Relativt lugn förmiddag. 
Vid femtiden började stressen lägra sig. Kl 18:00 skulle vi vara vid Norra Björkes Bygdegård. Före det skulle vi lämna hunden till Mor&Far. 
Det gick väl sådär, vi kom ca 18:20. 
Håkan är duktig på att hitta på aktiviteter som får festdeltagarna att mingla ihop sig. 
Vi började med tipspromenad. Givetvis handlade frågorna om året 1956. Här ångrade man ju att man inte hade antingen en PDA med datakommunikation till internet eller en sådan där Smartphone. 
Men vår grupp (om 4 pers) klarade sig galant. Tror vi hade bara ett fel. 
Nästa aktivitet var pilkastning följt av boll i hink. Därmed var uteaktiviteterna avklarade. 
Inne fick vi angripa ett av Håkan framställt pussel. Man skulle få ihop ett ituklippt A4-papper. Här blev vår grupp klara som nummer tre. Poänggivande aktiviteter avslutades med Håkans traditionsenliga "fototia". Håkan visar bilder på en stor duk. Deltagarna stirrar på bilden. Sedan försvinner bilden och Håkan ställer en fråga typ: Vilken färg hade blomman närmast älgens högra bakben. Vår grupp klarade 9 av 10 – lysande! 
Och det visade sig senare att vår grupp tog hem hela segern – överlägset. Pris fick vi också. Och det bestod av vackra naturbilder. Givetvis "signerade" Håkan Nunstedt (De är i form av vykort). Kolla nedan: 
[Samtliga ingår i boken: ”Kungens och älgarnas berg – Halle- och Hunneberg”] 
Bilderna nedan är länkar från Håkans hemsida: HN-NATURFOTO 

Spelande tjädertupp 

Foto & (c) Håkan Nunstedt 
Det är snyggare färger på min pappersbild. 

Älgko med kalv, Hunneberg. Oktober månad 

Foto & (c) Håkan Nunstedt 

Kronhjort i dimma, Hunneberg. September månad 

Foto & (c) Håkan Nunstedt 

Det var 5 bilder till och de finns i boken som jag nämnt här ovan (jag skannar inte in dem för jag har inte frågat Håkan). 3 älgbilder, 1 på kronhjortar i rågåker och så en bild på en räv som klättrar i träd! 

En sak som roade festdeltagarna var inte planerad. Och det nöjet stod jag för. När det var dags för mat ville hustrun gå ut till bilen och byta skodon. Då hade jag ingen bilnyckel i fickan!? Och jag visste bestämt att jag stoppat bilnyckeln i höger ficka, samma ficka som plånboken. Så jag fick låna ficklampor och ge mig ut i mörkret och leta, där vi gått tipspromenaden. Och utanför där vi utförde de andra uteaktiviteterna. Jag sökte också av golvet inomhus. Och alla tyckte det var förfärligt tråkigt. 
Nu hade jag ju dubbelklantat mig, jag hade inte sett till att alla dörrar på bilen var låsta (pajat centrallås) så hustrun kunde ju faktiskt få bytt skodon – så skedde. 
Nåja, lite halvdeppig, satte jag mig vid bordet efter min misslyckade sökning. Det enda jag fann var två katter. Hustrun hade pratat med en bordsgranne som snällt lovat att vi fick använda dennes bil – det tackar vi mycket för! 
Samma person nämner sedan: Har du kollat i ryggsäcken du hade med dig in? Jag blänger och frågar: Ryggsäck? Och svaret blir: Ja den svarta ryggsäcken. 
Jag tänker intensivt. I mitt minne finns inte detta. Ryggsäcken bör ligga kvar i bilen. Men om nu den här personen säger att jag kom in med en ryggsäck och dessutom upplyser om färgen så talar ju det för att jag har fel, i mitt minne. 
Jag smyger ut, vilket inte går när man sitter till bords och måste passera 30-40 personer. Nu gjorde jag mig ett ärende ut till toaletten och liksom i förbifarten granskar jag platsen där vi hängde av oss kläderna och det första jag ser är att där hänger ingen ryggsäck. Blandad känsla dyker upp där. Jag fortsätter mot toaletten, sedan är det något omedvetet som signalerar och får mig att vrida på huvudet och titta bak mot kläderna igen. Nedanför en jacka hänger ett grovt plastspänne som inte ser ut att höra ihop med jackan. Det spännet ser mer ut att höra ihop med min ryggsäck. 
Efter toabesöket går jag dit och flyttar på jackan – där hänger min ryggsäck? Och i ett av facken hittar jag bilnyckeln! Nu får jag också förklaringen till av vilken anledning jag gått omkring med husnyckeln i vänsterfickan – där bilnycklarna egentligen borde legat (vana ni vet). 
Jag hade liksom lagt fel nyckel i fickan. 
Givetvis blir jag jätteglad över att ha hittat nycklarna. Men det där med ryggsäcken hade redan spridit sig som en djungeltrumma bland festdeltagarna så när jag kommer in i salen vänds alla blickar åt mitt håll och alla ser förväntansfulla ut. Jag håller upp nycklarna och alla börjar skratta. 
Resten av kvällen är givetvis mindre obehaglig. 
God mat. Dans. Jag vi åkte inte därifrån förrän ca kl 02:00. Så jag kom i säng ca 02:30. 

Jaha, en annan har varit upp sedan 07:30. Emellanåt är det lite tråkigt det där att man inte av naturen, så att säga kan få sig en ordentlig sovmorgon. 

I går kväll var det trevligt. Skön jympa och därefter trevlig bastu med ett helt gäng tjejer. Var är killarna? 

Jag kan ju lugnt påstå att jag är inte bortskämd med dylikt förhållande. Fördelningen brukar vara det motsatta. Men jag klagar inte, jag ställer mig bara lite frågande. 

Det sällskap som det här gänget tjejer utgör är utomordentligt trevligt. Samtalsämnena varierar och är ofta ingående och analyserande. 

Idag ska jag och hustrun träffa ett annat stimulerande gäng. Vår gode vän Håkan Nunstedt firar loss med ett kalas. Han har ju gått och blivit 50 gubben, he, he… 

Undrar varför man lägger till ett: "he, he…"? Det är väl inte konstigare att fylla 50 än något annat? Egentligen. Måste vara något kulturbetingat. Skriver en som är 51. 

1-års firande! 
Idag, men för ett år sedan, torsdagen den 29 september 2005, vid den här tiden låg jag på uppvakningen på Sahlgrenska. 
Jag hade på förmiddagen opererats i halsryggraden. Jag hade då ingen aning om att det ingreppet skulle ge mig ett nytt liv. Definitivt ett mer rörligare liv och viktigast av allt – ett smärtfritt liv. 

Detta är en dag värd att fira. Det är också en dag för eftertanke. Hur tar jag tillvara på denna nya chans? Ett nytt liv. Eller ett till? 

Så mycket tankar om min framtid har jag aldrig haft som nu det senaste halvåret. 

Nu närmast ska jag leta upp ett gammalt pingisrack som jag har någonstans. Jag och min gode vän Matti ska börja spela pingis på onsdagseftermiddagarna. 

Sedan ska jag cykla till F&S-jympan i Blåsutskolans gymnastiksal. Den börjar 17:00. Före jympan ska jag ta vägen om sonen och hjälpa han lite. 

Efter jympan blir det AfterJympa i bastun (mix). Sist hade vi väldigt trevligt. Jag tror vi satt å snackade i nästan två timmar. 

Lugn fin dag kanske lite väl grå. Regnet har liksom hängt i luften hela dagen. Det har regnat, när jag varit inomhus och det är jag ju tacksam för. 
Speciellt då jag cyklar. 

Idag på jobbet kom det in en kvinna i det rum jag för tillfället var i och inventerade IT-apparater och det var en av mina före detta studerande. 

Hon sa att jag var en av de bästa lärarna de hade haft. Sådant där är väldigt trevligt att få höra. Då mår i alla fall jag bra. Det piggar upp. 

Hustrun har varit och handlat kläder. Vi ska på 50-års fest på lördag. Och precis nu är min uppgift som smakråd klar. Vi är nu överens om vilka kläder som ska lämnas tillbaka. 

Och nu ska jag skriva, ett kapitel till boken om Po Svensson, det där han råkar ut för en olycka.

Trög dag idag. Småregnigt, grått. 

Det var den deppiga delen. 

Nu till den glada delen. 

Jag har börjat knåpa på en bok. Kan inte låta bli längre, den har värkt länge. Jag blir ju så himla inspirerad. 
Det är en tragikomisk sak som handlar om ungkarlen Po Svensson. 

Just nu skriver jag bara. Har inte bestämt om det ska bli i första eller andra person. Än så länge är det i andra person. 

Jag har skrivit förut men det har handlat om missbruksförebyggeri så det har inte blivit någon större och spridd upplaga. 

Jag får väl se var det landar. 

Hälsa 
Var till doktor. Har något knepigt under huden, på framsidan, nästan mitt fram. Sträcker sig i 1-3 "strängar från vänster bröstmuskel ned mot naveln. "Strängarna" är ömma och upplevs/känns svullna. Först hade jag bara besvär i området under vänster bröstmuskel, över revbenen. Men när det började "vandra" nedåt och dessutom verkade vara någon form av inflammatorisk process, så ville jag veta vad det var. 

Doktorn klämde och kände och konstaterade att något liknande hade doktorn aldrig känt tidigare, men det var säkert inget farligt (?!). 

Troligtvis var det en eller flera bitar av en muskel som "ramlat" ned (?!). 

När jag försiktigt frågade om det kunde vara något typ lymfkärlsgrej så verkade det inte helt omöjligt – men mest troligt var nog "muskelnedfall". 

Det där med att muskler skulle ha börjat "ramla" ned p.g.a. ålder, på mig, det tror jag inte ett skit på.

Däremot så fäster muskulus rectus abdominis i revbenen 5, 6 & 7, framtill på ett sådant sätt så att en eller flera muskelbuntar kan vara inflammerade/irriterade och då kännas som "strängar". 

Mellan denna muskel och fettlagret under huden finns en s.k. senplatta (aponeuroser). Den går i ca 45 grader över m. rectus abdominis, från de sneda och tvärgående bukmusklerna i sidan och förenas in mot mitten i en bindvävssträng, linea alba (den vita linjen), vilken sitter upptill fast i bröstbenet och nedtill i blygdbenet. 
Denna senplattas vinkel är för sned för att följa mina "strängar" så problemet sitter inte här. 

Mellan denna senplatta och huden hittar vi, i alla fall på mig, ett relativt väl tilltaget fettlager. 
I detta område, med fett löper inga, mig veterligen, större kärl (vener eller lymfa) och inga större nervtrådar – i den riktningen (uppifrån och ned). 

Så allt talar för att det är övre delarna av m. rectus abdominis på min vänstra sida som spökar. Och då blir min ordination – låt den delen av kroppen vila. Eventuellt smörja på lite Zon-salva på kvällen. 
Samt använd kroppen normalt – inga överansträngningar. 

Jobb 
Segt som f-n. Men det går ju – som vanligt. 

Motion 
Kl 17:00 ska jag åka iväg och förbereda mig för kvällens insatts på jympagolvet. Leda BAS-jympa i Blåsutskolans gymnastiksal 18:00. 

Alkohol 
Jag dricker alkohol – i måttliga mängder. Någon enstaka gång blir det mer. Mer än vad som känns önskvärt, dagen efter. 

Nu ska inte detta handla om mina alkoholvanor. Ovanstående mening är mer med för att klargöra att jag inte är varken absolutist eller nykterist. 

Alkoholens skadeverkningar, direkt och indirekt ökar dramatiskt i vårt Sverige. Det är med sorg jag följer den utvecklingen. En utveckling som är helt i händerna på alkoholtillverkarna (profitörer). 

Jag är av den åsikten att: 
– Införselkvoterna av alkohol måste minskas – mycket! 
– Ett högt pris på alkohol är ett bra styrmedel för att få bukt med de skador alkoholen orsakar. 
– Alkohollobbyister ska bötfällas för falsk marknadsföring. Det är INTE nyttigt att dricka alkohol. Oavsett mängd eller frekvens, i något avseende. 
– Alkohol är och förblir en vanebildande drog. Liksom nikotin och koffein (och vad det verkar, även socker) 
– Till varje pris förhindra att alkoholförsäljning ska ske i vanliga matbutiker. 
– Lägsta ålder för köp av alkohol på restauranter och liknande höjs till 20 år. 
– Att bjuda en ungdom på alkohol ska likställas med straffbar lagning. 
– Det Svenska alkoholmonopolet är inte ett hot, det är en tillgång. Det verkliga hotet utgör alkoholtillverkarna och till stor del EU. 
– En gång för alltid klargöra att det är INTE nyttigt eller helt ofarligt att dricka ett glas vin till maten, regelbundet – bara för att det är gott. Eller vad det nu finns för övriga försvar för att få i sig den där alkoholen. Det finns lika goda alkoholfria alternativ. De som hävdar motsatsen, ja där hävdar jag att det är alkoholens (bedrägliga) positiva effekt de är ute efter. Allt annat är nys. 
Det finns de som hävdar att upp till 2 glas vin per dag ska vara nyttigt vad avser att förhindra uppkomsten av hjärt- och kärlsjukdomar. Och det finns faktiskt forskning som belägger det här. MEN, samtliga dessa forskare nämner inte med ett ord att den alkoholkonsumtion de forskat på samtidigt ökar risken för blödningssjukdomar och då främst småblödningar i hjärnan (stroke). Jag har pratat med två av dem (forskare) och de erkänner detta (ökade blödningsbenägenhet) men kan inte förklara av vilken anledning de inte tog med det i deras forskningsrapport. 
Upplysningsvis: Dessa forskare får pengar från alkoholtillverkare, till sin forskning. 

Det är utomordentligt själviskt, egoistiskt och cyniskt och mena att de som inte kan hantera alkoholen får skylla sig själva. Fy på er! 

Jag vill ha en mer solidarisk alkoholpoitik. En politik som då skulle kunna minska de alkoholrelaterade skadorna och kostnaderna. Och då på sikt kunna sänka våra skatter. 

Helkul dag i går. Idag är det sova, äta och sova som gäller. 

Nu om några timmar ska jag hämta mor och så ska vi åka ned till Göteborg och bokmässan. 

Där ska jag försöka hitta Annika Bryn och Sandra Gustavsson. Och då hoppas jag få mina böcker signerade och så vill jag kolla om Sandra fått sin nya upplaga, jag kanske är med på ett hörn där, på omslagets insida. 

Sedan hem igen, lämna mor, svida om och preparera sig för kvällens aktivitet; stor fest, på Quality Hotel, där vi firar Friskis&Svettis i Vänersborg och att det var 20 år sedan (hösten 1986) Ing-Britt Lind startade upp vår fantastiskt trevliga jympaförening. 

Vilket väder! Härligt! 

Snart ska jag åka iväg in till byn. Det blir BAS-jympa för Ing-Britt i Blåsutskolans gymnastiksal kl 17:00 med efterföljande mysig bastu (mix). 

Ska ta vägen om sonen, före jympan. 

Golf 
De är lite småkul – golfarna. Jag är ju en f.d. golfare så jag har ju sett det hela från insidan så att säga. 

Jag cyklar ju igenom en vacker golfbana två gånger per dag, till och från mitt jobb. Onsjö Golfklubb.

För det mesta har jag koll på utslagsplatserna (Tee) och brukar sakta in så de kan slå ut i lugn och ro (de får inte slå när jag kommer på cykel). 

Idag saktade jag in vid utslaget för hål 7, men det behövdes inte, jag blev framvinkad, av en leende kvinna. 

När jag passerar bana 8, vilken har en utslagsplats högt upp på ett berg så vrålar några golfare "FORE!". 

På golfspråk betyder det att "Boll kommer – skydda dig!" 

Det där vet ju golfarna. Men vet cyklisterna det? Egentligen borde golfarna utgå från att cyklister INTE fattar vad "FORE!" (låter som engelskan four = fyra) betyder. 

När jag var nästan framme vid utslagsplatsen för hål 1 (Tee 1) så skrek ett helt gäng "FORE!", igen. 

Nu kunde jag inte låta bli – jag stannade och frågade vad som händer, "Varför skriker ni 'FOUR!'?". "Ja, varför skriker vi 'fyra'?" svarade en och fortsätter "Vi ska egentligen inte slå ut när vi ser att du kommer." 

Jaha, och varför gjorde de det då? Och varför i helsike skriker de något som cyklande icke-golfare rimligtvis inte ska antas förstå – de är ju inte 'invigda'. 

Hur kan vi lära golfare det där? 

Flaggning: 
Idag flaggar 

för Prinsesse Märtha Louises fødelsedag.