Månadsarkiv: maj 2007

Torsdag

Publicerat av
Svara

Får nog säga att jag blivit bortskämd med väldigt bra väder. 

Idag, för att fortsätta plåga er med ormar, så var det märkligt tomt på ormar. 

Men innan jag fortsätter så vill jag visa vad bra såret har blivit på Tessie. 

Och sedan en spindel som satt och lurade på husfasaden i går kväll. 

Jag tror det är en vanlig husspindel men den verkar ha lite för korta ben? Bakkropp+kropp+huvud är ca 15mm. 

Ormar: 
Hittade en lite bredvid platsen där den helsvarta snoken brukar hålla till. 

Den här ormen kan vara den som jag såg häromdagen ligga och smälta maten, på en helt annan plats. Och nu när jag tittar närmre på bilderna är det inte alls samma. 

Jag fick förklaringen till ormglesheten. En massa ungar kommer rusande, vilt skrikande. Och så träffade jag magister Erik. Det var någon typ av idrottsdag och eleverna skulle springa den s.k. Onsjörundan, den går tydligen via vägen rakt genom kärret. Och det hade passerat ett gäng innan. 

Hittade i alla fall en mindre snok som trotsade klampandet för solen. 

Ett stort gäng barn kommer springande, även dessa vilt skrikande och med pinnar i händerna som de viftar omkring sig med, konstigt att jag såg orm över huvudet taget? De stannade och pratade lite med mig, ville veta vad jag jobbade med och vad jag gjorde där och här och varför – typ, tusen frågor – och så kom brorsdottern Ida farande. 

Det gick väl ca 10-15 minuter så lägrade sig lugnet och som på beställning nästan vällde ormarna fram. Fann tre mindre snokar som låg nästan tillsammans, i alla fall 1+2. 

Och sedan tror jag att jag hittade den svarta snokhonan. Det verkar som om hon bytt födorevir. 

Det syns ju inte så bra här att hon är helsvart men profilbilderna blev inte bra och så låg liksom solen på från fel håll – svårt att få rätt färger i motljus. Att få en bild på hennes högerprofil gick inte. 

Efter ett tag bestämde hon sig för att glida iväg och kanske käka lite? Och då fick jag en bra bild på hennes högerprofil – inga gula fläckar. 

För första gången på länge kunde jag inte hitta den jag kallar snohona2 – hon med ärren på huvudet. Hon har kanske dragit iväg och käkat? 

Ska passa på att nämna att samtliga bilder, förutom några få, där hunden varit med, har jag tagit utan att skrämma eller störa ormen. Jag är noga med det. Jag låter de vara ifred. Skulle jag hålla på och försöka fånga dem och placera dem på ”snyggare” platser, för att få bättre bilder, så skulle jag snart inte ha några ormar att fotografera. 

Det är förvånansvärt glest med huggorm? Det brukar nämligen vara tvärt om. Jag har i.o.f.s. sett 5-6 stycken under de här vårveckorna. Men var är de nu? 
Kan det vara så att smågnagarbeståndet drastiskt minskad p.g.a. det höga vattenståndet i vintras? I så fall drar ju säkerligen ormarna till andra jaktmarker. 

Sedan kan man ju fundera på av vilken anledning det är så väldigt mycket snok? Det duggar ju inte tätt med grodor och paddor. Det kan vara så att det tidigare år varit fler groddjur – då föds det ju fler ormar. Minskar sedan groddjuren drastiskt så försvinner ju inte det stora antalet snokar som genom ett trollslag. Och det finns ju fortfarande en hel del groddjur i kärret. 
Snokarna är ju också inte så känsliga som huggormen. Snokarna kan ju dryga ut kosten med småfisk och en och annan litet långsammare smådäggdjur. 

Vuxna huggormar håller sig näst intill strikt till dieten smågnagare och större gnagares, samt andra smådjurs nyfödda. Det har i alla fall tidigare funnits gott om iller ibland stenarna utmed kanalen. Deras ungar är ett relativt lätt byte för huggormen. 

En fjäril ställde upp: 

Nässelfjäril Påfågelöga 

Nu strax (kl 11:30) ska jag rasta hunden. Hustrun slutar tidigt idag och vi har bestämt att vi ska härja runt på Överby köpcenter. 

Missade paketgubben med typ 1 minut – irriterande – nu måste jag vänta tills efter 16:00 och då cykla till andra ändan av staden för att få mitt paket, med nya hårddisken och DVD-r skivorna. 

Har varit och hämtat paket nu. Ska byta hårddisk – håll tummarna. 

Onsdag

Publicerat av
2

Ni som inte är så vansinnigt intresserade av ormar och andra kräldjur kanske snart kan se en ljusning. I takt med att det gröna växer och parningsperioden tar slut så blir ormar, ödlor och grodor svårare att hitta. 

Skulle det nu vara så att jag fortsättningsvis kommer att lägga mycket tid på naturfotograferingen så kanske jag lägger dessa bilder på en s.k. naturblogg och så får den här bloggen bli den vanliga bloggen, igen, så att säga. 

Visste ni förresten att vattenödlor bara lever i vattnet när det parar sig och lägger rom. Därefter sker en hormonell omställning som tvingar upp dem på land, igen, annars drunknar de. 
Hela sommaren lever ödlorna bland multna löv, under stenar och i relativt lätt fuktigt jord. 

Sedan kan jag avslöja att det finns inga vattensnokar i Sverige. De kallas bara så för att de ofta ses i och vid vatten. De lever ju på grodor, paddor och fisk. Och riktigt varma somrar kan man se dem ligga i svalkan på en grund sjöbotten eller i en bäck. 

Efter att snokhonan blivit befruktad tar det ett par månader så ska hon lägga ägg. Då ska det letas upp en bra kompost, helst en gödselstack vilket ju numer är mer och mer sällsynt. Så då blir det komposthögar. Hon lägger äggen och sedan drar hon. 

Huggormen bär äggen inne i sin kloak och ”föder” dem på så sätt att samtidigt som hon lägger äggen kläcks de. Icke heller hon bryr sig i sina små, de får klara sig på egen hand direkt. Och dessa små huggormsbebisar har inte alls starkare gift – helt fel. 

Nu är ni väl ruggigt nyfikna på dagens ormskörd, eller? 

Först kollade jag upp snokhona2 och jodå hon fanns där och den lille envetne kavaljeren. 

Sedan hittade jag den här snyggingen. 

Kollade upp snokona2 igen och den lille hannen ger sig inte. Men nu släpper hon inte till – skulle tro att hon redan är befruktad. 

Hittade ytterligare en snok – börjar få svårt att hålla reda på dem. Om en anstränger sig går det att känna igen dem. Ingen orm har exakt samma teckning på de gula fläckarna t.ex. Och huggormar har också olika teckningar uppe på huvudet. 

Men det arbetet har jag inte ännu beslutat mig för. 

Snokhona2 är ”lätt” att känna igen hon har ”ärr” uppe på huvudet. 

Pilarna pekar på dessa ”ärr”. 

Och sedan hittade jag en som jag letat efter länge nu. Den helsvarta snokhonan. 

Jag roade mig en stund med att försöka dokumentera kärret mer i detalj. 

Beställde en större intern sekundär hårddisk 250 GB och så 10st DVD-r skivor av bättre kvalitet. Vi har ju fört över våra super8-filmer till DVD och de där nu köpta DVD-skivorna ska jag bl.a. använda till att skapa ett antal säkerhetskopior. 

På eftermiddagen, kvällen var det dags att leda F&S BAS-jympa. Det var näst sista gången. 

Tisdag – 1 maj

Publicerat av
Svara

Idag gav jag mig ut lite tidigare på min naturrunda. Ville kolla om andra ormindivider var framme när solen låg i en annan vinkel. Det gjorde det. Först hittade jag snokhona[2] 

Sedan hittade jag då till slut en huggorm på ”vanliga stället”. Troligtvis en hona, med tanke på storleken. 

Vandrade bort en bit och fick syn på en snokhona som var på väg någonstans men hejdade sig när jag kom. 

Jag går tillbaka för att kolla upp snokhona2 igen. Då klantar jag mig och skrämmer bort henne. Men hon kommer tillbaka i en farlig fart nästan rakt mot mig och försvinner ned bland stenar till vänster om mina fötter. Jag vet inte vad det var som skrämde henne men efter henne kommer en liten snokhanne farande – antagligen samme ihärdige uppvaktare som tidigare. 
Här försvinner hon: 

och här kommer hon: 

och här kommer den lille hannen: 

Några meter därifrån träffar jag på en ny snokhona, troligtvis, en mindre en. 

Vandrade ut i kärret för att se om jag kunde hitta den lilla bruna Huggormen från igår. Hittade den inte men däremot såg jag den här unge snokhannen på väg någonstans… 

Kanske var han på väg till den här puddingen som ligger och smälter maten. Även detta en snokhona som jag inte tidigare sett, noterar att hon har rätt så svaga fläckar. 

Hon är kraftigt tjock över magen. Det ligger nog en padda eller en stor groda där inne. 

Tog en paus eller vad man nu kallar det när man hjälper någon att måla hus. Orkade inte så mycket målande. Det frestar på fel muskler i min inte helt återställda kropp. 

Tog en tur till kärret även på eftermiddagen. 

Hittade ytterligare en snok som jag inte sett tidigare. Här lyckades jag föra sådant väsen så den här skrämde jag bort. 

Snokhona2 hade intagit sin vanliga plats. 

Satte mig en stund vid en av de öppna pölarna vid kärret och studerade vattenlivet. Ett par vattenlöpare kalasar på en insekt. 

Kände mig ganska trött så jag drog mig hemåt. Tänkte på att jag kanske skulle göra en liten karta över kärret och pricka in var jag hittar alla ormar. 

Valborgsmässobrasan vid Ursand

Publicerat av
Svara


De tände elden lite väl tidigt – tycker jag. 

Det var en något lätt överförfriskad karl som lekte frisksportare och tog sig ett dopp. Här värmer han sig vid brasan. 

Efter brastittandet gick vi in i Ursandstugan och köpte oss lite kvällsmat. Personalen var väldans upptagen och många fick vänta länge på maten och all mat på menyn gick inte att välja. Det var ju premiär för personalen. 
Av en tillfällig trevlighet fick vi sällskap av Karin&Anders.