Nämnde jag att det skulle bli en följetong? 

Nu är en långvägg klar. Det räcker för idag. 

Efter lite trixande och joxande och en del kaos, på jobbet, så fick jag i alla fall en ledig dag, imorgon onsdag. 

Oddsen är nu sådana att det sannolikt blir färdigtapetserat imorgon. 

Därefter är det jakt på snyggare lister som tar vid. Och så då givevis nya gardinstänger och något att hänga på dessa. 

Helst skulle vi vilja ha helt nya möbler – också. 

Nu blir det mat!

Jag fullständigt avskyr när min kropp påminner mig om hur bräcklig den är. Bara för att jag idag jobbat på förmiddagen, pustade en vägg och satte upp en tapetvåd så var i princip mina krafter slut. 

På jympan började mina ben skaka av trötthet. Och mot slutet var jag lätt illamående. Och jag hade jävligt ont i den där förbannade magmuskeln som vägrar läka sig. (Eller vad det nu är?) 

Jag tror inte motionärerna märkte något. 

[*]
[Klicka på bilden så dyker ni rakt till originalbilden från elvis hemsida.] 
Jag får nog återge texten i skrift, den var suddig redan i originalet. 
Hedvig: "Det här kan vi se på." 
Elvis: "Amen snälla! Du vet att jag hatar matprogram." 
Hedvig: "Varför?" 
Elvis: "Av samma anledning som alla män hatar det; Man blir ju bara frestad när man sitter där som passiv åskådare och får höra 'Mmmmmm, vad gott! Åååh, vad härligt!!!'" 
Hedvig: "Men det är väl många män som gillar porrfilm? Hur förklarar du det då? 
Elvis: "Ööhm…" 

Idag får ovan avbildade seriestrip, med förtydligad pratbubbletext, illustrera följande: 

Hur är det egentligen, när man tittar på porrfilm? Vad händer i kroppen? 

Porrfilmer har ofta ett antiklimax, vill jag hävda och ofta en dålig bismak. 

Nu har jag faktiskt sett några. Och med undantag för erotiska filmer och s.k. gladporr så kan jag inte känna någon sexuell upphetsning av porr. Jag liksom mer fastnar i tankar om förnedring. Och så ser det ju rent av löjligt ut. Och för det mesta är det äckligt. 

Och så allt detta stönande? Och så ska det alltid synas att det går för mannen – att det sprutar och gärna lite var som helst. 

Och de som tittar lite extra noga ser också att de där männen är ena riktiga slappkukar. Det saknas fjong! 

Vad kan det bero på – att det saknas fjong? Kan man tänka sig att t.o.m. porrskådisarna inte blir upphetsade? Ganska självklart, eller? 

Och denna kvinnoförnedring – ja jösses. 

Så, skippa porren! 

Av vilken anledning skriver jag om detta? Jo jag läste om en domare som blev ertappad på bordell, erkände sig skyldig, förlorade jobbet, ångrade sig och (troligtvis) ljög ihop en historia om att han egentligen bara betalt för att tjejerna skulle se på när han runkade. Och nu kräver han jobbet tillbaka och skadestånd – men hallå!

[*]Källa: Metro månd 6 nov 2006. Seriestripen elvis nr 1637 av Tony Cronstam. Hemsida: elvis 

Ni får stå ut med att det lär bli en följetong här på bloggen. 

Vi har nu satt upp första våden och enda, idag. 

Den var lömsk. Man ska ju börja i ett hörn, mot en fönstervägg. 
I det hörnet finns en sådan där omkopplingsdosa uppe vid taket. En bit ned sitter en strömbrytare för utomhusbelysningen (östra balkongen). Ned mot golvet sitter dels ett vanligt vägguttag och dels ett "tre-hål-i-väggen"-uttag. 
Fyra uttag "in alles". 
Det kan fresta på stämningen – jag lovar. 

Nu råder en vilopaus – jag ska ju leda jympa mellan 18:00 och 19:00. 

Tänker inte tapetsera något mer idag. Bäst att stoppa när man ligger på plus. Enda tapetvåden sitter rakt och snyggt, ser bra ut. 

Hustrun ska nu förlimma resten av väggen. Vi var "tvugna" att riva ned alla (2) gamla tapeter från den väggen, de satt löst. 

Så, efter jobbet imorgon – på't igen! 

Idag flaggar 

För Gustav Adolfsdagen 

Oftast när jag (vi) drar igång något projekt så blir det oftast så att det blir liksom inget halvmesyr. Det blir grundligt utfört. 

Ta detta med tapetsering. Varför måste jag vara så hiskeligt noga? Inte en buckla, inte en skarv. Allt ska pustas, spacklas och putsas igen. 

Svaret är givetvis att jag skulle inte stå ut med att gå och titta på något som är slarvigt utfört. Och då speciellt om jag visste att det var jag, som var orsaken. 

Så, det egentliga svaret är: självbevarelsedrift. 

Sedan har jag också lärt mig, genom åren (faktiskt), att gör jag en bra grundjobb så håller det bättre, i längden. 

Resultatet av detta nit, får till effekt att vi antagligen inte hinner använda tapetserarbordet som vi lånat nu över helgen. 
Och så börjar hustrun se lite sliten ut? 

Hoppet ligger nu på att vi får låna det några dagar till eller att vår bostadsrättsförening har ett att låna ut. Jag har nämligen för mig det. 

Lite kaffe och sedan på't igen!

Idag flaggar 

för Alla Helgons Dag / Kaikki pyhimys päivä. 

PS 
Har jag benämnt rätt på finska? 
DS 

[*]
Ovanstående bild sammanfattar bra det jag vill framföra idag. 

Emellanåt blir det jävligt jobbigt med allt våld, lidande, krig, terror, sjukdomar, skandaler, tillkortakommanden, orättvisor, miljökatastrofer, ja allt elände. 

För att man ska klara av det där och faktiskt orka engagera sig och göra någon liten nytta så måste man vara i grunden trygg och positiv, känner jag. 

Då är de positiva tingen och betydelserna väldigt viktiga. Det bästa vore om vi kunde ”matas” med en väl avvägd dos negativt respektive positivt. 

Nu är det inte så. Vi blir intensivt matade med elände. Det positiva får vi liksom se till att få till oss av egen kraft. 

Och då gäller det att ha kraft… 

[*]Källa: Hälge nr 7 2006, sid. 30, serien: TRENDZ av Werner Wejp-Olsen (strip nr 763) 

Härlig morgon! Jag är ledig idag. En inarbetad dag. 

Satt här och funderade på uttrycket "God morgon!" och tänkte då på till vilka? Alla givetvis! Men det är ju inte morgon för alla. Vi har ju våra tidszoner. Ja, eller det är väl snarast solen som bestämmer. 

Jag hade tänkt skriva "God morgon sverige!". Men så tänkte jag på alla morgonpigga i norge, finland etc. 

Mer korrekt hälsning hade kanske varit: God morgon, alla ni inom tidszonerna GMT 0 och plus 2 timmar. Men hur kul låter det? 

Lediga dagar är en relativt ny företeelse för mig. Visst har jag hela livet haft lediga dagar. Men under 2003-2005 (3 år) så var jag inte ledig en enda dag. Jag var sjuk varenda dag. Värk, kramper och massa konstiga besvär. 

Inget av det där har jag kvar nu. Så jag är liksom dubbelt ledig. Dels är jag ledig från jobbet och dels har jag inga besvär, att tala om. 

Väggarna i vardagsrummet väntar. 

Ha' de'!