och det är ju tråkigt. Pengar är ju liksom inte det jag har mest av. Men sådant här tär hårt på min av värkstress överansträngda nervtrådar. Så det är säkert värt pengarna. Blivande WebbHotell blir sannolikt Oderland.

Andra Bloggar om: , , ,

Måndag – städdag

Publicerat av
5

Teknik
Servern som hyser blogg.ngn4u.com småstrular fortfarande.

Och inte har det kommit något svar från deras support – riktigt uselt.

Och inte har de fått fart på epostservrarna – också uselt.

Det verkar som om jag gett pengar till ett riktigt B-lag.

Städning
Hustrun ska ha tjejbesök på tisdag. Vad gör då inte en omtänksam make? Jo, han använder sina obefintliga resurser till att se till att det är städat. Det tycker jag tyder på en viss omtänksamhet. Eller dumhet. Det beror på vem betraktaren är.
Nu (16:30) är jag färdig med städningen. Och jag har hållit på sedan kl 09:00. Som ni förstår, vittnar det om hur försiktig jag är. Jag tar det lugnt. Men det blir ordentligt gjort. Inget hafsjobb här inte.

Besvärsläget
Det känns att det är annorlunda i kroppen. Antagligen är det frånvaron av Saroten som visar sig på detta vis.
Avspänningsstunderna är verkligen riktiga återhämtningsfaser. Funderar på att införa fler än en per dag. Min plan är ju att, så småningom, minska på medicineringen och mer förlita mig till just avspänning och självsuggestion som t.ex. affirmation (man skapar positiva föreställningar om ett framtida tillstånd). Jag har också planer på att arbeta med s.k. beteendemodifikation. Det är en slags självhypnos. Där man planterar känslor i samband med händelser.

Vill man t.ex. sluta röka så kan man föreställa sig den mest skrämmande bild man kan tänka sig. Där du själv är inblandad. Jag använde en bild där larver växte i lungorna och trängde sig upp genom strupen och upp i munhålan. Och de blev bara fler och ivrigare ju mer jag rökade. Det är bara en fördel om du är stressad eller skrämd när du planterar den där negativa bilden.

För att man ska lyckas med detta måste man också skapa en positiv mental belöning. Och här gäller det då att verkligen behärska avslappningsteknik. Du måste nämligen veta till 100% att du är i ett riktigt positivt tillstånd. Det ska vara fullt av välbehag, njutning och välbefinnande.

Min belöning blev alltså lugn puls, ett leende och stabil trygg andning – när jag avstod att ta en cigarett. Valde jag ändå att röka kom bilderna av de där larverna i mina lungor upp.

Till slut var det helt enkelt inget svårt val att sluta röka. Främst beroende på att man på detta vis tog bort nästan den enda positiva effekten av rökningen – nikotinets stimulerande och lugnande effekt. Den triggade ju i stället igång obehag och skräck.

Jag har alltså erfarenhet av att arbeta med beteendemodifiering via enkel självhypnos. Hjärnan är som sagt lättlurad. Jag har främst tänkt modifiera mitt ätbeteende, som nästa projekt. Men först vill jag känna mig mycket säkrare i avslappnings- och avspänningstekniken.

Här är ju de ständigt spända musklerna och ett ständig värkpåslag en klart besvärande faktor om du strävar efter att nå fullständig avkoppling. Jag definierar alltså avkoppling som det djupaste mentalt tillståndet. Avslappning kommer först, sedan avspänning och därefter avkoppling.

När du befinner dig i denna avkopplingsfas så är du egentligen i djup hypnos eller så nära koma du medvetet kan komma. Hjärnan är frikopplad från ansvar och du kan i det tillståndet välja att inte känna kroppen. Det bygger på att du måste lita på kroppens autonomitet (att den t.ex. andas i sin egen takt och inte när du vill).

I slutet på 80-talet arbetade jag mycket med mentala processer. Och då bl.a. självhypnos och då kallad djup avslappning. Jag hade tränat upp mig till att snabbt försätta mig i ett närmast komaliknande tillstånd. Minimal andning, väldigt låg puls. Allt gick på sparlåga. Och jag var ’inställd’ på 20 minuter.

En gång, den sista jag, råkade min hjärna bli lite för fort medveten. Jag ’vaknade’ alltså någon bråkdels sekund för tidigt och upptäckte att jag inte kunde andas. Jag kunde alltså inte med viljan ta ett andetag. Jo, jag fick panik. Men jag vet inte hur det gick till men jag ’fann’ mig och fick liksom försätta mig ned i det djupa avkopplade tillståndet igen och på så vis förlita mig till automatiken.

Efter det har jag inte vågat pröva igen. Men nu är jag alltså på ’G’ igen. Jag vet ju att det går. Och nu är jag ju äldre och klokare (?) så jag har valt att lita på den inställningen. Men jag är långt ifrån mogen. Mest beroende på mitt sjukdomstillstånd.

Andra Bloggar om: , , ,