GRATTIS! Farsan.
Planerat:
QiGong
Frukost
Promenad / GPSgömmeletande / Cykeltur / Utflykt / Upptäcka / Fotografera
Mat
Dokumentera dagen
—
Såhär blev det:
Har uppdaterat inlägget: Dag 45 i Corralejo, Fuerteventura lörd 3-Nov-2012 0:01
Notera också att jag kompletterat inlägget: 2/11-2012.
Sömn: nästan ingen alls.
Grannen ovanpå fick en fylleknäpp, i går kväll, och denna gången var det jag som var 'målet'. Jag hade gjort livet till ett helvete för honom genom att inte betala för internet.
Han ville att jag skulle betala 30€ till lägenhetsinnehavaren. Lovade det men han gav sig liksom inte. Han fortsatte med att vara mycket hotsam. Jag var en sådandär 'som visste allt' och jag frågar en massa skit.
Jag fick också veta att han hade kniv.
När jag trodde att jag fått läget såpass lugnt att han kanske skulle dra sig upp till lägenheten så kommer han tillbaka och är nu än mer vansinnig än tidgare. Hotar att slänga en stor lavasten på mig och fortsätter med verbala hotelser. Jag försöker ge han 30€. De tar han och knôcklar ihop och slänger in i min lägenhet. Och går sedan säger: "Betalar du inte i morgon så kommer jag och tar dig, plockar dig. Du fattar vad det betyder, va!"
Jag menar att jag ju redan har försökt betala och att jag givetis kommer att betala i morgon och att det hela tiden varit min avsikt att betala.
Han går in i lägenheten och jag går och lägger mig. Hör sedan ett lätt oväsen och mummel utanför lägenhetsdörren. När det tystanar tittar jag ut och ser att datakabeln ligger på terassen.
Jag suckar tungt och tyst inombords och känner mig ledsen, kränkt och arg.
Lade mig i sängen och sov inget alls.
När det ljusnade gick jag ut för att närmare granska vad som skett. Datakabeln var avsliten och en utemöbel var borta den hittade jag i ett lägenhetshål lite längre bort, av fallet, sönderslagen i tre delar.
M. kommer cyklande, hejar glatt? Och meddlar att det inte går att fixa några sänglampor.
"Vänta lite.", säger jag då och ger M en påse med hans pocketböcker (som jag inte vågade ha längre), ett kuvert med 30€ och den sönderslitna datakabeln.
Efter en stund kommer han ned med 20€ som ersättning för datakabeln. Och vänder sedan för att gå upp till sig igen,
"Vänta lite, det är mer.", säger jag och pekar på det faktum att det fattas en utemöbel och får då frågan: "Har jag gjort det också?", jag nickar och vinkar åt M. att komma med och visar han den söndriga utestolen där den ligger i tre delar nere i ett lägenhetshål.
Han bedyrar hur ledsen han är och att han inte kommer ihåg (j-gt lättvindig undanflykt det där) och så rusar han upp och kommer ned med en av sina utestolar. Ser inte alls likadan ut men jag skiter i det för det får i så fall bli något mellan han och 'min' lägenhetsägare.
Jag förklarar sedan för M. att jag kommer att flytta. Att jag inte vågar bo kvar och att han hotade mig till livet.
Han fortsätter med sitt: "Jag är ledsen…", vilket jag nu skiter fullständigt i.
Medan jag väntar på att kl ska bli 10:00 då jag ska ringa min kontaktperson så dyker P upp, lägenhetsinnehavaren, med M som sambo och är också förfärligt ledsen.
Hon undrar om jag kunde tänka mig att bo kvar om M lovar att inte dricka under resten av tiden och på det svarar jag: "Och när gick det att lita på en missbrukares löfte?" End of diskussion.
Till min förfäran får jag reda på av min kontaktperson att hon inte kan fixa något nytt boende förrän under morgondagen och att jag alltså måste tillbringa en natt till i lägenheten.
Hon meddelar att hon ska ringa mig på morgonen, i morgon.
Jag ger mig genast ut på ett sökande efter en hotellnatt, någonstans – inte…?
Till lägenheten och lägger mig och sover lite eftersom jag vet att idioten sannolikt jobbar eller sover.
Håller mig borta under dagen.
Någon gång under dagen ringer jag och grattulerar far.
Kommer hem en stund efter att det har mörknat och stoppar i mig ett helt gäng sömnpiller för nu sitter ångesten liksom utanpå kroppen.