Så som jag har letat. Så fann jag den till slut! En snok – det ser man tydligast på de gula fläckarna, där huvudet slutar och kroppen börjar. Jag och jag, det var hunden som hittade den. 

 
Där innanför den vita ringen ligger den.

Den ligger i försvarsställning och är lite lagom sur. Det beror på att den gick en match med hunden innan jag hann reagera. Det är troligtvis en ung hona.

Den här bilden är jag nöjd med. Den visar nya kamerans förträfflighet.

Även denna bild är jag nöjd med. Jag lyckades fånga den tudelade tungan (en del av ormens doftorgan) två gånger. Här i en annan vinkel. Nu är det vår, på riktigt!