Torsdag

Idag är jag ledig. I morgon ska jag arbeta dubbelt. Då blir det arbetsplatsträff (AP). 

Skulle inte ha läst tidningen i morse, tror jag. Nu känner jag liksom en tomhet. En känsla av att det inte är någon mening med att ta sig för någonting. Tänk om jag gör fel? Tänk om jag orsakar en skandal? Eller ännu värre, en olycka. 

Jag blir så trött av alla dessa krig, vart leder de, vilka vinner? Många av världens länder svälter samtidigt som de rika länderna bara blir rikare. Ännu tröttare blir jag när jag förstår att alla som skulle kunna göra något åt den globala miljöförstöringen bara pratar om det, i deras värld är det du och jag som ska fixa till det. Sjukdomar sprids i princip ohejdat, de fattiga länderna saknar kunskap och de rika är naiva. Och politiker bara babblar på och lovar och baktalar – inte f-n kommer det att bli bättre efter valet – det kommer att tugga på som förut. Och gnällandet kommer aldrig att upphöra. 

Så, vad göra? Min grundläggande livsfilosofi är att gör du gott så sprids det. Och du behöver egentligen inte göra något, det räcker med att du är eller tänker goda tankar. Att lägga till lite glädje är också bra – det sprider sig. 

Funderar på ett litet experiment. Kan bloggandet användas till att sprida godhet? 

Vi gör så här: 

”Du som läser denna blogg och känner att du vill vara med och sprida godhet, en varm tanke. Kanske tända ett ljus i någons mörka sinne. Kopiera då det som står inom dessa citationstecken och klistra in i din egen blogg. Genom den handlingen deltar du i spridandet av en god tanke.” 

Kramar till alla! 


Onsdag

Politik 
Eller spionage som massmedia vill kalla det. Folkpartiet (fp) har åkt i ett ordentligt blåsväder och tidningarna gottar sig i skandalen (dataintrånget hos (s)). Borde bli en del problem då många tidningar/media är liberala. 

En del av mig anser att det folkpartiet gjort sig skyldiga till är en bagatell, ett marginellt litet problem. 

Media basunerar ut att (fp) utpekat sig som juridikens (lagens) föregångare och rättesnöre och att det nu faller totalt. 

Att politiker och partikansli skulle vara någon slags föredömen – var har vi fått det ifrån? De är väl människor som vi andra – lite småkriminella i största allmänhet; går mot rött ljus, struntar i bilbältet, cyklar utan hjälm (vilket är tillåtet, men dumt), försöker skatteplanera (inom lagligheten men i syfte att slippa betala skatt), kör rattfulla, misshandlar, stjäl, snattar, klipper och klistrar, använder skattepengar till privata affärer, parkerar hur som helst, kör bil fort sam f-n, lyfter gärna dubbla arvoden, etc. 

Jag är inte ett dugg förvånad. Jag trodde partikanslierna medvetet jobbade med infiltration och idéstölder som tradition. Och ur det perspektivet, är ju en tillgång till ett annat partikanslis strategi via dator lysande. 

Sedan är det ju den andra sidan; Självklart är det de gjort kriminellt och de ska åka dit så det blåser utav bara helsike. 

Jag har föresten aldrig fått för mig att (fp) skulle vara mer ’lagliga’ än andra partier – vad är det för massmedianys? 

Vad var det för partibeteckning som kastade sig, som vargar, över ansvariga politiker vid tsunamikatastrofen och i mina ögon (öron) ansträngde sig för att svärta ned personer (av annan partibeteckning) så mycket som möjligt och det i ett syfte att framställa sin egen politik i bästa dager? ”Hade ’vi’ haft ansvaret hade detta inte hänt.”, var inte det andemeningen i all kritik? Nog var det väl (fp), via deras jurister, som skällde mest, eller? 

Så ur det perspektivet, bl.a., får deras trovärdighet sig en ordentlig smäll. Att detta, enskilt, skulle öka politikerföraktet – det tror jag inte. Däremot är jag övertygad om att det spär på det redan befintliga politikerföraktet och givetvis kommer det att påverka valresultatet. (fp) kommer att förlora röster – absolut. 

Hälsa 
Nu har jag sagt upp mig på sjukgymnastiken och lämnar därmed min plats till bättre behövande. Jag fick mig en lapp med lite hemuppgifter. 
Jag bugar och tackar för alla trevliga stunder och en personal med fantastiskt tålamod och en uttalad professionalism. 


Tisdag

Jobbet – OK 

Var och hälsade på Mor & Far. De hade det bra. (Och tack så mycket!) 

Lite mat. 

Åkte upp till Hunneberg och promenerade med Hund, Son & Hustru. Sonen bjöd på fika – tackar! 

Sedan lämnades jag av hemma, lade mig och vilade lite. Det blev inte lite – det blev comasömn till ca 17:00. 

Och, ja, nu är det ju snart dags att gå och lägga sig, igen. 


Måndag

Jobbet 
Hade ett möte med representant från personalkontoret, min avgående chef och så skulle en handläggare (rehabiliteringssamordnare) från F-kassan i Trollhättan varit med, men det kom ingen. Vi hade mötet ändå. 

Det bestämdes att jag skulle arbetsträna upp till 50% från 13/9 – 6/10. Och under den perioden antingen friskskskriva mig från 25% till 50% eller fortsätta arbetsträna ett tag till eller, i värsta fall, fortsätta med 25% och göra ett nytt försök senare. 

Efter mötet hittade jag den F-kassehandläggare som skulle varit med. Den personen (h2) hade meddelat till förre handläggaren (h1) att (h2) inte kunde. Och det berodde på att (h2) gjorde sin första arbetsdag på denna tjänst. (h1) hade missat att meddela oss det. Men nu blev det ju bra i alla fall eftersom jag fick träffat (h2). Det vi (min arbetsgivare och jag) hade bestämt godkändes och så kom vi överens om att jag skulle ta telefonkontakt om 14 dagar. 

Fritid 
Skjutsade sonen in till staden och tillbaka. Vilade lite, käkade. Sedan bar det av till Blåsut och BAS-jympan. Det gick jättebra. Däremot blev det besvärligt för det kom bara en värd, mot normalt tre, och den stackarn fick slita ordentligt för det var en hel del motionärer som skulle köpa jympakort. Vi satt efteråt i nästan tre kvart och räknade innan vi fick ordning på allt. 
Det som krånglar till det mest är rabatter från t.ex. landsting och kommun. Samt att det numer är en separat medlemsavgift och olika jympaavgifter beroende på om man är vuxen eller ungdom samt om det ska vara per termin eller årsvis. Dessutom kan man krångla till det med s.k. kombinationsavgift, då ingår vattenjympa också. Ja och så har vi ju dem som löser s.k. enstaka 40 kr per gång och så får vi inte glömma de som köper klippkort. 

Så, nu är det – god natt! 


Berättelse!

Det var ett tag sedan nu. Så då är det väl dags. En berättelse som kanske livar upp lite? 

Katten Linus ”dyker” (2005) 
Under den period i mitt liv jag gick hemma och väntade på att få komma till och bli opererad i min nacke köpte vi både hund och katter. 

Katterna är av rasen Rag Doll. Två pojkar ur samma kull. De fick namnen Abbe och Linus. Den större, Abbe, blev min katt och den mindre, Linus, blev hustruns. 

Bägge två kan betecknas som ganska fega, ingen upptäckarlusta precis. Hoppar inte upp på en yta om det är högre än 90 cm t.ex. Men var det något som tvunget skulle undersökas så var det dock Abbe som var något modigare. 

Vi har balkonger åt två håll, öster och väster. Som på de flesta balkonger hade vi också ett galler. Katterna satt ofta där med huvudet stickandes ut och kikade på omgivningarna. Vi bor på andra våningen. Under oss har vi en granne med gräsbevuxen tomt åt bägge väderstrecken. På baksidan, balkongen åt öster, avgränsas granntomterna av en Måbärshäck. 

Det som nu händer skedde när jag inte var hemma och katterna var väl nästan ett år gamla. Hustrun gick och pysslade. Från baksidan hör hon plötsligt ett avgrundsliknade kattvrål. Hon rusar ut på balkongen och tittar ned. Där ligger Linus, uppe på Måbärshäcken. Alla ben pekar rakt ut från kroppen. Och han skriker konstant, högt och hysteriskt. 

Hustrun rusar ut på framsidan, ned för spiraltrappan, rundar gaveln och till grannens tomt, på baksidan. Då har även grannen kommit ut för att undra vem eller vad det är för något som håller på att dö eller vad. 

Linus har då lyckats ta sig ur busken och sitter förskräckt i ett hörn på grannens altan – och skriker, fortfarande lika högt och hysteriskt. Hustrun lyfter upp katten och den lugnar sig genast. 

Strax efter detta kommer jag hem och får historien berättad för mig. Och jag blir förevisad platsen för händelsen. I häcken ser man en fördjupning, efter katten. Den fördjupningen var kvar en rätt så lång tid. 

Vad kan ha förmått denna i vårt tycke fega katt att ta ett sådant språng? Det får vi aldrig veta. Däremot kan jag anta att katten trodde att det där gröna som var närmre än det där andra gröna lite längre ned nog gick att hoppa till. Ingen av katterna hade fram till den dagen varit ute och fått trampa på vanlig mark och då givetvis inte gräs heller. 

Efter den händelsen satte vi sådant där grönt kompoststängsel för balkonggallren. 

Och en lägenhet på nedre plan, med en liten tomt, står på hustruns önskelista. 

Är ni sugna på mer berättelser? Ja var så goda – läs här. 


Lördag

Dagen började bra. Lugnt och fint, vakna i sakta mak och sedan en frukost och morgontidning. 

Sedan började det. Städning. Det var dags, det gick inte att dra på det längre, var det någon som tyckte. Inte jag. 

Det blev städning – givetvis. Dessutom var det kris med golvbrunnarna. När jag höll på med den sista var det så jag skakade i nästan hela kroppen (ena armen) och så mådde jag illa – det är sant. 

Lite vila sedan bar det iväg in till city. Vernissage, paret Persson ställde ut mycket trevlig konst i Vänersborgsgruppens lokaler. Blev nostalgisk när jag kom dit. Var ju med i den konstnärsgruppen när jag var aktiv konstnär. Nu är jag passiv kostnär, vilande, slumrande, kanske på gång? 

Nästa anhalt, handla mat. Sedan hem och fixa till maten. Och sedan kom goda vänner på besök M&M. Utomordentligt härligt att få träffa dem. Det är alltför länge mellan våra möten. 
Vi kom överens om att det måste bli en tur ut med kanot nästa sommar. Det ser jag fram emot. 

Nu börjar det dra ihop sig till sänggående, det är inte fel. Hunden ska dock ut först.


Fredag

Nu är jag nästan helt slut! 

Jobbat, hem å gå ut med hunden, äta lite, vila en stund, till sjukgymnastiken, hem, rasta hunden, vila lite, äta lite, leda en jympa åt en annan sjuk ledare, handla och så hem igen och äta lite. 

Nu är jag slut – hustrun har lovat gå ut med hunden – god natt! 


Torsdag

Jobb 
Det rullar på. Märker att jag nu lättare kan jobba 2,5-3 timmar. Har märkt det de dagar jag flexat plus i bägge ändar. 
Nu på måndag ska jag träffa F-kassan och arbetsgivaren. Jag räknar med att gå upp till 50% fr o m vecka 37. Jag har arbetat in flex så att jag kan göra övergången mjukare. Från 2 timmar per dag till 4 timmar är för mig en ökning med 100%. Så jag kommer att flexa ut en timme tidigare under de två första veckorna. På så sätt jobbar jag 3 timmar per dag och kan "smyga" mig upp till 4. 
Därefter får vi se när det är dags för 75%. 

Hälsa 
Sjukgymnastiken tröttar ut mig kraftigt. Igår somnade jag 20:00. Så igår kväll fick hustrun gå ut med hunden. 
Ska ta upp det där med sjukgymnasten. Ja tröttheten alltså. 

Motion 
Jag håller igång bra. Cyklar till jobbet var dag 2x10km. 
Friskis&Svettis en eller flera gånger per vecka. 
Idag ska jag täcka upp för en ledare som är sjuk; Hagahallen 19:30-20:30. Av den anledningen har jag vilat ordentligt nu på eftermiddagen. 
I morgon ska jag hoppa in igen, då blir det Blåsut kl 17:00-18:00. 

I samband med detta kan jag också nämna att jag var med och representerade Friskis&Svettis vid Högskolan i Vänersborg, idag. Vi var några funktionärer som presenterade vårt utbud för studenterna samt erbjöd en tävling där man kunde vinna ett års medlemskap och en termins träningskort. 


Onsdag

Hann med att dokumentera riktigt många maskiner idag, på jobbet. 

Sjukgymnastiken kändes riktigt bra – då är det nog dags att gå vidare. 

Bok 
Har precis läst ut en bok. Maskrosungen av Sandra Gustavsson 
Rekommenderas. Läs den. Den berör. Den sätter igång tänket riktigt ordentligt. Sandras blogg: SANDRA.