Planering:
Själva dopdagen.
Så här blev det:
sömn ok.
Låg och vilade så mycket som möjligt. En tuff dag väntade (inte bara för mig…)
Sonen kom och hämtade Monicka, Patricia, Oskar och Mille.
Jag och hustrun åkte med hennes syster och svågern.
Det blev lite tajt. Mille bestämde sig för att en bilfärd just då, var en ytterst tråkig aktivitet – ja nästan dödstråkig med tanke på den förtvivlan han uttryckte.
(Tur vi inte åkte i den bilen…)
Det verkade som om Tova tyckte att själva dopet var en höjdare hon kikade och log och såg ut att tycka det hela var väldigt intressant, hela tiden.
Sedan fick de vuxna för sig att hon inte skulle ha dopklänningen på sig. Då deppade hon ihop. Trött, kallar föräldrarna det. Hon sov sig igenom dopkaffet. Mot slutet vaknade hon till lagom till en ny fotosession. Då skulle dopklänningen på och nära och kära skulle fotograferas tillsammans med den nydöpta.
Min kamera bestämde sig då för att trilskas å det värsta så det blev inte en vettig bild – ja kanske någon…
Själva dopakten och Tova:
Tovas mamma har fixat med massor. Bl.a. egenhändigt handskrivan Tovaservetter:
Vi bjöds på smörgåstårta och sedan kom det tårtor, tjusigt garnerade:
Sedan vaknade då Tova lagom till en ny fotosession:
Hon är ’fotochic’, den lilla…
Efter dopkaffet blev det transport tillbaka till Gävle (dopet hölls i Skutskärs kyrka).
Efter några timmars vila, för min del så blev det att åka tillbaka till Skutskär och hem till svärföräldrarna. Det blev ju smörgåstårta och tårta över…
Det hela kompletterades med grillade korvar och goda sallader.
Det var en trött Nisse som tippade i säng när vi sedan kom ’hem’.
I morgon blir det bilresa hem till Vänersborg
Hälsoläget:
Imponerande med tanke på prestationen…
Nisse!
Du milde så fin hon är den lilla :o) Kanon att allt gick så bra och att hon gillade pådraget, fniss.
Kramar
Hon är så himla go.
När blixtarna börjar då lever hon upp. Så, för att få hennes uppmärksamhet så bränner jag av en blixt sedan är det bara att ta bilder. Hon tycker det är jättekul.
Hoppas sannerligen hon får leva länge i den livsglädjen som hon nu har. (Om vi bortser från de katastrofala stunder då hon känner att hon håller på att dö av hunger…) :me:
Kramar!
Vilken charmig liten fröken – man kan ju undra hur dom upplever uppståndelsen kring dopet få vatten på huvudet, hållas nerlutad över dopfunten, alla människor som glor och gullar…
Så trevligt med rönnbär i år står de bären knappt att finna i Norrbottens kustland…så det blir väl snöig vinter då..
Kram Nonna
Det händer väldigt mycket i de unga små liven
Har funderat en hel del på det där med att somna på ett ställe och vakna upp någon annanstans och det sker nästan jämt.
Jag hade för mig att det var ’tvärtom’ mycket rönnbär – mycket vinter…, vad säger bondepraktikan?
”Är det gott om rönnbär så blir det en sträng vinter.”
samt:
”Inga rönnbär innebär mycket snö då trädet inte orkar bära börda två gånger.”
Va f-n! Vi har ju rätt bägge två…
Kramar!