Vardagen gör sig påmind

Publicerat av

sömn ok

Tova
Slutbild på Tova (för den här gången):
[Bild: Tova]
Nu har ungdomarna åkte iväg. Hem mot sitt Gävle.

Lugnet lägrar sig över lägenheten (utan att det egentligen varit stökigt) och katten tar snabbt tillbaka sina revir.

Han, katten, gillade inte Tova.

Promenad
Spännande. Stundtals glashalt. Ingen vagn att hålla i. Stavarna fick jobba ordentligt. Mer som stöd än som rörelsebefrämjare.

Lekte Zorro mot en uppkäftig snöklump. Det fick jag genast sluta med. Ryggen gillade inte det. Slutsatsen av det måste tolkas som att snöklumpen vann?

Vila
Det är nog en massa spänningar som släpper. Lade mig på sängen (ca 15:00) och slocknade helt. Vaknade vid ca 19:00.

Arbetslinjen
Rätt så förbannad – och ledsen, förtvivlad m.m.

Arbetsgivare som t.ex. VGregionen, har ju startat en klappjakt i alliansens anda på s.k. omplacerade. De ska väck.

Man känner sig maktlös mot all denna massiva, just det; massiva, cynism som just nu drar som en isande kall vind genom det Sverige jag känner till. Snart måste jag skriva: ”Kände till.” I alla fall ett Sverige som värnade om trygghet, rättvisa och jämlikhet.

Har skickat en insändare till lokalblaskan ttela (kommer kanske in på tisdag?):

”Arbetslinjen
Det är valår strax. Konjunkturen har inte gått alliansen i händerna. Eller har den kanske det? Om den ’underliggande’ målsättningen är att ingen ska känna sig säker så går ju det hela lysande!

Klappjakten på halta och lytta inom sjukförsäkringssystemet behöver inte oreras mer om. Sjuka ska söka jobb. Oavsett tillgång till lämpliga jobb.

De som har jobb men som inte är helt friska (omplacerade) ska sägas upp p.g.a. arbetsbrist (även om det i praktiken inte råder arbetsbrist. Sanningen är mer att det saknas ekonomiska resurser). Regelverk ger arbetsgivare den rätten. Vilka jobb ska de söka?

Hur går det ihop?

Blir det mer pengar tillgängliga om fler, medvetet, rycks ur sin trygghet?

Om detta inte är utanförskap, vad är det i så fall?

Nils-Gunnar Nordlund”

Då har jag i vart fall gjort något. Jag kan inte bara tiga still.

Hälsoläget:
Får godkänt.

8 svar på ”Vardagen gör sig påmind”

  1. En jättefin bild på Tova:-)

    Tänk att katter inte gillar småbarn någe vidare.
    Det är samma här, de drar som en avlöning när Timea kommer susande 😀
    Likaså hunden, är livrädd de små, gulliga händerna 😉

    Kram kram!

    Svara ↓

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *