Kategoriarkiv: Hmm…

Kulighet!

Publicerat av
Svara

Det finns många ”Syster-Bill-historier”. Den här är min favorit.
Syrran och Bill 70-talet Nr 1
Min syster är ute och kör bil. Bilen är en Saab 95:a. Hon behöver tanka. Stannar vid en bensinstation, kör fram bilen. Går ur, öppnar tanklocket, greppar ett munstycke till en bensinpump.
Hon står där och tankar och tänker på? Ja det vet jag inte. När hon står där och tankar, och tänker, hör hon en röst i bensinstationens högtalarsystem: ”Dô! Bosse (typ), det står en och tankar diesel i en bensinare! Kan du fixa det?”.
Syrran tittar sig runtomkring och undrar vad det kan vara för en tok som gör något sådant. Hon ser ingen ”misstänkt”. Då kommer en ”Bosse-typ”, släntrande åt hennes hål. Ja han går rakt fram till henne och säger: ”Dô, den här vettu, de e’ inge’ diesel, vettu. De e' en bensinare.”
Antagligen stirrar min syster fånigt på Bosse-typen och det tar väl någon sekund (eller två) innan hon inser att det är hon som står och tankar diesel i sin Saab 95:a som går på bensin.
Exakt hur min syster uttrycker sig det förtäljer inte historien utan vi hoppar över den delen och går vidare till att det faktiskt blev så att de fick skjuva in bilen i verkstaden och placera den på en sådan där lyft. Bensintanken måste tömmas på diesel.
”Bosse” trycker på knappen för att få upp bilen. Då tjuter det något förskräckligt! Så Bosse slutar trycka på knappen och stirrar förvånat på lyftanordningen. Och kanske uttrycker han något i stil med: ”Va, f-n är det med skiten nu då?” Bosse ser inget konstigt. Allt ser ut som det brukar göra när han lyfter bilar. Så han trycker på knappen igen. Bilen rör sig uppåt och det genomträngande tjutandet startar igen. Bosse släpper knappen, tjutet slutar. Nu tar Bosse en tur runt det hela och studerar det mera intensivt samtidigt som han mumlar ohörbart. Antagligen hittar han inget fel som kan förklara tjutandet för han går fram och trycker på knappen, tjutet startar, han släpper knappen, tjutet slutar. Han trycker igen, tjutet startar, släpper, tjutet slutar.
Det är kanske just då han slänger ett förtvivlat öga mot min syster. Hon står där och är troligen alldeles högröd i ansiktet och ser ut som om hon egentligen inte alls skulle vilja vara där hon är. Och hon står och pekar upp mot bilen.
”Va’ ä’ de’!”, säger väl antagligen Bosse.
”Hunden. Jag glömde hunden. Hunden sitter kvar i bilen och han gillar nog inte det här.”, säger min syster, kanske något ansträngt leende.
Bosse sänker ned bilen och hunden Bill släpps ur. Sedan går allt smidigt. Tanken töms och syrran tankar i bensin och när hon går för att betala det hon är skyldig för allt besvär får hon till svar att det bjuder de på för det här kommer de att komma ihåg länge, länge.

God morgon!

Publicerat av
Svara

Här skiner solen!
Jag börjar med att referera till vad som berörde mig i dagens morgonblaska ttela. Först och främst kan jag bara hålla med min favortidledarskribent AA. Självklar är det vansinnigt att lägga kunskapsresurser på "vad-som-helst" som INTE gagnar världsproblem. Att klona sällskapshundar, för att ägare ska få "tillbaka" sin "favorit" eller att uppfödaren ska kunna få fortsätta med sin "guldkalv". Jag säger då bara det: Pengar förvränger huvudet på folk.

Det andra är en artikel på sidan 20 med rubriken Kidnappningsdom överklagas. Jag vill göra en koppling mellan den artikeln och artikeln Fick mild dom för sexbrott mot barn på sidan 7 i gårdagens ttela. I sexdomen hade i det ena fallet "29-åringen" utnyttjat ett barn under 5år. Det innebär ofta en "mental fjättring". Straffet blev 2 månaders fängelse.
I kidnappningsmålet, kidnappningen av SIBA-direktören Fabian Bengtsson. Där tycker man att straffet för "43-åringen" på 10år, är för milt. För Fabian satt ju inspärrad i en låda i 17 dygn och utsattes för stort psykiskt lidande.

I och för sig är det jättehemskt att bli kidnappad och bli utsatt för den obegripliga psykiska terror det innebär. Och straffsattsen anser jag är riktigt.
Men ställ detta i relation till det psykiska lidande en vuxen människa utsatt ett barn för under tidsperiod om 5år och för det döms till 2 månaders fängelse?

Jag kan omöjligt begripa att våra lagar, domstolar är så – ja vad ska man kalla det – inkompetenta? Eller vad?

I min värld ska ju den "29-åringe" sexförbrytaren som förstör unga liv, dömas till livstid och därefter eventuell vård.

Är det en orimlig känsla? Är det ett orealistiskt krav?

Nu ska jag dricka lite kaffe i väntan på att min kropp "suger" åt sig värkmedicinen.

Ha en fortsatt bra dag!

God natt!

Publicerat av
Svara

Sena nätter!

  Det är inte bra med så här sena kvällar. Ibland blir det så. Väldigt medvetet, faktiskt. Det har främst att göra med att jag emellanåt tycker det är olustigt att gå och lägga mig.
Det är när jag lägger mig som jag känner värken, tydligare. Det är då jag känner alla muskelryckningar. Det är då alla konstiga känselsensationer blir tydliga. Det är då tjutande / väsandet i huvudet blir högt och tydligt.
Ibland är det så förbannat svårt att slappna av och ta sig förbi, allt "det där". Ibland är det liksom lättare att inte gå och lägga sig.		  

Vi möts i morgon, eller, jag menar, lite senare, idag.

Försäkringar

Publicerat av
Svara

Skickade en fråga, via ePost, till Folksam igår och fick svar idag. Snabbt och bra svar!

Frågan handlade om detta med tält och hänglås.

Alla gånger jag varit ute på mina långfärdscykelturer så har jag haft med mig ett hänglås till tältet och låst det när jag lämnat det.

På senare tid har jag börjat tveka på nödvändigheten av detta. Om en tjuv nu vill sno mina saker i tältet så arbetar denne ju tystare med kniv. Jag tror, att tjuven använder kniv oavsett om det sitter ett lås där eller inte. Så skulle jag tänkt i alla fall. Och då är det ju fullständigt meningslöst att "släpa" runt på ett hänglås och göra sig besväret att låsa och låsa upp.

Men så tänkte jag att det kanske var en försäkringsgrej. Därav frågan till försäkringsbolaget Folksam, där vi har vår hemförsäkring.

De svarar: Det behövs inget lås.

Däremot om du vill ha ersättning för stöldbegärligt egendom så måste du teckna en allriskförsäkring.

Med min erfarenhet från försäkringsbolag så rekommenderar jag att man tar med sig det stöldbegärliga oavsett om man tecknat allriskförsäkring eller inte. Och då är det egentligen ingen mening med att ha någon allriskförsäkring, eller?

Anledningen till detta är att ersättningsbeloppet brukar justeras efter åldern på det stulna och ingen hänsyn tas till om det skulle ha affektionsvärde och liknande. T. ex. en handdator med alla dina bilder och daganteckningar i. Och handdatorn är ca 6 år gammal. Du får knappast någonting i ersättning. Värt att tänka på. Så, innan du tecknar allriskförsäkring inför semestern, kolla upp villkoren i försäkringen, ordentligt!

Och se till att du har en ordentligt detaljerad förteckning över det som kan tänkas betecknas som stöldbegärligt.

Ha' de'!

God Morgon!

Publicerat av
Svara

Sovit gott? Det har jag. Det var till och med svårt att "släpa" sig upp. En anledning kan vara att jag inte kom i säng förrän efter ca 01:00. "Fastnade" i TV'n.

Och vad hittar vi i dagens morgontidning ttela? På sidan 7 drar en rubrik till sig uppmärksamheten: "Fick mild dom för sexbrott mot barn".
Det verkar som om den typen utav domar blir mer "in legio" än något annat. Är det verkligen fel på lagarna? Är försvarsadvokaterna så skickliga på att hitta "kryphål"? Hur straffas en domare om han nu skulle döma ett strängt straff, för att markera allvaret?

Vilka signaler ger det? Och skadestånden sedan? Löjligt! Det mesta i USA tycker jag är urtokigt. Men deras syn på vad "skador" orsakade mot individ värderas till, tycker jag faktiskt inte är så tokig. Denna typ av skadestånd ska väl ha ett minimibelopp om minst 1 miljon kronor, efter skatt! Per lidandeår, t.ex.

I övrigt är det svårt att tycka något om själva förövaren eftersom man inte sitter inne med hela materialet. Men nog tycker jag att straffsattsen är i löjligaste laget. Här tycker jag det är uppenbart att offren har fått och får ett större straff än förövaren. Ska det vara så? På det röstar jag nej!

Nu ska jag ta en kopp kaffe!

Kulighet!

Publicerat av
Svara

Det bara dök upp i huvudet!
Vi kallar den:

DeoStick 2005
Min mycket gode vän berättade om en lustig upplevelse.
Ni vet vad RollOn är? ”Mumma” kallar vi det i vårt hem. Jag har en längre tid använt sådan där Gel som man kan smeta på under armarna, från Gilette.
Detta noterade min gode vän. Och berättade då om första mötet med ett s.k. DeoStick. Samma som jag använder fast med en hårdare massa.
Vännen var mycket imponerad över varaktigheten på dessa DeoStick. Dock upplevdes doften och effekten som lite ”svag”.
Efter ett bra tag, det kan ha varit veckor, var det något som nöp till i armhålan på min gode vän.
Vid en närmare undersökning om vad det var som orsakade ”nypet” i armhålan upptäcktes någon slags plast, på DeoSticken, som gick att pilla bort.
Det visade sig att min gode vän inte uppmärksammat att det satt en genomskinlig skyddsfilm på DeoSticken.
Därav förklaringen till den ”svaga” effekten och att den var så otroligt dryg!

Jag hade säker hamnat i samma situation, men i mitt fall består skyddsfilmen av en tunn metallfolie så det går inte att missa.
Och du Vännen, jag hoppas att det var OK att berätta det på det här sättet?

Kuligheter

Publicerat av
Svara

Jag har lovat en god vän att dela med mig av berättelser som jag nedtecknat. Kul händelser, tycker jag. Här kommer den första:

Affären (ca 1984)
Jag har två barn, en pojke och en flicka. Flickan är äldst. Barns spontanitet och hjärtliga ärlighet är något fantastiskt fint. Egenskaper, man som förälder skall vårda ömt. Nu är det dock så att samma egenskaper kan ställa till en del förtret. Så kallade pinsamma situationer. Om man som förälder är obetänksam, å det är man ju ibland, eller?

Denna händelse utspelade sig i ett klassiskt affärskomplex. Strategiskt placerat mitt ute på en slätt, i Vänersborg, Torpa-Hallen tror jag det hette på den tiden.

Tänk er nu en pappa, som är på relativt gott humör. En dotter som är på ännu bättre humör, prathumör. Runt tre år gammal, fredag eftermiddag, massor med folk. Pappan något stressad, men på gott humör. Dottern pratar, pratar, pratar…
Hon pratar så in i norden, så hon ”drar uppmärksamheten till sig”. Hon ställer den ena tokiga frågan efter den andra, som barn måste göra för att lära sig något.
Sedan händer det, pappan (jag) tappar tålamodet. Dock tappar han det mycket behärskat.
Han lutar sig fram, mot sin dotter och säger något. Ohörbart för omgivningen. Pappan avlägsnar sig sedan, mot smöret. Med en känsla av att ha imponerat omgivningen. Han fick tyst på dottern. Efter inte så värst många steg, hörs en röst, med klar, hög och tydlig stämma. Som låter som följer:
”DU KAN HÅLLA KÄFT SJÄLV!”
I några tiondelar av en sekund, var det knäpp tyst, i den närmaste omgivningen. Sedan utbröt ett behärskat skratt.
Detta var ett av de tillfällen då jag rodnat och haft en känsla av att liksom kunna försvinna upp i tomma intet. Men se det gick inte, Jag fick allt stå där med skammen. 1-0 till dottern.

Fler småberättelser kommer.

Förbannad så det knakar!

Publicerat av
Svara

Och det beror inte på att hunden smyger upp i soffan och lägger sig där och ser ut som om det är världens naturligaste beteende.
Det beror inte heller på att jag nyss har ätit falukorv med potatismos.
Jag kan inte heller anklaga att ”handlingen” blev mer omfattande än jag tänkt.
Inte ens att jag är tvungen att ta extra värkmedicin kan jag skylla min ilska på.

Nä, den riktas mot ett par, en han och en hon, utanför Sten&Ström, Överby, Trollhättan, vid ca strax före 11:00, i en silverfärgad herrgårdsvariant av någon bilmodell som jag i mitt ilskna tillstånd inte lade märke till.
Jag kommer norrifrån in på parkeringen och ser framför mig till höger två lediga parkeringsplatser, intill varandra. Jag ser då en bil komma från motsatta hållet, söderifrån, en silverfärgad bil. Snäll som jag är så väntar jag in dem, för körstilen tyder på att de är på väg till just dessa två parkeringsplatser.
Döm om min förvåning när de ställer sig tvärs över bägge två! Först tror jag att de nog backar ut och ”rättar till” sin parkering, för de såg ju att jag också skulle dit.
INTE då! De kliver ur, låser bilen och går lugnt in i Sten&Ström, att jag tutar för att påkalla deras uppmärksamhet, bryr de sig inte det allra minsta om.

Lite längre bort hittar jag en ledig parkering. Jag går in på Sten&Ström och bort mot Harald Nyborg, det var ju dit jag skulle för att leta fodertunna, och då står de där, paret, och tittar på verktyg.

Då rann adrenalinet till hos Nisse Nordlund så jag gick fram till dem och frågade:
”Hur f-n är ni funtade som parkerar tvärs över två parkeringar!”
Då svarar ”KÄRRINGEN” (egentligen en relativt ung kvinna kanske 40-50år):
”Det är väl inte så farligt att gå några extra steg?”
Min kommentar till detta blir:
”Skäms på er. J-a sätt!”

Efteråt tänkte jag på det jag skrev om igår, på min internetsida. ”Jag Tycker!”. Under några rubriker skrev jag om Respekt och jag skrev om att vi vuxna måste reagera var vi än möter beteenden som avviker. Beteende som är respektlösa.
Och det var ju precis vad jag gjorde.

Synd bara att jag inte hade en kameramobil med mig så jag kunde ha fotograferat deras bil och sätt att parkera och sedan lagt ut en snygg bild, här, med ett tydligt registreringsnummer.

Undrar hur de tänkte? Vad styrde deras beteende? Tänkte de på att det finns personer som har svårt att gå men inte riktigt kvalar in för handikappkort? Givetvis inte.
Det här två var ett ypperligt exempel på cynisk egoism. Personer som utan att reflektera ”kör över andra”. Empatilösa.
De tycker säkert att de är skitfräcka och att vi andra är mesar som inte begriper att ”ta för oss”.

En bieffekt när jag blir arg och upprörd är att mina besvär ökar inom några sekunder. Så jag hade rejäl värk när jag kom hem. Det börjar kännas bättre nu.

Man får inte respekt om man inte visar det. Och man kan inte visa respekt om man aldrig fått det. Man får den respekt man förtjänar.

Morrn!

Publicerat av
Svara

I dagens morgonblaska, ttela, berörde ledarsignaturen AA något som jag funderat på länge. Varför i herrans namn är inte tandvården införlivad i den övriga patientförsäkringen?
Det är ju alldeles rätt, som AA påtalar, tänderna tillhör kroppen.
Jag röstar för att tandvården helt och fullt ska införlivas i vår patientförsäkring!

En annan sak som berörde mig var Carolina Klüft. En helt underbar tjej. Den bild jag fått av henne är att hon är ödmjukheten manifesterad. Hon är också en person som gett begreppet ”fokus” ett ansikte.
Och då har några mesar till sportjournalister mage att skriva skit om just det? Lågt IQ, väldigt lågt IQ, är mitt betyg till sådant beteende.

Förment?

Publicerat av
Svara

Nu har jag tyckt en massa.
Det känns jobbigt att skriva ned vad man tycker. Det blir så bestämt. Givetvis kan man ändra sig. Givetvis kan man tycka ”fel”. Det har man rätt till.

Men formulerar jag mig på det sätt som rättfärdigar mitt tyckande? Blir det begripligt?

Är det viktigt? Jag vet inte? Jo, jag vet, hade ingen tyckt något så hade jag inte kunnat tycka något via den här bloggen.

Utan tyckanden. Utan en drivkraft att dela med sig av tyckanden, vetanden, kunnanden så hade det stått stilla.
Så, det är klart att det är viktigt att tycka.

Nu vill jag ha respons på det också. Gärna motsatta tankar och idéer. Så vi kan vända och vrida på tyckandet. Kompletteringar är också välkomna. Debatt är energi!