Djur

Ormar 
Idag var det en riktigt lyckad ormletning. 

Den första orm jag såg var en enormt stor snok. Diametern på tjockaste stället var ca 3cm. Helt klart en hona och säker även till åren kommen – erfaren. Det förstod jag eftersom jag hann inte få upp kameran innan hon hade gömt sig. 

När jag kikade lite till såg jag en snok till, en mindre troligtvis en hanne. 

Pilarna på bilden visar var ormen är. Pilen till vänster pekar på huvudet och pilen till höger pekar på svansslutet. 
 

Jag lyckades också för första gången nu i vår få syn på två huggormar

På bilden ser ni den ena vid vänstra pilen och den andra vid den högra. Den vänstra är lite ljusare än den högra. Den högra är också något mer åt det bruna hållet. Troligtvis två hannar men den högra kan vara en hona. 

Närbilder på den vänstra Huggormen: 

Bilder på den högra Huggormen: 

Pilen pekar på huvudet.


Pilen till höger visar var huvudet är. 

Får 
Vi har ju fårhagar här på Onsjö, i Vänersborg. Och nu har fårfarmaren nyligen släppt dit ett gäng tackor med lamm. 
Jag hade knäckebröd med mig i dag men det var redan folk där så jag avstod. 
Jag vill ha det lite lugnare så hunden kan vara med och "vänja" sig. Hon blir så rackarns uppspelt.

Onsdag

På bloggkartan
Jag har placerat min blogg i 
Vänersborg på bloggkartan.se 

I dag ska jag också börja sätta ihop musik till ett jympapass. Och när det är färdigt ”sätter” jag dit rörelser och sedan är det ”bara” att sätta igång å träna och träna och antagligen ”stuva om” passet ett antal gånger innan det ”sitter”. 

15:00 ska jag till sjukgymnastiken. Min sjukgymnast meddelade att hon tyvärr inte kunde delta på rehabmötet den 30/5. Utomordentligt tråkigt tycker jag. 

Ormar

I går, när jag var ute och promenerade med hunden hittade jag en snok (hane) som slingrade sig fram i ett dike. 
 

En annan flanör kom och snoken kände lukten och flydde upp i snåret invid skogsvägen. 
 

Efter ett tag vågade den sig tillbaka och upp på skogsvägen. 
 
Klicka på bilden och se vad det är som fått snoken att stanna upp. 

Nu närmast ska jag städa toaletter sedan får det bli en promenad. I kväll ska vi besöka goda vänner. 

Måndag


Idag flaggar Norge för sin befrielse 1945. 

Jobbet 
Enligt min ursprungliga plan hade jag i dag tänkt cykla till jobbet och arbetsträna ett par timmar men nu "fick" jag ju inte det. Jag är ju "tvungen" att vänta tills ytterligare ett rehabmöte avverkats den 30/5. 

Att jag använder citatatecken kring "fick" och "tvungen" beror på att jag när som helst på eget bevåg kan friskskriva mig till den omfattning jag önskar. Det har jag dock blivit avrådd från att göra. 

Ha en bra dag! 

Försäkringskassan

Vänsterchaffisen vill veta om jag är för eller emot försäkringskassan. Som ickepolitiker svarar jag direkt: för

Försäkringskassan är ett av de fundament som utgör det Svenska skyddsnätet. Ett skyddsnät som ska fånga upp och möjliggöra ett bibehållande av trygghet, även om medborgaren råkat illa ut, mer eller mindre medvetet. 

Sedan har jag givetvis synpunkter på hur försäkringskassan sköts och hur handläggare, sektionschefer, socialförsäkringsnämnder och förtroendeläkare tolkar lagen. 

Riksförsäkringsverkets roll är också märklig. De ska utöva tillsyn över försäkringskassorna så att de sköter sitt uppdrag (skyddsfunktionen). Flera gånger nu har de i stället tagit på sig rollen som ”privat näringslivschef”. Och där handläggare varit ”mänskliga” har Riksskatteverket gått in och överklagat. Mycket märkligt förfarande. 

Det som nu senast skett och sker med Försäkringskassorna är att det fått ett politiskt uppdrag (av en socialdemokratisk majoritet (en borgerlig politik)) att minska sjukpenningskostnaden med 50% fram till 2008. 
Det första de gjorde var att ”konvertera” de som kunde misstänkas vara sjukskrivna mer än ett år till sjukersättning (inte det som politiken egentligen tänkt sig). Inom en relativt kort tid kunde Försäkringskassan redovisa minskad sjukfrånvaro(?) och minskade kostnader. Givetvis hade inte sjukfrånvaron minskat. De som tidigare varit sjuka finner man nu i stället i gruppen sjukersättning (sjukpensionering). 

Den som har sjukpenning kostar Försäkringskassan ca 80% av den försäkrades inkomst. Om de för över personen till sjukersättning behöver de bara betala ca 60%. 

Detta förfarande har för flera personer orsakat katastrof. Alla sjuka har inte en arbetsgivare som har tecknat arbetslivsförsäkring (afa). Den försäkringen ska hjälpa till att minska den ekonomiska förlusten vid långvarig sjukdom så att det ekonomiska bortfallet inte ska bli större än ca 10-20%. 
Flera Försäkringskassor skiter fullständigt i att människor hamnar i ekonomisk kris, utöver sitt sjukdomstillstånd. Dessa personer har blivit hänvisade till socialtjänsten. Att äga bil och villa är två faktorer som gör att du sannolikt inte är berättigad till socialbidrag. ”Katastrofen” är ett faktum. 

På flera orter samarbetar nu Försäkringskassa, Socialtjänst, arbetsförmedling och arbetsgivarrepresentanter för att undvika dessa individuella mänskliga katastrofer. Regeringen har också avsatt ekonomiska medel för sådana samarbeten och det är Försäkringskassan som ska vara den som ansöker. 2004 fanns ca 450 miljoner outnyttjat på detta konto? 

Socialförsäkringsutskottet är inte nöjda med försäkringskassornas handlingar och sättet de kör över människor på men de (SU) utnyttjar inte sin makt – ynkligt. 

Läser man sedan Socialförsäkringslagen och dess proposition så begriper man att nuvarande handläggning är totalt uppåt väggarna. 

Stora som små chefer inom Försäkringskassorna leker nu privata näringsidkare. Man kan ju börja misstänka att detta är en medveten plan för att ”plöja väg” för en ren privatisering – ”den måste ju vara bättre i alla avseenden” – i så fall. 

De s.k. förtroendeläkarnas (försäkringskasseläkarna) roll är också utomordentlig märklig och nu också ifrågasatt. Sjukskrivande läkare träffar personer och intygar sedan via ett juridiskt dokument graden av personens sjukdom. Detta kan sedan förtroendeläkaren helt bortse från och göra en helt annan bedömning, utan att träffa personen? I flera fall har det uppdagas att förtroendeläkarna helt enkelt hittat på passande diagnoser. Av vilken anledning de gör detta har inte framkommit. 

I mitt fall t.ex. blev jag av förtroendeläkaren, 2004, diagnostiserad som ”utbrändhetssyndrom” med depressiva inslag. 
Först, utbrändhetssyndrom ÄR en depression. Och det andra; Jag var då sjukskriven för diskbråck och nervinklämning (cervikal spinal stenos). 
När jag detaljgranskade alla handlingar hittade jag en notering i min journal och i det dokument som min sjukskrivande läkare lämnat till försäkringskassan och där stod på ett ställe, typ: ”utöver besvär från diskbråck och central nervpåverkan finns misstankar om utbrändhet.” (utbränd = att inte orka med, att inte kunna hantera eller bemästra sin situation) 

Den där formuleringen diskuterade jag sedan med min doktor och frågade då: ”Om man nu mår som jag mådde p.g.a. de besvär jag hade är det då konstigt om man uppvisar depressiva besvär?” Svar: Givetvis inte. Det är mer regel. (olycklig formulering med andra ord) 

Det finns massor med mer underligheter att diskutera kring Försäkringskassorna. En av dem, som jag inte undersökt närmre, är att Försäkringskassorna lär vara de arbetsplatser som har mest problem med långtidssjukskrivningar bland sina handläggare – hoppsan!. 

Nä, nu lägger vi ned detta orerande och ägnar oss åt söndagens vackra väder.

Lördag

En ny dag. Bara att blicka framåt. Rackarns vackert väder. Lockar till uteaktiviteter. 

Dock ska två inomhusaktiviteter prioriteras i dag och det är jympa med F&S här på Onsjö och en därpå välgörande avslappnande bastu.

Fredag

I dag kl 10:00 ska jag till jobbet och diskutera mitt återinträde i arbetslivet. När? Omfattning? Arbetsuppgifter? Var? 

Sedan ska jag hinna äta och gå ut med hunden för att sedan kl 13:00 vara till sjukgymnastiken. 


Idag flaggar Danmark för sin befrielse 1945. 

Ormar

Jag lyckades inte hitta någon av de fyra snokar jag såg i går. Men jag hittade en annan snok, på mitt 'vanliga' ställe. 

Den finns någonstans på bilden – klicka på bilden så visas en ny bild (i ett nytt fönster) med ett streckat mönster som visar var ormen finns. Det var inte så lätt att hitta den för mig heller. 
 

Djur

Snokar 
Jag kan inte säga att jag har ett brinnande intresse för ormar men de fascinerar mig och har gjort så i hela mitt liv. I går hade jag därmed en kanondag. Var ute på hundpromenad och träffade då på en stavgående dam med en Golden Retriever som Tessie accepterade. Damen fick se en liten snok som ålade ned i ett dike och vidare ned i dikesvattnet. Vi språkades vid lite, om hundar och ormar. Hon gick ned till kanalen för att få sin hund lite renare och jag styrde stegen åt väster. Lite ovanför en dikeskant fick jag då se ytterligare tre snokar! Det var en mindre hanne som uppvaktade en betydligt större hona. Några decimeter bort låg en mörkare snok. Troligtvis också en hona. Man kan se det på storleken och att honorna har grövre kropp och mindre svans. Det syns var svansen börjar. Hannarna är mindre och slankare och övergången kropp/svans är så gott som osynlig om man nu inte lyfter upp den och kikar var kloaköppningen finns. 
Jag gjorde då antagandet att den första snoken vi såg som verkade ha bråttom, bort från de andra, kan ha varit en annan hanne som förlorat mot den jag nu såg. Och då var det antagligen så att hona nr två helt enkelt låg och väntade på sin tur. 
Jag ropade till mig damen med Golden Retrievern. Hon tyckte också att det var fascinerande. Det är inte ofta man får tillfälle att se snokar para sig i naturen. 
Typiskt att jag just då inte hade kameran med mig. 

Hundattack 
Nästa djurmöte var inte riktigt lika trevligt. Jag och damen promenerade tillsammans vidare, med våra hundar. Vi möter då en man med Schäfer. Damen och Golden Retrievern är tydligen bekanta. Eftersom jag misstänker att vår Tessie kan få för sig att just denna Schäfer inte bör få fortsätta på detta jordeliv så kallar jag in henne och tar fram kopplet. Jag tar tag i halsbandet och ska till att haka fast. Då sliter sig hundfanskapet och rusar fram och attackerar schäfern, en rätt så trind äldre snäll Schäfertik. 
I farten nafsar hon till Schäfern i sidan och eftersom hon har sådan fart så fortsätter hon en bit förbi. Hon gör sedan en sådan där vändning som hästarna gör vid riddarturneringar och rusar tillbaka mot Schäfern och upprepar proceduren (attacken). 
Jag har då hunnit fram och grabbar tag i byrackan, lyfter upp henne och ”kramar luften ur henne”. Vet inte om det är riktigt rätt metod men jag var fly förbannad. Tessie hade kommit upp i varv och fortsätter morra. Nu hade också Golden Retrievern fattat det hela att Tessie angriper hennes kompis så den hunden kommer fram och ställer sig emellan Schäfern och mig då med upplyft morrande hund. Golden Retrievern visar hela tandraden och morrar mycket övertygande. Nästan så jag blir lite oroad. Jag sätter ned Tessie men behåller att stadigt dubbelgrepp. Då sticker Golden Retrievern till sin kompis och stryker sig mot Schäfern och det ser ut som om hon försöker trösta och inge mod. Och så fort Tessie morrar det minsta så kommer Golden Retrievern sättandes och visar en tydlig hotfullhet. 

Jag ber hussen till Schäfern om ursäkt, vilket accepteras. Vi diskuterar rädda hundar en liten stund och till slut så lugnar hundarna ned sig. 

Vi skiljs och jag och damen går vidare med våra hundar. Jag släpper Tessie och då är hon och Golden Retrievern som bästa kompisar igen. 

Sådant där förbannat onödigt beteende från vår Pit-Collie måste tränas bort. Jag är helt övertygad om att det beror på otrygghet och rädsla. 

Våronsdag

Idag känns det – våren – nästan sommar. 

Ska strax ut på långpromenad med hunden. 

Ki-jympan, i går, för Gunilla var helt OK. Kändes rätt – fick inte ont någonstans. Bastun efteråt satt inte fel den heller. 

Kl 15:00 är det sjukgymnastik. 

Det anlände tydligen inget 'varugaller' till Auto-Produkter å Överby, i går. Ingen ringde. Kanske i dag? 
Funderar på att helförsäkra bilen – är det bra? 

'vänsterchaffisen' nämnde i en kommentar vad jag "egentligen är". Det där kan man ju fundera på. Jag vet vad jag är. Jag är en som anpassar mig efter mina tillgångar och efter vad jag har för möjligheter att infria mina visioner, just nu. 
Samtidigt som jag är en kapitalisthatare gillar jag att tjäna pengar och göra slut på dem. Jag hånar konsumtionssamhället samtidigt som jag går i gång på att köpa prylar. Hur går det där ihop? 
Jo, det finns en liten kapitalist i mig men den hålls på plats av solidariska viljor. 

Kapitalismen är cynisk och okänslig. Någon skrev: "Släpp kapitalet fritt – skapa frihet". 
Ett fritt härjande kapital ökar ingen frihet (möjligtvis "fria" pengar). 
Ett "fritt" kapital ökar antalet bojor. 
En "fri" kapitalism skapar fler fattiga och gör de rika rikare. Vad är det för bra med det? 

Och allt detta borgerliga (kapitalistiska) tjafs om att skatterna är av ondo. OK, ta bor dem då. Hur ska vi då finansiera skolor, vård- och omsorg och andra "skyddsfunktioner"? 
Via frivilliga bidrag? Knappast troligt. 
Via privata försäkringar/entreprenörer? Mycket troligt. Det skulle kapitalismen (marknaden) gilla. Men vad skulle det kosta den arbetare som tidigare fick detta via skattesystemet? Sannolikt lika mycket och troligtvis mer. Vad är det för bra med det? 
Ökar det arbetstillfällen? Icke. 
Ger det en större valfrihet? Icke – snarare en större förvirring och osäkerhet. 
Vad är det då som är så bra, med att avskaffa skatterna och införa försäkringssystemet? Jo, det skapas vinster! Kapitalister kan kan bli ännu mer kapitalistiska. Rik blir rikare. 

Måste dock påtala att det finns delar i vårt skattesystem jag inte gillar och det är att våra skattemedel ska gå till feta pensioner åt höginkomsttagare som rimligtvis borde ha kunnat avsätta pengar för framtida behov – från sin feta lön. 

Jag gillar inte att miljarder skattepengar pumpas in i EU-kolossen och att dessa miljarder tas från Hälso- och sjukvård samt socialförsäkringssystemet. Och för att försöka få tillbaka en ynka liten del så tvingas vi till att underhålla gigantiska administrationer, vad kostar det? 

Tanken att EU ska fördela pengar från rik till fattig – den gillar jag. Men det är ju oftast inte det som sker. De fattiga länderna måste först "marknadsanpassas" – de offentliga utgifterna måste bantas – landet måste visa "lönsamhet", först, sedan får de pengar (bidrag). 
Vilken "grupp" är den största enskilda mottagaren av EU-bidrag? Kan det vara vinbönder? 

Tack vara EU har andelen farliga livsmedel i vår handel ökat – är det bra? 
Vid den tidpunkt vi "gick med i EU" infördes 80 förbjudna (farliga) livsmedelstillsatser som Sverige fram till dess hade förbjudit för att de gör oss sjuka. Nu har vi dem i våra livsmedel igen. 
Och så är politiker "förfärade" och "förvånade" över att ohälsotalet ökar? Hur dumma får de vara? 

Nä, nu lägger jag ned orerandet om EU, jag blir bara lömsk och förstör mitt goda vårhumör. 

Ska dock avsluta lite om detta med livsmedel. Ett sätt att få oss att äta nyttigare är att subventionera det som är nyttigt – skippa momsen, t.ex., på dessa livsmedel och inför en regel som förbjuder handlare att därmed höja priset. 
Förankra (tvinga) fram ett godkännande för detta i EU-kolossen. 
Men om jag känner våra politiker rätt så väljer de antagligen en osmartare väg: De kommer att lägga "straffmoms" på onyttiga livsmedel. Vilket kommer att få "noll" effekt. 
Historien visar att vi har en tendens att acceptera skyhöga priser på det som upplevs ge "lust" och "välbehag".