Idag gav jag mig ut lite tidigare på min naturrunda. Ville kolla om andra ormindivider var framme när solen låg i en annan vinkel. Det gjorde det. Först hittade jag snokhona[2] 

Sedan hittade jag då till slut en huggorm på ”vanliga stället”. Troligtvis en hona, med tanke på storleken. 

Vandrade bort en bit och fick syn på en snokhona som var på väg någonstans men hejdade sig när jag kom. 

Jag går tillbaka för att kolla upp snokhona2 igen. Då klantar jag mig och skrämmer bort henne. Men hon kommer tillbaka i en farlig fart nästan rakt mot mig och försvinner ned bland stenar till vänster om mina fötter. Jag vet inte vad det var som skrämde henne men efter henne kommer en liten snokhanne farande – antagligen samme ihärdige uppvaktare som tidigare. 
Här försvinner hon: 

och här kommer hon: 

och här kommer den lille hannen: 

Några meter därifrån träffar jag på en ny snokhona, troligtvis, en mindre en. 

Vandrade ut i kärret för att se om jag kunde hitta den lilla bruna Huggormen från igår. Hittade den inte men däremot såg jag den här unge snokhannen på väg någonstans… 

Kanske var han på väg till den här puddingen som ligger och smälter maten. Även detta en snokhona som jag inte tidigare sett, noterar att hon har rätt så svaga fläckar. 

Hon är kraftigt tjock över magen. Det ligger nog en padda eller en stor groda där inne. 

Tog en paus eller vad man nu kallar det när man hjälper någon att måla hus. Orkade inte så mycket målande. Det frestar på fel muskler i min inte helt återställda kropp. 

Tog en tur till kärret även på eftermiddagen. 

Hittade ytterligare en snok som jag inte sett tidigare. Här lyckades jag föra sådant väsen så den här skrämde jag bort. 

Snokhona2 hade intagit sin vanliga plats. 

Satte mig en stund vid en av de öppna pölarna vid kärret och studerade vattenlivet. Ett par vattenlöpare kalasar på en insekt. 

Kände mig ganska trött så jag drog mig hemåt. Tänkte på att jag kanske skulle göra en liten karta över kärret och pricka in var jag hittar alla ormar.