Basal Torsdag

Besvärsläget
Funderar på om jag ska börja lägga den här rubriken sist i mina inlägg? Det är ju sällan besvärsläget inte är något besvärsläge. Och att alltid inleda med något negativt? Hur kul är det?

Ska fundera på detta –

Idag har det varit Basal Kroppskännedom. Det är alltid besvärliga dagar. Jag får i princip börja förbereda mig dagen innan och så kan det inte finnas något inbokat efter kl 17:00 på torsdagen.

Så nu har jag ’småkramper’ i muskler lite här och var. Höger tumme är bortdomnad och så väser det som attan i huvudet.

Basal Kroppskännedom
Idag var det sista gången. Samtidigt som detta har varit skitjobbigt så har det gett en hel del. Jag har t.ex. lärt mig att man gå på många olika sätt. Och att det finns ’rätt’ och ’fel’ sätt. Eller i alla fall sätt som förklara vad det kan bero på att man har spänningar och värk i sin kropp.

Och så ville de veta hur vi upplevde helhetsintrycket av Stresshanteringsutbildningen och Basala Kroppskännedomen. Tanken är de liksom ska höra ihop, steg 1 & 2.

Jag sa att det gett mig flera s.k. verktyg att hantera och förhålla mig till mina besvär. Och så sa jag till dem att de måste tänka om när det gäller upplägget av stresshanteringsutbildningen. Det är inte bra att sitta på en vanlig trästol i tre timmar och som mest 5 minuters paus.

Present
Jag fick en förpresent av hustrun idag. Ett paket med godis. Det var s.k. nödläge, om det förstås hur jag då menar. Jag fyller år i morgon.

Bilder
Nu ska jag fortsätta med onsdagens bilder. Vi får se om jag orkar. Orkar jag så ska de dyka upp onsdagens inlägg.

Vätternrundan
Jag känner flera stycken, bl.a. Siv och Matti, de ska cykla Vätternrundan. När Vätternrundan kommer på tal så brukar jag skoja lite och fnysa sådär föraktfullt och mena att det där är ju liksom för de klena personerna. De cyklar ju utan packning.

Den friske Nisse cyklade emellanåt 23 mil med 30 kg packning mellan 04:00 och 23:00 (ungefär), några gånger. Antingen i början på mina långfärdsturer eller som sista etapp.

Hoppas de klarar sig bra. 30 mil är inte å leka med. Det är tufft, för lite olika delar av kroppen. Men tar man det lite lugnt och ligger på ett snitt om ca 20 km per timma så kan det ju gå på ca 15 timmar. Min kamrat Matti har som målsättning att komma under 12 timmar. Det grejar han säkert. Det är en enveten rackare.

Jag har bett han hålla utkik efter Siv, hon kommer säkert antingen cykla förbi eller ligga före någonstans.