Lugn och fin men lite besviken fredag

Publicerat av

sömn ok. Lite för kort, kanske. Någon granne började spika i en betongvägg ca kl 07:15 och strax därefter satte en dunka-dunka-stereo igång…. Som väl är tystnade det efter en kort stund.

Men, om det nu är så att detta är en person som inte har alla hästar i stallet eller där hissen inte når ända upp etc., kan man tänka så galet – ändå, liksom?

Hörapparater
F-n i h-e och j-ars skit! Förlåt snälla oskyldiga audionom. Men jag fick ett telefonsamtal idag ca 1,5 tim innan min tid för utprovning av hörapparaterna och fick då veta att ’mellandelarna’ inte hade kommit.

Va’ sur jag blir. Jag som t.o.m. hade duschat OCH spolat öronen.

Fick en preliminär tid kl 09:00 tisdagen den 21 apr 2009. Har inte delarna kommit då så blir det en ny tid etc.

Jobbigt, här har jag gått och sett fram emot att få höra var småfåglarna är så att jag bättre kan fotografera dem medan det är relativt lövfritt. Vad tror ni händer på en vecka?

Det positiva är i vart fall att det verkar som om jag fortfarande ska få ett par hörapparater. Den som väntar på något gott…

De ringde igen… de tror inte ’mellangrejerna’ hinner komma till den 21:e så nu blev det framflyttat till fredagen den 24 apr 2009 kl 13:00.

(När beställde de, de där grejerna, egentligen? Jag var ju där 27 feb 2009. Lång leveranstid?)

Skattemyndigheten (och efterlevandebestyr)
Bouppteckningen efter mor Vivan är nu klar.

En del på Skattemyndigheten är rara personer. Med bouppteckningen bifogade jag ett handskrivet litet brev (inse ansträngningen – ärligt!). Där jag bl.a. bad handläggande person om att returnera de stämplade frimärkena och eventuellt fler som fanns tillgängliga. Eftersom jag är filatelist och att det i ’manualen’ stod att de skulle returnera bouppteckningen, i original.

I brevet som kom, var där med en liten samling urklippta stämplade frimärken :me:

Naturrunda 1
Tog det lugnt idag. Eftersom jag drabbades av besvikelsen av att inte få mina hörapparater idag så fick jag ju väga upp det med min ’vanliga’ naturrunda.

Först vill jag tacka alla trevliga människor jag möter och som stannar och samspråkar lite. Tack! Ni är jättetrevliga!

I sakta mak närmade jag mig platsen där den gråbruna (nr1) ligger. Hon var där:
[Bild: Huggorm (Vipera berus)]

Av gammal vana sökte jag vidare en bit fram utmed stigen som går alldeles utmed Karls Gravs södra kanalkant.

Hittade en snok. Tror inte jag sett den förut – kan det vara möjligt? :me:
[Bild: Snok (Natrix natrix)]

Gick en liten bit till och då hittade jag en huggorm som jag inte sett tidigare. Den här är lite mer ljusbrun i bottenfärgen:
[Bild: Huggorm (Vipera berus)]

Gick tillbaka och sökte sedan av väggrenarna utmed grusvägen. Hittade inte den gråbruna som brukar ligga utmed den väggrenen (någon gång ska de väl äta, typ). Men jag hittade den bruna Huggormen (en av dem):
[Bild: Huggorm (Vipera berus)]

Gick tillbaka och in på stigen utmed kanalkanten igen. Kände att det kanske var hannar på ’G’ till det väntade honorna. Icke. Fann snoken, igen, trodde jag. Vid en närmare granskning hemma vid datorn fann jag att jag hittat ytterligare en snok. En annan men på samma plats. Den andra var borta. Bildserien visar hur jag vet att det inte är samma:
[Bild: Snok (Natrix natrix)]

Vände och gick tillbaka. Passerade det jag kallar ’pölen’ som numer är en ’rännil’.

Såg en Gräsandshane, väldigt tydligt.
Mer otydlig var Gärdsmygen. Den vande sig vid mig efter en stund och visade villigt upp sig. Nu vet jag t.o.m. var den inreder sitt bo. I en, just nu, inte upptagen håla, där vattensorkarna tillbringar sin sensommar.
[Bild: Gärdsmyg (Troglodytes troglodytes)]

Gick upp till ’min plåt’ för att se om den lockat till sig något spännande. Hitintills har den varit en besvikelse och det ändrade sig inte idag heller. Men vid plåten träffade jag en mer människovänlig jägare:
[Bild: Tamkatt (Felis silvestris catus)]
Tyvärr ställer dessa tama utekatter till det för smådjurslivet. Så, tyvärr, tamkatter, i vår Svenska natur, räknas som skadedjur.

Gick en bit och gick runt ’granplaneringen’ och in på ’Ekorrstigen’ (utmed kanalen). Där fick jag syn på en Lundhumla. Tänkte att jag skulle få en snygg ’face’-bild. Svårt, jättesvårt. Lyckades inte. Så då får det bli den ’andra ändan’:
[Bild: Lundhumla (Bombus lucorum)]

Och så avslutar jag med en bild på en Köttfluga:
[Bild: Köttfluga (Sarcophaga carnaria)]

Naturrunda 2
Fanns på önskelistan idag. Men jag orkar helt enkelt inte. Det är skitjobbigt att gå i ett kärr.
[Visa mer…]

Apoteket
Delade medicin och upptäckte att det fattades Brufen® 200mg och då var det ju lika bra att passa på att köpa en liter Dentan® också.

Apoteket hade inte hemma så mycket Brufen® som jag skulle ha…
Jag får hämta resten i början på nästa vecka.

After Work
Tur att jag har hustrun och son som kan styra om tankarna lite. Att tänka och leva i nuet, med jordnötter och öl. Det är mycket ’här och nu’. Och ’nu’ är det slut – ja på ölen alltså.

Så ’nu’ dricker jag bubbelvatten

Mina Live-värden
[Visa mer…]

Hälsoläget
Morgonen: Väser som f-n i huvudet. Ena sidan haltar – är inte säker på vilken…? Då är det kanske bägge…
Under dagen: Värk i händerna. Orkar inte göra allt jag vill göra – Ohh! Va’ ovanligt…
Kvällen: Väser som f-n i huvudet. Lite småseg.

8 svar på ”Lugn och fin men lite besviken fredag”

  1. ”Lundhumla & Köttfluga”…Hur kommer det sig att du kan så mkt om de olika arterna? Själv ser jag knappt skillnad på en geting & bi el flugor och blindningar (heter det så)? stadsbo är man ju men… Nu hoppas jag den där Hasselsnoken dyker upp för dig i år!

    Känner igen mig i detta med att orken tryter när lusten finnes, visst är det frustrerande!:(

    Själv känner jag att jag drar mig för att göra saker jag verkligen vill & känner för, pga att jag vet att den där komatrötteheten slår till som ett bollträ i huvudet på en som efterräkning. Förlamande.

    Så får man rådet att ”tänja på gränserna” , men det är så f-bannat ledsamt att bli sådär trött, jag tycker det påverkar mitt psyke oerhört negativt när jag får det där koma tillståndet och vill naturligtvis därför undvika att hamna där, så då avstår man de kul grejerna man vill göra, det är trist, för det behöver man ju.

    Det tycks finnas en övertro inom läkarvetenskapen att om man tränar (anstänger)kroppen fysiskt så ”går det över”…uppenbarligen bli det ju värre för många av oss med rygg & nackskador.

    Jag får inte ihop det hur man kan bli så kroppsligt trött av nackskador dock..men jag läste ngt intressant som jag tror jag skall forska vidare i.

    Om man har nackproblem så är ofta atlaskotan inte i optimalt läge, detta kan förorsaka väldigt mkt problem och tex. frambringa dickbråck, skapa tinnitus odyl.
    Kanske är det humbug, men om man inte testar för man aldrig veta…ngt du hört talas om?

    Avlutar mitt låånga inlägg här med att önska en Trevlig Helg!

    Svara ↓

    • Djur och småkryp har varit ett intresse genom hela livet. Till min salig mors stora förskräckelse.

      Jag har massor med böcker att titta i och Googles bildsök används flitigt.

      Ja, det där prioriterandet är frustrerande. Från att ha kunnat göra många saker på en dag till att kunna göra, som mest, en grej per dag. Det skapar livsomställningskriser. Jag tycker det är som ett ösregn, i det avseendet.

      Tur att man har positivt sinnelag. Att jag trots allt klarar att göra en hel del tror jag har att göra med att jag numer tänker mer ’smått’. I flera avseenden.

      T.ex. har bara lätta kläder. Köper jag någon ’pryl’ som jag ska ha med mig, på något vis, så är det den med lägst vikt som vinner.

      Hela min vardag är präglad av denna ’småskalighet’.

      Jag lägger också stor vikt vid långsiktig och skonsam träning. Uppbyggande. Den är svår att hitta. Det är ytterst sällan den träning som hälso- och sjukvårdens rehabiliteringsresurser erbjuder är skonsam, för oss med nack- och ryggproblem.

      Det gäller att hitta egna vägar som är anpassade efter just min och din kropp. Många gånger blir den vägen både lång och snårig.

      För mig är det liksom väldigt klart vad det kommer sig att vi blir så trötta av våra nack- och ryggproblem.

      Oavsett var problemen sitter och var det har sitt ursprung så har de ofta det gemensamt att de skapar muskelspänningar. Bara det är väldigt tröttande.

      Tänk dig sedan att du har ett ständigt, kroniskt, spänt tillstånd som du kanske inte direkt kan påverka. Den spänningen skapar ytterligare spänningar.

      Vi är också utsatta för minst två olika varianter av stress. Värkstress och stressen av att inte ’klara av’ och/eller den stress du känner när du försöker pressa dig.

      Den kroniska värken och stressen skapar givetvis en trötthet.

      Det innebär också att vi hela tiden lever på marginalen. Vi har inga reservkrafter att ta till. Så anstränger vi oss, bara så lite så. Så är kraften slut, med en gång. Och då kommer ’komatröttheten’.

      Att det är så kan ju givetvis vara svårt för en omgivning, utan de problemen, att både se och förstå.

      Dessutom verkar vi själva emellanåt vara bra dumma i huvudet när vi tror att: ”Ja, idag är jag bra!” och så börjar vi göra en massa ’nödvändigt’ eller roligt och helt plötsligt är det bara stopp, tvärstopp.

      Det där är ju givetvis skitsvårt att hantera. Men jag upplever det som att jag liksom är så illa tvungen.

      Därmed, ja, jag har hört talas om det du menar och jag inte bara tror att det är så jag vet att det är så. Alla felställningar skapar problem. Och alla felställningar går inte att träna bort.

      Läkarvetenskapen har mycket att lära av oss vanliga människor :me:

      Kramar!

      Svara ↓

  2. Nisse!

    Hästar i stallet: Om det är så att någon inte har alla inne (ibland har minsta ponny rymt..)så kan man helt klart tänka så galet, ja! Omvärlden finns liksom inte på vanligt sätt. Spika 07.15 Va? det är väl helt ok?.. Hänsyn till andra, vad är det?

    Hörapparater: Förb…! Klart du blir jäkligt besviken! Dom kunde väl se till att få alla delar klar till utlovat, tycker man. Det är svårt att ställa om sig när man har sett fram emot något så mycket.

    Djur: Håller med Anki här ovan. Du är verkligen duktig och jag följer det med spänning! Jag är också mycket intresserad men har ingen direkt kunskap. Det kan delvis bero på att det är så mycket annat i mitt liv som tagit över. Men… det är aldrig försent att lära sig och jag är inspirerad och blir ännu mer inspirerad av dig!

    Och det är sällan man stöter på någon annan med kärlek till reptiler :o)

    Skattemyndigheten: Ett handskrivet brev smäller högt idag! Gäller även myndigheter, tror det visar på intresse och vilja. Det förvånar mig inte att någon lagt sig vinn om att ordna frimärkena åt dig. (Påminde mig om att jag ska skärpa mig, får ganska mycket handskrivet)

    Trötthet: Ditt svar till Anki om trötthet är så bra skrivet. Jag vill citera det på min blogg och länka till dig om jag lyckas klura ut hur man gör. Ok?

    Dina fickor: Klokt att ha lätta saker med sig och du vet ju precis hur man ska göra, bära lågt. Du har mycket att lära ut om det här och det gör du genom att skriva om dina naturrundor och hur du bär dig åt med din utrustning.

    Tacksam om du vill berätta om handdatorn. Är det såpass kapacitet att den skulle kunna ersätta en laptop?

    Haltande: Om du inte vet vilken sida du haltar på så haltar du sannolikt på båda, så kallad ”ankgång”. Inte så bekvämt men charmigt, tänk på det! :o)

    Kramar!

    Svara ↓

    • Stallbrist:
      Det får nog snart bli dags för ett litet grannsnack – det liksom blir mer och mer…

      Hörapparater:
      Jamen nu är det ju snart fredag igen…

      Djur:
      Det är ju givetvis också så att jag lär mig något nytt varje dag. Jag ägnar en hel del tid till att söka kunskap om vad det är för djur, framförallt småkryp, som jag får framför kameran och har fått för mig att delge världen varken den vill eller inte…

      Det är inte många som har läggningen år reptilhållet, sant! :me:

      Skattemyndigheten:
      Ena halvan av mig är inte förvånad för de som jobbar på skattemyndigheten är ju som vi de också – människor.

      Den andra halvan är väl den som är myndighetspåverkad – håll dig till reglerna! Det och det är inte min arbetsuppgift! Etc. Det där byråkratiska. Det är väl främst den delen som får en positiv knuff.

      Trötthet:
      Inga problem. Länka på. Kul att du tycker det är länkbart :me:

      Fickor:
      Jag vet ju att jag inte är ensam om den där kunskapen. Du är en annan. Det kanske är en sådan där kunskap som vi kanske inte tänker på i första hand. Vi som är beroende av den kunskapen ser ju det som något naturligt och normalt reflekterar vi inte över det.

      Handdatorer:
      Idag vågar jag säga att Smartphones (mobiltelefoner med datorkapacitet), Handdatorer (PDA), minibärbara datorer, bärbara datorer och stationära datorer, faktisk kan ha samma kapacitet.

      Det är vikt, driftstid (en batteriladdnings varaktighet) och prislapp som skiljer.

      De mindre handdatorerna saknar tangentbord. Du har då en liten plastpenna som du petar på ett digitalt tangentbord med.

      En del s.k. smartphones har dock ett litet utfällbart tangentbord.

      Via samtliga kan du skriva, spara och skicka[1] meddelanden.

      [1] Smartphones kan ju per automatik skicka då de är avancerade mobiltelefoner. De andra kan behöva någon form utav tillköp för att fixa åtkomst till internet.

      En ’vanlig’ mobiltelefon har ju idag en överraskande kapacitet. Sonen visade sin senaste:
      8 Mpix digitalkamera
      s.k. expansionsplats för minneskort.
      Skicka och ta emot SMS, MMS (text och bild/film), e-post.
      Trådlös tillgång till internet, där det finns s.k. WLAN
      Annars används GPRS eller 3G om man har ett sådant abonnemang.

      Via den mobiltelefonen skulle vi kunna skriva och skicka blogginlägg med text och bild (teoretiskt alltså alla blogglösningar klarar inte detta.)

      Svara, kommentera, på blogginlägg. Det förutsätter dock att mobilen har ’äkta’ s.k. internetaccess. vanligast är annars att vi via mobilerna kommer åt internetsidor som har s.k. WAP-sidor.

      Haltandet:
      Klart att det är så. Kan det vara därför jag tycker ankor, gäss och änder är extra mysiga? :me:

      Svara ↓

  3. Tack för de kloka orden Nisse! Jag skulle vilja skicka det till hela läkarkåren i Sverige…..Just förståelsen för problematiken är en stor & väldigt viktig bit. Ja, att bära lätt & lågt är också min devis numer. En tung jacka tex. kan ju vara ödesdigert.

    Skönt att man kan lära av varandra och hitta pusselbitarna för att få ihop det.(Även om jag som inte har ngn blogg kanske bidrar med mängder… kanske ngn kommentar då & då ger lite input ändå:)

    Ha en fin & härlig Lördag!

    Svara ↓

    • Det är gemenskapen och kommunikationen som gör att vi uppfattas som kloka. Vi har lika del.

      Kommunikation är ju definitivt en av grundstenarna i lärandet. Det krävs minst att en delger och en tar emot. Jag vet inte vilken del en del läkare har problem med…

      Har du funderat på att du kan fungera som gästförfattare till inlägg?

      Skicka ett mejl om du är nyfiken på det.

      Hoppas du hade lika härlig helg som jag har haft!

      Kramar!

      Svara ↓

    • Ohh! Vad spännade! Brev… är ju faktiskt inte så vanligt numer.

      Jag har skickat en fråga till programmeraren som fixat till funktionen med de där flaggorna men jag har inte fått något svar, än.

      Kramar!

      Svara ↓

Lämna ett svar till Anki Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *