Nu om några timmar ska jag hämta mor och så ska vi åka ned till Göteborg och bokmässan. 

Där ska jag försöka hitta Annika Bryn och Sandra Gustavsson. Och då hoppas jag få mina böcker signerade och så vill jag kolla om Sandra fått sin nya upplaga, jag kanske är med på ett hörn där, på omslagets insida. 

Sedan hem igen, lämna mor, svida om och preparera sig för kvällens aktivitet; stor fest, på Quality Hotel, där vi firar Friskis&Svettis i Vänersborg och att det var 20 år sedan (hösten 1986) Ing-Britt Lind startade upp vår fantastiskt trevliga jympaförening. 

Vilket väder! Härligt! 

Snart ska jag åka iväg in till byn. Det blir BAS-jympa för Ing-Britt i Blåsutskolans gymnastiksal kl 17:00 med efterföljande mysig bastu (mix). 

Ska ta vägen om sonen, före jympan. 

Golf 
De är lite småkul – golfarna. Jag är ju en f.d. golfare så jag har ju sett det hela från insidan så att säga. 

Jag cyklar ju igenom en vacker golfbana två gånger per dag, till och från mitt jobb. Onsjö Golfklubb.

För det mesta har jag koll på utslagsplatserna (Tee) och brukar sakta in så de kan slå ut i lugn och ro (de får inte slå när jag kommer på cykel). 

Idag saktade jag in vid utslaget för hål 7, men det behövdes inte, jag blev framvinkad, av en leende kvinna. 

När jag passerar bana 8, vilken har en utslagsplats högt upp på ett berg så vrålar några golfare "FORE!". 

På golfspråk betyder det att "Boll kommer – skydda dig!" 

Det där vet ju golfarna. Men vet cyklisterna det? Egentligen borde golfarna utgå från att cyklister INTE fattar vad "FORE!" (låter som engelskan four = fyra) betyder. 

När jag var nästan framme vid utslagsplatsen för hål 1 (Tee 1) så skrek ett helt gäng "FORE!", igen. 

Nu kunde jag inte låta bli – jag stannade och frågade vad som händer, "Varför skriker ni 'FOUR!'?". "Ja, varför skriker vi 'fyra'?" svarade en och fortsätter "Vi ska egentligen inte slå ut när vi ser att du kommer." 

Jaha, och varför gjorde de det då? Och varför i helsike skriker de något som cyklande icke-golfare rimligtvis inte ska antas förstå – de är ju inte 'invigda'. 

Hur kan vi lära golfare det där? 

Flaggning: 
Idag flaggar 

för Prinsesse Märtha Louises fødelsedag. 

Jag börjar med att nämna att vår hund nu kan lägga ytterligare en titulering till samlingen: Kamakazie-Collie. 

Efter jobbet tog hustrun och jag en kort promenad med hunden. Och som hon brukar letade hon även denna gång upp ett äpple. Ett stort fint runt äpple. 

Där vi promenerar finns en stor fin gammal grusplan, bredvid en nyare grusplan som utgör fotbollsplan. Denna fotbollsplan ligger brevid skolan … 

Tillbaka till den gamla grusplanen, där lockade jag till mig hunden och fick äpplet och kastade iväg det några gånger. 

Hon, hunden, tycker det är extra kul om man liksom kastar det så att det (äpplet) rullar och skuttar utmed marken. 

Det är bara det att då står hon oftast mitt i vägen så man "tvingas" svinga iväg det där äpplet åt ett annat håll. 

Jag fintade mot grusplanen och skickade iväg äpplet åt sidan på cykelvägen. Äpplet åkte iväg långt – hunden efter, i full fart. 

Då kommer det en cyklist, äpplet och hunden har kurs rakt mot cyklisten. Hustrun och jag står där som förstenade och kommer oss inte för att försöka stoppa hunden. Ett tag antog jag att cyklisten nog kommer att väja. Det gjorde den inte, cyklisten hade antagligen solen rakt i ögonen och uppmärksammade inte äppleprojektilen med en fokuserad hund efter. 

Resultat: Hunden springer rakt in i cykeln och blir påkörd på bakdelen. Cykeln tvärstannar och cyklisten hoppar av. Hade inte så hög fart som tur var. Hunden försvinner ut på en äng bakom en häck. 

Jag skyndar fram till cyklisten – man känner ju sig skittaskig i ett sådant här läge; lös hund på cykelväg och ett äpple i full fart. 

Det är grannens pojk och det var ju tur. Han liksom känner ju till hunden och oss. Och snäll som han är frågar han hur det gick med hunden. 

Då kommer hunden, gör en vid båge och visar tydligt att den där cykeln den är farlig den. 

Där hade vi alla tur – det kunde ju ha gått riktigt illa. 

Så nu ska vi träna hunden på att avbryta: "jakt på äpple". 

******* 

Senare på dagen var vi uppe till Hunneberg och Bergagården och vandrade runt utefter elljusspåret där. När vi hade tagit oss runt så unnade vi oss en smaskig fika och hunden – ja hon fick givetvis syn på en katt som hon ansåg inte hade något existensberättigande. Ibland blir man väldigt trött. 

Vi tog omvägen hem om Blåsut för att kolla hur husbygget fortlöpte för P&M. När vi kom höll en kranbil på att lyfta takbjälkar på plats. Det vore ju himla skönt om de fick lagt taket innan nederbörderna kommer. Och det verkar ju som om det skulle kunna gå vägen. 

Vacker väder och vi ser fram emot en slapp kväll. 

Jaha då har onsdagen snart passerat. 

Först kan jag konstatera att jag missat, glömt eller vad det nu ska kallas att sköta mina sjukgymnastiska hemövningar jag fått. Jag hade föresatt mig att sköta dem onsdagar och fredagar.

Jag har också misslyckats kapitalt med att sköta mitt ätande, snudd på matmissbruk är det. 

Jag försökte få hunden att förhålla sig lugn och vänlig gentemot en snäll och trevlig liten katt idag, när vi var ute på vår promenad. Givetvis misslyckades det. Den hunden är knäpp – när det gäller katter. Kan hon verkligen inte se eller fatta att de katter hon har hemma är av samma ras (katter) som de hon ser ute? 

Hon, hunden, är i alla fall suverän på att hitta kottar och äpplen. Att bära på riktigt stora pinnar, ja eller närmast stockar är hon också en hejare på. 

Och så verkar hon ha jäkligt kul – det är väl det som gör att man "står ut med" hennes 'brister'. 

Katten Abbe, han med pälsproblem – jag tror han är allergisk, mot något i maten. 

Själv har jag fortfarande problem med en trötthet som inte står i proportion till det jag uträttar. 

Ringde vårdcentralen idag, för att få prata med min doktor – på kurs. Fick till slut talat med en sjuksköterska på sjukvårdsupplysningen. 

Jag har något mysko besvär framtill på kroppen, på vänster sida, nära mittlinjen, från de två nedersta revbensbågarna och ned mot naveln, under skinnet. Det är liksom en sträng (ev flera?) som är svullen och ömmar när jag sträcker vänsterarmen uppåt bakåt. Och jag kan känna den (palpera) när jag för fingrarna horisontalt, fram och tillbaka. Blir inte klok på vad det där kan va? Det är i alla fall något som är inflammerat och det kanske kan förklara tröttheten. 

Nu fick jag en tid till doktorn på tisdag 10:50. Vi får se då om man kan bli något klokare. 

God natt! 

Stora slapparedagen! 

Vi har gjort två stora aktiviteter idag. 
1. Skalat en massa rotfrukter till ett soppstorkok. 
2. Hejat på Siv&Sune när de sprang SkräcklanMaran, 42 km! Jösses? Att de orkar. Duktigt! 

Jag har också trixat med datorn. Den är seg i starten och emellanåt startar den om utan att jag vill det. Tror att jag har fixat det nu – eller inte? 

I morgon ska det RÖSTAS! 

Och så är det någon som mumlar något om att det behöver städas? 

Hej hopp! Nu är det snart After Work. 

Det var segt på jobbet idag. Tröttheten från gårdagen satt i. Nu denna vecka har jag börjat arbetsträna upp till 50%, från 25%. Inga problem idag. 

Kommer precis tillbaka från en tur till Prässebo och Bodasjön. Vi var dit med mor & far. De fick titta till deras f.d. sommarställe och så fikade vi vid badplatsen. 

Det blir tidigt sänggående idag också. I natt skall jag pröva en ”mindre” kudde. 

Sonen ska ringa veterinären i morgon och få en tid så att hundens bakdel blir undersökt.