Turkiet – Alanya – Dag 50 av 62

Planering:

Hoppas hitta reptiler och andra djur att fotografera.

Till internetcaféet
– Uppdatera bloggen
– förhoppningsvis kunna publicera någon bild
************
Så här blev det:

Magmedicin
Tar jag var morgon på fastande mage enligt ordination av ’A’. Den där mycket mörkbruna sirapsliknande (konsistensen) med smak som påminner svagt om kola. Den kallas ’pekmez’.

Och än har inte magen krånglat – peppar, peppar.

Sopa rent
Lägenhetsägaren kommer på besök idag, enligt kontaktpersonen.

Sopade upp det värsta bôset.

Troligtvis och tyvärr är jag nog inte i lägenheten när han kommer, hade velat träffa han. Men annonserar man sin ankomst bara några timmar innan så kan man ju inte förvänta sig att folk snällt avbokar allt de har för sig och ska finnas där. Nu tror inte jag att han tycker så men jag kan inte låta bli att bli irriterad. Lite mer planering skulle då i vart fall jag gilla.

Promenad
Nu ska jag ut på morgonpromenaden.

Marinan
Kl 09:00 har jag tänkt att vara på plats på marinan. Då ska Felma lyftas upp. Jag har aldrig sett eller varit med om ett båtlyft. Ska bli intressant.
[Bild: Felma, Alanya Marina, Turkiet]
Det här är den enda bilden som blev. Min kamera bestämde sig för att baterikraften inte var tillräcklig och inte hade jag extrabatteriet med mig heller :meSad:

Vi har precis dragit en pressenning över Felma och de håller sakta på att köra lyftkranen på plats. Det sköts via en radiostyrning.

Jag räddade antagligen jobbet åt den som körde. Innan de började lyfta Felma skulle de flytta en annan båt. Det fördröjde Felmalyftet med ca 2 timmar, givetvis. Nåväl, när kranen skulle köras bort från den flyttade båten, en segelbåt så noterade inte inte den som styr kranen att en liten utskutande del på kranen hakade fast i en vajer högt upp vid segelbåtens mast. Jag fick stopp på han. När han såg vad som höll på att ske så blev han blek och sedan visste han inte till sig av tacksamhet. Ja, inte överdrivet alltså, han var glad.

När båten väl var uppe så gick vi till baren där Kaptenen bjöd på öl. Efter ett tag lämnade vi baren. Strax därefter saknade jag min hatt (är jag hopplös eller?), letade igenom min lilla packning som nu innehöll en hel del kylskåpsrester som jag fått av matros K, ingen hatt. Letade igenom båten, ingen hatt. Under tiden jag letar igenom båten kommer taxin som ska köra Kapten och matros K till Flygplatshotellet i Antalya. Till slut kom jag på det uppenbara. Den ligger kanske borta i baren. Det gjorde den. Frid på jorden!

Kvar är alltså jag och matros L. Han hade en pizza som vi delade på (Pizza deladé) och så trollade han fram två öl ur ryggsäcken…

Nöjda med dagens insats begav vi oss in mot Alanya. F.d. matros L via dolmus och jag via cykel.

Huva vad trött jag var när jag kom till lägenheten. Duschade och ’stöp’ i säng.

Sonen ringde via Skype, via sin nya iPhone. Fantastiska mackapärer de hittar på nu förtiden.

Mer
Kanske Troligtvis kommer det mer text….

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *