Grisarna 28/6-11/10 1986

860628

Janne* kom med grisarna. 1 galt och en sugga. Betalade 400:- för galten. Suggan har vi fått låna som sällskap.

Jag fick också med en bal halm, att ”gosa” i, 50kg grisfoder á 1:40/kg samt 22kg (á 3:40/kg) koncentrat. Janne kommer med mer foder.

Kostnaden för fodret ”gör vi upp” senare. Vi betalar hälften var. Det vi nu fått går på 144:80, vi skall alltså betala 72:40. Jag vet inte hur långt detta räcker. Koncentratet skall ingå i fodret med 10%. Till säcken på 50kg går det åt 5kg koncentrat.

Grisarna knallar in i hundgården så jag har satt upp hönsnät, utåt åkern, för mig får de gärna böka där. De kommer till slut inte komma in där ändå (in till hundgården).

Får grisarna ”röda fläckar” på huden har de fått någon sjukdom som har med jorden att göra. Vi skall då tillkalla veterinär så får de antibiotika.

Grisarna grymtar och verkar trivas utmärkt.
*Närmsta granne och bl.a. grisuppfödare.

860628

18:30 Gav grisarna 10 ”nävar” foder + 1 ”näve” koncentrat.

860703

En gris hade ”rymt” idag. Allt förlöpte väl. Grisarna får nu mat 3ggr/dag. 10 ”nävar” foder + 1 ”näve” koncentrat. De får också lite hushållsavfall, mest potatis. Vattnet skall bytas minst 1g/dag. I övrigt skall de bara ha tillsyn så att de inte hittar på bus.

Verkar grisarna ”onormala”, reser sig inte, äter inte, går i cirklar, kryper och liknande skall veterinär tillkallas. Likaså vid hudförändringar eller diarré.

860705

Grisarna var ca 12 veckor gamla och vägde ca 22kg när vi fick dem (28/6-86)

860715

Janne kom med 100kg grisfoder. (á 1:40/kg det blir 140:- delat med 2 blir 70:-, vilket vi skall betala).

860717

Grisarna trivs utmärkt. De lever som ”grisar”. Vi funderar på att utöka deras revir med hjälp av el-stängsel.

860809

Inga problem, med Tacher och Reagan. El-stängslet har varit avstängt nu i ca 1½ vecka och de håller sig innanför.

Janne kom idag med 150kg foder och 16kg koncentrat och 2 balar halm.
(150kg x 1:40 = 210:-/2 = 105:-, 16kg x 3:40 = 54:45/2 = 27:20, 105+27:20 = 132:20)

860906

Janne var här med en säck foder. Inte fullt 50kg, tror jag – jag räknar med 40kg.
(40×1:40=56/2=28:-)

860907

Janne kom med 100kg foder och 20kg koncentrat.
(100×1:40=140/2=70:-, 20×3:40=68/2=34:-, 70+34=104:-)

860925

50kg foder (50×1:40=70/2=35:-)

861002

50kg foder

861011

Janne hämtade grisarna. De gjorde motstånd. Speciellt galten.

Vår kostnad blev 459:10. Totalkostnad: 953:20 (men då tror jag inte elstänselhägnet är inräknat).


[Not 20100210; Precis som med hönorna, kycklingarna och kalkonerna var grisarna framtida mat. Jag valde att kalla dem Tacher och Reagan för att det skulle vara lättare att ta död på dem – går ju att ha synpunkter på det…

Grisarna var i vart fall väldigt trevliga, speciellt galten gillade att bli kliad på magen och ville gärna bli lite ompysslad. Suggan blev aldrig riktigt ’trygg’, mer skygg.

Vi utökade ’reviret’ 3 gånger. Hade de får gått fritt på hela tomten hade den varit uppbökad på nolltid.

Nästan dagligen gick jag och samlade vasst ’skräp’ som de bökat upp. Glasbitar, vassa konservburkslock etc. Verkade som om tanten som bodde här före dem vi köpte av grävde ned sitt ’avfall’ just där vi hade valt att ha grisarna…

Inte en skråma på grisarnas fuktiga och ytterst känsliga tryne – fantastiskt.

Hunden, schäfern Sessan, hade stor respekt för grisarna då de var ’elektriska’. Just de gånger hon ansett sig våga nosa på dem så råkade el-stängslet vara strömförande.

Men likaväl som hon vaktade hönor, kycklingar och kalkoner höll hon koll på grisarna också och såg hon att de smet ut, åkern var ett populärt mål, så kom hon till oss och ’signalerade’ att nu var det en eller två grisar på rymmen.

Och även om de nu var ’elektriska’ så hjälpte hon till att ’valla’ in dem i hägnet.

Just grishämtningen skulle ha videofilmats. Sicket spektakel, både Janne och jag brottades och halkade omkring i lera med två mycket motsträviga grisar.

De fick sedan vara hos Janne, en tid, för att få ’rätt’ foder och lugna ned sig. Lagom till jul slaktades de och vi fick ’vår’ gris, i bitar.]

KÄRLEK 860909

[Detta skrev jag med storsvulna tankar. 1989 gjorde jag mitt sista kreativa (riktiga) konstverk]

Jag har ett stort problem, relativt sett litet, men utifrån min välmående gestalt betraktat, stort.
Jag vet inte vad jag skall måla eller vad jag vill måla.

Måla är ett snävt begrepp, förmedla är bättre. Förmedla med konsten.

Jag har mycket kvar att lära, att förbättra. Jag kan bli bättre.

Det är bara det, att när jag är nöjd med min teknik, vad skall jag då förmedla?

Att skriva om detta nu, beror på, att det börjat födas en tanke. En tanke om vad jag skall förmedla och också hur.

Det är för att få grepp om detta som jag skriver.

Tankar – fantasier är abstrakta men kreativa. Att skriva ned sina tankar – fantasier, att binda dem med ord och sedan tänka – fantisera vidare, med denna skrivna bas, är än mer kreativt. Det är kreativitet.

Min tanke, ligger just här, att förena det abstrakta med det konkreta.
Här har jag ett delproblem, min individ är systematiserande och symmetrisk, detta är viktiga begrepp, för mitt "må bra".
Tills nu har jag sett detta som hinder, murar, som skall rivas. Först då, har jag trott, skall jag uppleva frigörelsen – konstens hjärta.

Det nya i mitt tänkande är att jag nu ser en möjlighet att försona mitt förmedlingsbehov och min systematiserande och symmetriska individ.

Kort går grundtanken ut på att måla/rita tankekartor – tankekartor som beskriver mina tankar. Där jag förenar text och bild.
Bilden skall förstärka texten och tvärtom.

De tankar jag på det här stadiet vill förmedla, är tankar om kärlek, trohet / otrohet. livets mening, Gudstro, vad kunskap är och mycket, mycket mer.

Jag tänker mig då att utgå från tavlans mitt (symmetrin), med nyckelbegreppet – förtydliga detta med lämplig diskret illustration och sedan bygga vidare ut mot kanterna med det jag ytterligare vill förmedla, i samband med begreppet (systematiseringen).

Jag tror att detta är en bra start till min kreativa konst – min frigörelse.

Jag tror att jag mår bäst och fungerar bäst eller når bäst resultat om jag först skriver ned det jag vill förmedla och sedan illustrerar det, med "konstfulla" tankekartor.
Det är värt ett försök att arbeta på detta sätt.

Jag skall göra ett försök, redan nu, i kväll. Att förmedla kärleken – mina tankar om kärlek. För, kärlek måste ju vara mer än ett motiv eller mer än ett ord – det är flera motiv och flera ord som krävs för att beskriva kärleken.

KÄRLEK
Vad är kärlek, för mig? Kärlek är att ge och få. Det är också någonting utöver detta, det är inte "bara" att ge och få. I så fall skulle allt vara kärlek och det är det ju inte. Inte för mig i alla fall.

Jag kan helt utan kärlek ge en komplimang eller ett beröm och få ett tack.

Kärleken kan också sträcka sig utanför min kärna, min fru, mina barn, mina föräldrar, mina syskon.

Jag tror förresten att det finns olika slags kärlek.

Kärlek till hustrun – den är intim, nära, fysisk och sexuell.
Kärlek till mina barn – den är intim, nära och fysisk.
Kärlek till vänner – den kan vara intim, nära och fysisk.
Kärlek till mina föräldrar – den är nära och fysisk.
Kärlek till mina syskon – den är nära.
Kärlek till andra kvinnor – den kan vara nära eller fysisk eller intim eller sexuell/fysisk, dock aldrig alla gemensamt och samtidigt.
Kärlek till andra män – den kan vara nära eller fysisk eller intim dock aldrig sexuell/fysisk (i mitt fall).
Kärlek till djur – den kan vara nära och fysisk.
Kärlek till ting / saker – den kan vara nära och i undantagsfall fysisk (typ gosedjur).

Så här långt kan jag se att jag använder fyra begrepp för att beskriva kärlek; nära, intim, fysisk och sexuell.
Dessa fyra begrepp kan stå i hierarkiskt förhållande, till varandra. De går att rangordna.

Högst står intimiteten, sedan följer sexuell, nära och till sist fysisk.

Intimitet tror jag är det bärande i kärleken, till den jag håller av mest – hustrun.
[Så tycker jag inte idag. Idag kan jag vara intim, med en man eller en kvinna, känna kärlek. Utan att för den skull vara t.ex. fysisk eller nära. Om två personer utbyter sina innersta tankar så byggs en förtrogenhet, en tillit upp. Den tilliten skapar en intimitet och ger en känsla som skulle kunna kallas kärlek. Idag har jag alltså fört in ett femte begrepp: tillit. Respekt är också ett begrepp jag använder när jag idag tänker på kärlek.]

De övriga tre måste fungera tillfredställande för att man skall kunna bevara intimiteten.
[Här har jag då också givetvis ändrar ståndpunkt. Jag kan alltså känna och bevara intimitet utan tillstymmelse till att vara sexuell, nära eller fysisk. Däremot är tilliten bärande i denna intimitet.]

Så här;
sexuellt – det måste finnas ett sexuellt utbyte, att man njuter av varandra, både till kropp och själ.
nära – att man pratar med varandra och att man lyssnar på varandra. I detta ligger också att "bara" må bra, i den andres närvaro – det skapar trygghet.
fysiskt – att man tar i varandra och att den andre reagerar positivt på beröringen.

Fungerar det inte i någon av de tre tillstånden; sexuellt, nära & fysiskt, då är intimiteten i fara och därmed hela förhållandet – Kärleken.
[Här hyser jag idag inte samma inställning. Intimitet kan alltså, för mig nu, betraktas som fristående. Däremot kan bristande tillit spoliera ett förhållande.]

Detta till trots är inte begreppen beroende av varandra, bara till en viss del. Om jag i kärleken vill uppnå intimitet och sexualitet, då måste nära och fysiskt finnas med.
[Även här har jag då, idag, en avvikande mening. Jag kan alltså känna en stark kärlek med mycket intimitet utan att vara varken nära eller fysisk. Det bärande är tilliten.]

Jag kan däremot, tror jag, vara enbart intim, nära eller fysisk.
[Tydligen hade jag här ett embryo till dagens insikt]

Sexuell är beroende av fysik.
[Är det?]

Vad lägger jag i begreppet intim?
Att kunna prata förtroligt utan att känna sig hotat, att kunna lita på (det är här otrohet slår hårdast). Ett intellektuellt utbyte.
Utbyte, förtrolighet och tillit är nog de viktigaste komponenterna som ryms inom intimiteten.
[Sedär, jag var före min tid…]

Är någon av dessa i fara, då är också intimiteten i fara och därmed kärleken.

Det är mycket som ska upprätthållas i ett förhållande. Så mycket som påverkar och låter sig påverkas.

Ett förhållande är en dynamisk process. Kärleken är en dynamisk process.
Ett fortskridande som ständigt förändras och som man måste lära sig förstå och tolka – att växa med.

Jag är beroende av kärlek och dess ingående komponenter. Ibland pockar behoven väldigt hårt, ibland mindre, men de finns där – behoven som skapar beroendet.

Har du en gång upptäckt det goda i att tillfredställa ett behov, då skapas behovet.
Och att tillfredställa behovet, ger njutning. Vilket är ett grundläggande mål. Njuta av livet.

Till slut, kärleken är en komplex, dynamisk process, bestående av intimitet, sexualitet, närhet och fysisk kontakt.
[Idag menar jag att detta får gälla för det jag i så fall vill kalla relationskärlek – eller, mogen kärlek, i en relation.]

[Nu ska vi se om jag kan hitta något alster som illustrerar det här. Jag nämnde ju, i texten, att jag redan när jag skrev det här, samma dag, skulle börja på en 'tankekarta' som illustrerar vad jag känner / kände om begreppet kärlek.]

(Har letat i mina 'gömmor'. Jag tror att jag hittat en akvarell & tusch (ofärdig) som mycket väl knyter an till den skrivna texten men den 'tavlan' kom till två år senare, 1988:
[Bild: KÄRLEKEN]
KÄRLEKEN

Under tiden jag gick på VLI så mördades Olof Palme. Det berörde mig mycket och det syns i följande två tavlor. Den här är tecknad dagen efter Palmemordet:
[Bild: Palmemordet]
Palmemordet

I samband med den tiden gjorde jag också den här tavlan och anledningen till att jag tror det är likheten mellan de knutna nävarna (upp till kamp):
[Bild: Tankar&Vardande]
Tankar&Vardande

Och jag använde det (mindapping) mycket i min gärning som lärare i psykiatri:
[Bild: Mentalskötaren]
Mentalskötaren
)

VLI 1985-08-30

Allt som står på den här dagbokssidan är:
30/8-85 Fredag

Tydligen bestämde jag mig för att inte fortsätta skriva ned mina reflektioner och funderingar. Eller så gjorde jag det och har det någon annan stans som jag nu då inte ens ids leta efter. Jag vet ju inte ens om det finns…

Men, bland mina teckningar hittade jag en del som är associerat till tiden för Vårdlärarutbildningen på Vårdlärarinstutitionen i Mölndal, Göteborgs Universitet.

LAGAR
[Bild: LAGAR]

STATISTIK
[Bild: STATISTIK]

ETIK
[Bild: ETIK]

BETYG-BEDÖMNING
[Bild: BETYG-BEDÖMNING]

SKOLA-SAMHÄLLE
[Bild: SKOLA-SAMHÄLLE]

VLI 1985-08-29

Då var det dags för vår redovisning.
Det var inte helt utan att det kändes lite pirrigt eller rättare, osäkert.
Men ”mot alla odds” gick det precis som förväntat, bra.
Det gick också bra att redovisa i grupp.

Den här dagen eller resten av den blev något pressad eftersom hela dagen bestod av redovisningar.

Våran Gymnasieskolan (grupp 3), Folkhögskolan (4) och Högskolan (5).

Ett trevligt avbrott var att vi firade Kickis födelsedag med tårta och kaffe samt sång. Mycket trevligt.

Var tvungen att gå precis 14:00, innan grupp 5 var färdiga. Hade inte förvarnat dem, skall be om ursäkt idag (fredag).

Redovisningarna har varit varierande och därmed intressanta. har fått en bred ibland djup inblick i ”skolvärlden”.

Var tidigt hemma, hos M, var där på kvällen. Fick låna hennes bil. Trött som vanligt, fast ändå, inte så trött. Gjorde upp en ”tidtabell”, en lite mer överskådlig sådan.

VLI 1985-08-28

Fixade vår historie-stencil. Vi hade sedan ett litet ”genrep”. Det här ska nog gå bra.

På eftermiddagen lyssnade vi på redovisningar från grupperna 1 och 2.
Det var Förskolan och Grundskolan.

Redovisningarna var intressanta och fängslande. Jag lärde mig en hel del. Det är bara ett men, och det är att jag har svårt att släppa lärarrollen [Har jobbat som vårdlärare sedan 1982]. Jag är osäker på om det är en nackdel eller en fördel.
Beroende på hur (man) jag tacklar det, skall jag nog lyckas att få det till min fördel. Som det är nu upplever jag nästan bara nackdelar, bara för att jag jobbat som lärare i 3 år och jag är den som jobbat som lärare längst.
De flesta har inte jobbat som lärare alls, märkligt?

Kom sen hem, lika trött idag.

VLI 1985-08-27

På förmiddagen hade vi uppföljning på boken ”Pengarna eller livet”. Den tyckte jag var mycket givande. Det var en sociolog som hette Lars-Erik Berg som höll i uppföljningen.

Det han i huvudsak tryckte på var; att i Sverige låter vi våran ekonomiska relation styra vår sociala relation.

Medan man i andra kulturer, olik våran, gör tvärt om.

Ett mer primärt tänkande som jag personligen uppfattar som mer humant och vettigt.

Eftermiddagen ägnades åt mer gruppverksamhet. Nu lyckades vi färdigställa och enas om redovisningssätt. Det blev redovisning i grupp, i stort inga uppdelningar, utan hela gruppen redovisar, skall bli spännande.

VLI 1985-08-26

Grupparbete för hela pengen. Vi kommer väldigt bra överens i gruppen. Arbetet flyter fint.
Men det börjar närma sig redovisning nu, så vi måste börja färdigställa och tänka på redovisningsmetod.

Var hos B-MA för ”enskilt samtal”, hon utgick från den lapp vi fick skriva om våra förväntningar och ”varför vi sökt lärarutbildningen”.
Var väl inte så tokigt men det märktes att hon var lite ovan eller av helt naturliga orsaker ”osäker”.
Grundtanken är, vad jag har förstått, att fånga upp eventuella specifika studie- / personliga problem och att ge stöd.

Grupparbetet fortlöpte under dagen, jag var hemma relativt sent, trött.

VLI 1985-08-24

Hustrun jobbar kvällen. Skruvade fast avgasröret på bilen. Hustrun tog Po med sig, Pa stannade kvar.

Läst serietidningar och sovit på f.m.

Nu börjar det lida mot kvällen, så nu får jag sluta med mitt ”skol-arbete”.

Idag har jag färdigställt samhällets ideologier och värderingar gentemot gymnasieskolans övergripande mål samt gjort en summering och telefonintervjuer enligt slump-metoden. Och så har jag gjort ett utkast till ett färdigställande av grupparbetet plus förslag till presentation.

Barnen har varit fantastiskt snälla och inte stört mig alls. De har duschat nu.

Det har ringt 2 om vespor och det har varit ett lovande husköparbesök, de verkar tända, vi får se.

Nu skall vi äta lite och se om det är något på TV.

VLI 1985-08-23

Försökte så gott det gick, med att jobba lite med grupparbetet. Det gick över förväntan.
Ringde Huvudnässkolan, där jag tänkt gå min introduktionpraktik. Talade med Rektor Per-Arne Tyren. Bestämde med honom, att komma dit kl 13:00 och träffa studierektor Kjell-Arne Lund, förvillande lika namn.

Var först på banken, fel.

Kjell-Arne hade gjort upp ett schema för en annan lärarkandidat, från Malmö, som också skulle gå vecka 38. För att följa minsta motståndets lag, så följer nog jag också det schemat, om det går bra.

Efter detta åkte jag till banken.

Gästade sedan kliniklärarexpeditionen på ÖK [Östra Klinikerna]. Dels för att träffa mina f.d. arbetskamrater och dels för att träffa LP, min efterträdare samt dels för att få jobba undan lite mer.

Kul att träffa dem och så fick jag lite gjort också.

Hämtade P, till Mor och Far, hämtade lite godis, de har varit över till Finland, med A&A.

Hem, tittade på TV.

VLI 1985-08-22

Sista skoldagen, denna veckan. Hoppas att alla veckor går lika fort.

Idag har vi fått lite biblioteksvetenskap.

Vi har också delat in oss i grupper, inför grupparbetet skola-samhälle. Vi blev; Jag, L, M, B-M och A. Se där, jag kom ihåg namnen.

Vi diskuterade bort och fram, en bra stund. Om vad arbetet skulle innehålla, vi hade uppfattat lite olika. Det är gymnasieskolan vi ska utreda.

Jag hade läst schemat dåligt. Jag slutade tidigare än beräknat och det var ju bra. Så jag hann med att hämta hustrun vid jobbet. Hämtade P och sonen – handlade (på Saga) – Hem.

Det känns skönt att ha avverkat 1 vecka redan, nu är det bara 19 kvar, på den här terminen.

I morgon har vi litteraturstudier.