MÅGott. Eleverna på Magnus Åbergsgymnasiets Restaurantlinje i Trollhättan har arbetat med att skapa en Orientalisk afton, i projektform.
De lyckades över förväntan.
Maten var, i mitt tycke, en fullträff. Den visade verkligen vad vi ”feta” husmanssvenskar kan göra av råvaror som vi normalt anser vara ”tråkiga”.
Utöver maten och en himla bra service så serverades det också anatomiska läckerheter. En flicka som visade hur detta med magdans går till. Och att röra sig snyggt i största allmänhet.
Ser man det inte med egna ögon så tror man inte på det. Det var faktiskt första gången, i mitt liv, som jag såg det live. Och därmed kan jag konstatera att det är inget trick.
Att det vickas på höfter, det har jag väl sett, men på det sättet? Och hur gör människan när hon får endast rumpan att skaka? Överkroppen är still och fötterna står stadigt i golvet och knäna är så gott som orörliga? Obegripligt.
Visst begriper jag att det är muskelkontroll som vi vanliga dödliga inte är behäftade med, men ändå?
Ska jag få min stjärt att skaka till en gång, på det viset så måste jag hoppa upp och landa stumt jämfota. Och det är något jag INTE gör.
Till hösten planerar jag ju å börja arbetsträna och återuppta mitt ledarskap inom Friskis&Svettis. När jag sätter ihop det passet ska jag definitivt ha med höftvickande, bröst- och rumpskakande. En å annan smidigt flytande hand-, armrörelse kan det kanske också bli. Vi karlar behöver bli smidigare.
Höll med om din sista mening att ni karlar behöver bli lite smidigare, men inte blir du väl det genom att gå på middagar?
leena:
Hej!
Skråen vet. Den mat vi blev serverade på denna orientaliska afton är nog så nära GI-mat man kan komma.
Om jag höll mig till mat med de råvarorna så skulle jag definitivt gå ned mina extra 15kg och därmed öka sannolikheten för en eventuell ökad smidighet.
Jag jobbar på det.
*viskar* Middagarna är inte min idé, det är hustrun.