Retur
Hade ju en hel del på mitt rum som skulle till lite olika ställen:
sopor, återvinning och ett lass till Erikshjälpen (det blir på lördag. Ligger nu i bagaget på bilen).
Medan jag var i staden så passade jag på att leta upp en nyutkommen GPSgömma.
Hälsoläget:
Min vänsterhand blir bara sämre och sämre…
[02-08-005-005]
Hej! Hamnade på din blogg då jag googlade på borreliaartrit. Och nu blir jag mycket undrande: har du inte ens fått prova om en längre antibiotikakur (t ex doxyferm) har någon effekt när nu misstankar om borrelia finns?
/Sissi (som inte har någon medicinsk utbildning utan bara är medmänniska med lindrig borreliaartrit)
Tack för din kommentar!
Nope, här provas inte antibiotika, i någon form, under den långa tid som skulle krävas. Utan säker diagnos. I så fall vänder jag mig till Norge.
Problemet, just nu, är att jag har pågående ledbesvär men inga borrelia-antikroppar i blodet. Enligt Svensk hälso- och sjukvård och nuvarande kunskap så har jag därmed inte borreliaartrit.
Att de prover de använder är undermåliga etc, tas ingen hänsyn till.
Som väl är så sker f.n. en översyn av prover och läkemedel vad avser borrelia. Det är Smittskyddsinstitutet & Läkemedelsverket som tittar på om rekommendationerna ska ändras.
Jag har en hudförändring på brösthuden, om den blir ilsken så tar jag mig till min vårdcentral så får de ta ett s.k. borreliaprov. Jag misstänker nämligen att denna hudförändring blir mer ilsken när borreliabakterierna ’blommar’ (vilket Svensk hälso- och sjukvård anser inte är möjligt. Men i Tyskland och Norge, är det möjligt – det är dessutom samma bakteriearter).
Då, och om så, ska jag ta en diskussion med min mycket förstående och kloka vårdcentralsdoktor.
Hur diagnostiserades din borreliaartrit?
Helt kortfattat: min borreliaartrit som jag fick i somras är inte diagnostiserad av offentliga vården eftersom borelliaproven varit negativa. Förstod i efterhand när högerknäet svullnat att mitt stora röda märke på smalbenet varit ett erythema migrans, fastän det inte var ringformat. Diagnosen jag fick av vården var artros, vilket jag helt förkastade då jag inte alls haft några känningar av det tidigare. Har fått sammanlagt två doxyfermkurer av andra läkare (som inte är bakbundna av ”kontroll av underlag” och Läkemedelsverkets regler) blivit bra, men fått en del återfall i olika leder.
Under den korta tid jag varit i kontakt med borreliasjukdom har jag förstått att kunskapen om den i svensk sjukvård är mycket bristfällig. Läst mycket på nätet. När jag läste i din blogg om alla ledproblem du har och har haft i flera år och ingen diagnos, samt att borreliaprover gjorts som varit negativa, men ändå ingen uppföljning, blev jag lite förvånad. Eftersom alla vet att testerna är undermåliga, så måste man väl ändå på blotta misstanken sätta in rätt behandling för att se om det skulle kunna hjälpa, i stället för att behandla symtomen med smärtstillande; se helheten i stället för att behandla kroppens olika delar som om alla symtom skulle kommit slumpvis samtidigt. Men nu spånar jag naturligtvis bara, är bara en vanlig medicinskt outbildad varelse…
/Sissi
Jag har testats positiv för Borreliaantikroppar och efter ytterligare kontroll hade antikropparna minskat.
Det tolkas då som att jag har haft en Borreliainfektion men att den numer är ’helt borta’. Av den anledningen gör inte vår reguljära hälso- och sjukvård någon vidare uppföljning.
Jag har koll, på det där. Det som gör att jag inte är helt hundra på att jag har Borreliaartrit är att jag inte kan känna någon värmeökning över de leder som angrips. I min värld borde ett bakterieangrepp som ger infektion ge i alla fall en liten värmeökning.
Sedan kan ju i och för sig ett sådant angrepp ha skett vilket sedan har gett skador, i leden, som nu känns som artros…
Vänligen